Vår forskning är inriktad på mjölkproduktion och vi har särskilt fokus på idisslarnas inverkan på miljön, djurvälfärd och djurhälsa samt skötselsystem. Vårt mål är att bidra med framgångsrik forskning och utbildning inom idisslarnas näringsförsörjning och skötsel som leder till uthållig och lönsam produktion, såväl nationellt som globalt.
I det treåriga projektet ”Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning” kartlägger vi förutsättningar och behov för mindre mjölkkobesättningar i Sverige idag, och tar reda på vilka hinder och möjligheter som finns för att dessa besättningar ska kunna fortsätta att producera hållbara mejeriprodukter även i framtiden.
Smittsamt klöveksem hos mjölkkor kan ge upphov till hälta vilket innebär ett djurvälfärdsproblem och ekonomiska förluster för djurägarna genom produktionsbortfall. Ännu är inte orsaken till sjukdomen klarlagd.
Varför blir en mjölkko kvar så kort tid i sin besättning? Det finns tecken som tyder på att vi tillmäter kvigor för högt värde. Detta projekt ska ta fram en objektiv metod för att jämföra kor och kvigor.
Kan man låta kalven gå kvar hos kon i system med automatisk mjölkning? Hur påverkar det mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? I det här forskningsprojektet studerar vi hur kalvar kan integreras i sådana skötselsystem.
Går det att kompensera kvalitetsförsämringen vid försenad vallskörd genom en kraftigt höjd stubb och hur påverkas i så fall den totala årsskörden och kvaliteten av det?
Detta projekt ska undersöka hur man minskar metanutsläppen från mjölkproduktionen i Sverige, genom förändring av djurens foderstat och på ett ekonomisk och ekologisk hållbart sätt.
The environmental impact of dairy cows (i.e. ruminants) has received a lot of attention from society and the scientific community, primarily focusing on strategies to reduce greenhouse gas emissions. The ruminants account for a significant proportion of methane emissions due to their enteric fermentation.
Idisslande livsmedelsproducerande djur svarar för ungefär hälften av den totala produktionen av växthusgaser inom jordbruket, där en stor del av utsläppen kommer från deras matsmältning (enterisk fermentering). Det eftersträvas åtgärder och styrmedel för att nå klimat- och miljömålen. Olika styrmedel kan kompletteras med information till konsumenterna samt satsningar på forskning och utveckling. I mejeriindustrin önskar man ta fram mjölk med noll klimatavtryck bland annat genom att öka kolinlagringen på gårdarna, minska bruket av fossila bränslen, öka den biologiska mångfalden och använda foder med så låg klimatpåverkan som möjligt.
Animalieproduktion svarar för ungefär 9 och 37 % av de antropogena utsläppen av CO2 och CH4. Nötkreatur bidrar med den största andelen av utsläppen av växthusgaser eftersom deras produktion av CH4 är en del av deras naturliga matsmältning. De utsöndrar även stora mängder N som bidrar till de antropogena utsläppen av N2O.
Syftet med detta försök är att undersöka om metanutsläpp från gödseln från mjölkkor kan minska under lagring med hjälp av algen Aspargopsis taxiformis. Projektet finansieras av Carl Tryggers stiftelse.
Bete kan vara ett billigt foder och i takt med en allt längre växtsäsong förbättras förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av denna resurs i nordliga områden. Dock finns inte många studier eller data rörande bete för mjölkkor i norra Sverige.
Mjölk kan ibland ha olika lukt- och smakfel. Ett av dem är när mjölken har doft och smak av blåbär, vilket kan påverka kvaliteten på en hel mjölksilo på mejeriet och de produkter man tillverkar.
Det är först när kon har kalvat och börjar producera mjölk som hon ger en inkomst till mjölkproducenten och först efter andra laktationen täcker inkomsten kons uppfödningskostnad.
Projektet undersöker de biologiska förutsättningarna för att vid slåtter dela upp vallmaterial i två höjdfraktioner till två olika näringsmässiga kvaliteter.
Syftet med projektet är att ta fram lösningar för att använda oprocessade eller näringsmässigt uppgraderade skogsbiprodukter som idisslarfoder i situationer med grovfoderbrist.
Syftet med det här projektet är att minska behovet av fodermedel till kor som kan användas som föda för människor och samtidigt minska metanutsläppen. Detta ska uppnås med fortsatt effektiv mjölkproduktion och med bibehållen djurhälsa.
Projektets syfte är att undersöka hur mycket intensivbearbetning av ensilage kan öka grovfoderkonsumtionen hos mjölkkor och därmed minska behovet av kraftfoder.
Målet är att förbättra mjölkningsteknik och mjölkningsrutiner så att juvret töms på ett sätt som är skonsamt för korna och stimulerar mjölkbildningen på bästa möjliga sätt.
Syftet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassar laktationens längd hos kor beroende på deras biologiska förutsättningar. Målsättningen är att förbättra kornas hälsa och fruktsamhet samtidigt som produktiviteten i mjölkkobesättningen ökar.
Syftet med projektet är att undersöka om kor som har kapacitet att äta stora mängder grovfoder har en annan mikroflora i våmmen än kor med låg kapacitet, och om sammansättningen av mikroorganismerna och metanbildningen är kopplat till passagehastigheten.
Gårdar med kompostbäddar har helt fri inhysning av djur, där underlaget typiskt består av (till hälften) komposterat material som omvandlas till sådant som är användbart som jordförbättringsmedel.
Det huvudsakliga målet med projektet är att utveckla bättre metoder för att förutsäga mastit hos mjölkkor. Detta kommer att göras genom att kombinera högteknologiskt matematiska/statistiska metoder med tillgång till stora mängder online data.
Vid Beijerlaboratoriet för husdjursforskning bedrivs forskning för att bättre kunna utnyttja data som samlas in automatiskt på teknikintensiva gårdar så att skötsel och avel av kommande generationers mjölkkor ska bli så effektiv som möjligt.
Institutionen deltar i flera pågående projekt inom området. Ett av målen är att studera den norrländska mjölkens kvalitet på gård och mejeri, och dess betydelse för ostens lagringstid och sensoriska egenskaper.
Syftet med projektet var att förbättra möjligheterna att på svenska mjölkgårdar i stor skala ersätta importerat, sojabaserat proteinfoder med gårdsprocessat kraftfoder som innehåller hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällor som åkerbönor, ärter och raps.
