Forskning om One Health vid SLU

Senast ändrad: 30 mars 2021
Mörka händer håller en gul kyckling, foto.

Forskning inom One Health handlar om samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa. SLU tar fram ny kunskap för att begränsa sjukdomsspridning och antimikrobiell resistens, och samtidigt säkerställa ett hållbart livsmedelssystem och nyttjande av naturresurserna.

One Health är ett tvärvetenskapligt forskningsområde och forskning inom One Health bedrivs vid SLU:s alla fyra fakulteter. SLU har en stark position inom One Health med bred kompetens inom veterinärmedicin, agronomi, ekonomi, biologi, ekologi och samhällsvetenskap.

Läs mer om olika forskningsområden inom One Health vid SLU under de expanderbara menyerna nedan.

Livsmedelsproduktion och One Health

Ett 15-tal forskare vid SLU  bedriver forskning inom livsmedelsproduktion och One Health. Inom det här området är säkra livsmedel en viktig aspekt och här kan SLU bidra med mycket kunskap om hur livsmedelsburna smittämnen sprids.

Livsmedelsburna sjukdomar är otroligt viktiga ur ett globalt perspektiv. Sådana smittor orsakar stora personliga lidanden och även stora ekonomisk förluster både för individen och för samhället.
- Docent Sofia Boqvist

Dagens livsmedelsproduktion är komplex och det är viktigt att utveckla hållbara och klimatsmarta odlingssystem för produktion av säker mat till människor och foder till djur såväl som hållbart resursnyttjande för mjölk- och köttproduktion. En god djurhälsa är en förutsättning för en långsiktigt hållbar djurhållning eftersom friska och välmående djur ger en högre avkastning och minskar användandet av läkemedel som till exempel antibiotika.

Även miljövänliga alternativ för mikrobiologisk bekämpning av växtsjukdomar istället för bekämpningsmedel är en betydande del för en framtida hållbar produktion av livsmedel.

Infektioner och One Health

SLU har en lång tradition att bedriva övervaka viltpopulationer och deras zoonoser, något som skapar utmärkta förutsättningar att öka vår kunskap om effekten av klimat- och landskapsförändringar på överföring och utbrott av zoonoser. – Docent Frauke Ecke

SLU har betydande kunskap att bidra med om hur infektionssjukdomar påverkar djur och människor. Vissa smittämnen är också så kallade zoonoser vilka kan överföras mellan djur och människa. Utbrott av infektionssjukdomar orsakar lidande för djuren, men det kan också leda till stora ekonomiska förluster på grund av minskad produktion.

Produktionsförluster är ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, särskilt i de delar av världen där det är ont om högvärdiga animaliska livsmedel. Inom det här området har SLU ett 15-tal aktiva forskare.

Antimikrobiell resistens och One Health

Verkningslösa läkemedel mot infektionssjukdomar är ett av framtidens största hot. SLU spelar en viktig roll för att utveckla hållbara system för en god djurhälsa och lönsam produktion med ett restriktivt användande av läkemedel. Resistens mot antibiotika är ett hot för både djur- och humanhälsa eftersom bakteriella infektioner blir allt svårare att behandla. Forskare vid SLU bedriver bland annat projekt som syftar till att hitta nya framtida antibiotika i svamp- och bakteriekulturer, utveckla antibakteriella tyger och beläggningar för att främja sårläkning.

Vi jobbar med att upptäckta nya antimikrobiella substanser i mikroorganismer, som skulle kunna utvecklas till nya antibiotika.
– Professor Anders Broberg
I likhet med bakterier har även parasiter utvecklat resistens mot läkemedel, vilket också är ett problem för djurhälsan. Vidare bedrivs flera forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram vacciner för att förebygga och bekämpa olika infektionssjukdomar. SLU har ett 10-tal forskare som bedriver projekt med koppling till antimikrobiell resistens.

Ekosystem, miljöindikatorer och One Health

Att säkra vattenförsörjningen nu och för framtida generationer är en av våra största samhällsutmaningar och för att lyckas med detta behöver vi ta ett helhetsgrepp som integrerar kunskap inom miljöforskning, veterinärmedicin och infektionsbiologi. - Professor Stefan Bertilsson

Att hitta säkra alternativa proteinkällor som exempelvis insekter kommer att vara viktigt i framtidens livsmedels- och foderproduktion. Det är också viktigt att finna lösningar för ett hållbart kretslopp, till exempel biologisk nedbrytning av avfall, vilket minskar halter av patogena mikroorganismer och läkemedelsrester. Det är viktigt att få en helhetsbild av hållbart nyttjande av naturresurser, människan som konsument och företagare och en hållbar livsmedelskonsumtion. Det är betydelsefullt att veta mer om hur man ökar växtnäringsutnyttjande och minskar läckage i odlingssystem med djurhållning.

Vi behöver strategier för att bevara och restaurera biologisk mångfald i områden som domineras av mänsklig aktivitet. Sällskapsdjur som i mångt och mycket delar inomhusmiljö med människan kan användas som en miljöindikator för att studera effekten av kemikalier. Till exempel har katten använts som en miljöindikator för exponering av kemikalier i inomhusdamm och för uppkomsten av sköldkörtelhormonstörande effekter. SLU har ett 70-tal forskare som jobbar med dessa frågeställningar.

Klimatförändringar och One Health

Klimatförändringar har en betydande påverkan på folk- och djurhälsan och innebär en stundande akut hälsosituation globalt.  Vid SLU bedriver ett 15-tal forskare olika projekt där syftet är hitta hållbara lösningar för att minska utsläpp av ammoniak och växthusgaser från djurstallar och undersöka om man kan minska metanutsläppen från mjölkkor genom att byta ut en del av kraftfodret mot havre.

Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik där mängden fisk kan öka i vissa populationer men minska i andra till följd av uppvärmning. Detta kan vara avgörande för att förstå hur hårt fiske en population kan tåla.

Translationell och komparativ medicin och One Health

Translationell och komparativ forskning innebär att problem som identifierats i humansjukvården, t.ex. diabetes, ligger till grund för pre-klinisk forskning och utveckling inom veterinärmedicinen, med målet att bättre kunna förstå och behandla eller förebygga sjukdomar hos både människor och djur.

Vid SLU använder flera forskare djur som modell för människan för att förstå t. ex hjärtkärlsjukdomar, fetma, osteoartrit, diabetes och cancer. Sällskapsdjur som hund och katt är bra modeller, eftersom de lever i samma miljö som sina ägare och utsätts för samma livsstil.

De kunskaper vi kan inhämta på kliniken när våra hundar och katter söker för vård av sin cancer kan också kan förbättra livet för oss människor. – Professor Henrik Rönnberg

Det finns också forskning vid SLU som syftar till att utveckla kirurgiskt självlåsande implantat i resorberbart material, vilket kan användas vid kirurgiska ingrepp samt projekt som studerar medicintekniska produkter. De här produkterna kan används vid ledinflammation på både häst och människa. Samspelet mellan mikrobiota och maghälsa är också frågor som rör translationell medicin med syfte att identifiera nyttiga mikrober och mikrobiellt kodade funktioner i tarmen som kan förbättra mag- och tarmhälsan hos djur. Det finns ett 15-tal forskare vid SLU som jobbar med frågeställningar kopplat till translationell och komparativ medicin.

Djurs och naturs betydelse för människan och One Health

Samspelet mellan människor och djur är positivt för bådas trivsel och välfärd och sällskapsdjur såväl som lantbruksdjur har i internationell forskning visats ge bland annat bättre hälsa samt minskade sjukvårdskostnader. Sällskaps- och lantbruksdjur används till både friskvård och till djurunderstödda insatser på olika sätt och med olika syften.

SLU bidrar till utvecklingen av framtidens djurhållningssystem och är en viktig aktör när det gäller att analysera djurhållningssystem från ett hållbarhetsperspektiv. – Knut-Håkan Jeppsson

Relationer mellan sällskapsdjur och människor är en bidragande faktor till människors psykiska och fysiska välmående. Djurs betydelse inom vård och omsorg där exempelvis hundar på äldreboenden kan få de boende att må bättre, hästar hjälper autistiska barn att fungera socialt och hundar får barn att lära sig läsa är några exempel på djurunderstödda insatser med positiv påverkan på människors psykiska välmående. Olika typer av sociala tjänstehundar tillför hela samhället hjälp, men deras välfärd behöver beaktas. Likväl kan stress och smärta orsakad av ovarsam mänsklig hantering påverka lantbruksdjurens produktion och reproduktion samt infektionskänslighet.

Ytterligare en aspekt är sport och sällskapsdjurens positiva inverkan på människans fysiska hälsa genom motion och utevistelse. SLU har ett 20-tal aktiva forskare inom området.

 

Paraply med ringar där olika ämnesområden står skrivna, illustration.

One Health forskningen vid SLU kan delas in i tio övergripande kategorier.

Sidansvarig: futureonehealth@slu.se