Forskning om One Health vid SLU

Senast ändrad: 07 juni 2023
Mörka händer håller en gul kyckling, foto.

Forskning inom One Health handlar om samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa. SLU tar fram ny kunskap för att begränsa sjukdomsspridning och antimikrobiell resistens, och samtidigt säkerställa ett hållbart livsmedelssystem och nyttjande av naturresurser.

One Health är ett tvärvetenskapligt forskningsområde och forskning inom One Health bedrivs vid SLU:s alla fyra fakulteter. SLU har en stark position inom One Health med bred kompetens inom veterinärmedicin, agronomi, ekonomi, biologi, ekologi och samhällsvetenskap.

One Health forskningen vid SLU kan delas in i åtta övergripande kategorier.

Paraply med ringar där olika ämnesområden står skrivna. Illustration.

Läs mer om olika forskningsområden inom One Health vid SLU under de expanderbara menyerna nedan. 

Livsmedelsproduktion

Inom livsmedelsproduktion är säkra livsmedel en viktig aspekt och här kan SLU bidra med mycket kunskap om hur livsmedelsburna smittämnen sprids.

Livsmedelsburna sjukdomar är otroligt viktiga ur ett globalt perspektiv. Sådana smittor orsakar stora personliga lidanden och även stora ekonomiska förluster både för individen och för samhället. - Docent Sofia Boqvist

Dagens livsmedelsproduktion är komplex och det är angeläget att utveckla hållbara och klimatsmarta odlingssystem. Målet är att hitta lösningar för att producera säker mat till människor och säkert foder till djur, samtidigt som vi har ett hållbart resursnyttjande för mjölk- och köttproduktion. En god djurhälsa är en förutsättning för en långsiktigt hållbar djurhållning. Friska och välmående djur ger högre avkastning och minskar användningen av läkemedel som till exempel antibiotika.

Även miljövänliga alternativ för mikrobiologisk bekämpning av växtsjukdomar, istället för bekämpningsmedel, kommer att ha stor betydelse för en hållbar livsmedelsproduktion i framtiden.

Livsmedelsvetenskap är ett brett område som omfattar många delar av den kunskap och forskning som vi behöver för att nå målen om ett hållbart livsmedelssystem. Läs mer om livsmedelsvetenskap vid SLU här.

Infektioner

SLU kan bidra med betydande kunskap om hur infektionssjukdomar påverkar djur och människor. Vissa smittämnen är zoonoser, sjukdomar som kan överföras mellan djur och människa. Utbrott av infektionssjukdomar orsakar lidande för djuren, men det kan också leda till stora ekonomiska förluster på grund av minskad produktion.

SLU har en lång tradition att bedriva övervaka viltpopulationer och deras zoonoser, något som skapar utmärkta förutsättningar att öka vår kunskap om effekten av klimat- och landskapsförändringar på överföring och utbrott av zoonoser. – Docent Frauke Ecke

Produktionsförluster är ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, särskilt i de delar av världen där det är ont om högvärdigt protein och animaliska livsmedel därför behövs för näringstillgången.

Infektionssjukdomar och antimikrobiell resistens (AMR), är en stor utmaning för djurhållning och livsmedelsförsörjning i hela världen.

Läs mer om den forskning som pågår vid SLU inom AMR-området. Där hittar du forskningsprojekt, publikationer och andra SLU-forskare inom området.

Antimikrobiell resistens

Verkningslösa läkemedel mot infektionssjukdomar är ett av framtidens största hot. SLU spelar en viktig roll för att utveckla hållbara system för en god djurhälsa och lönsam produktion med en restriktiv användning av läkemedel. Resistens mot antibiotika är ett hot för både djur- och humanhälsa eftersom bakteriella infektioner blir allt svårare att behandla.

Forskare vid SLU bedriver bland annat projekt som syftar till att hitta nya antibiotika i svamp- och bakteriekulturer och projekt där antibakteriella tyger och beläggningar utvecklas för att främja sårläkning. I likhet med bakterier har parasiter utvecklat resistens mot läkemedel, vilket är ett växande problem för global djurhälsa. 

Vi jobbar med att upptäckta nya antimikrobiella substanser i mikroorganismer, som skulle kunna utvecklas till nya antibiotika.
– Professor Anders Broberg

Forskning vid SLU syftar till att förstå hur resistens uppstår samt till att hitta funktionella och effektiva genetiska markörer som kan användas diagnostiskt för att spåra resistenta parasiter.

Vidare bedrivs flera forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram vacciner för att förebygga och bekämpa olika infektionssjukdomar.

Läs mer om SLU:s forskningsprojekt, publikationer och hitta andra forskare och aktuella utlysningar inom området.

Ekosystem och miljöindikatorer

Vi behöver få en helhetsbild av hur ett hållbart nyttjande av våra naturresurser ser ut. Kopplat till detta behöver vi bland annat hitta säkra alternativa proteinkällor, som exempelvis insekter, för framtidens livsmedels- och foderproduktion.

Vi behöver också hitta lösningar för ett hållbart kretslopp, till exempel biologisk nedbrytning av avfall, vilket minskar halter av sjukdomsframkallande mikroorganismer och läkemedelsrester. Kunskap om hur vi ökar växtnäringsutnyttjande och minskar läckage i odlingssystem med djurhållning är också av betydelse.

Att säkra vattenförsörjningen nu och för framtida generationer är en av våra största samhällsutmaningar och för att lyckas med detta behöver vi ta ett helhetsgrepp som integrerar kunskap inom miljöforskning, veterinärmedicin och infektionsbiologi. - Professor Stefan Bertilsson

Vi behöver strategier för att bevara och restaurera biologisk mångfald i områden som domineras av mänsklig aktivitet. Sällskapsdjur som i mångt och mycket delar inomhusmiljö med människan kan användas som en miljöindikator för att studera effekten av kemikalier. Till exempel har katten använts som en miljöindikator för exponering av kemikalier i inomhusmiljön och uppkomst av sköldkörtelhormonstörande effekter.

Klimatförändringar

Klimatförändringar har en betydande påverkan på folk- och djurhälsan och innebär en akut hälsosituation globalt.

Vid SLU bedrivs forskning med syftet att hitta hållbara lösningar för att minska utsläpp av ammoniak och växthusgaser från djurstallar. Dessutom undersöks om man kan minska metanutsläppen från mjölkkor genom att byta ut en del av kraftfodret mot havre.

Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik där mängden fisk kan öka i vissa populationer men minska i andra till följd av uppvärmning. Detta kan vara avgörande för att förstå hur hårt fiske en population kan tåla.

Läs mer om hur SLU bidrar med kunskap, beslutsunderlag och fakta om klimatlösningar. 

Translationell och komparativ medicin

Translationell forskning och komperativ medicin innebär att problem som identifieras kliniskt, till exempel diabetes, ligger till grund för pre-klinisk forskning och utveckling inom veterinärmedicinen, med målet att bättre kunna förstå och behandla eller förebygga sjukdomar hos både människor och djur.

Vid SLU använder forskare djurs spontant uppkomna sjukdomar som modell för människan för att förstå sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, artros, diabetes och cancer. Sällskapsdjur som hund och katt är bra modeller, eftersom de lever i samma miljö som sina ägare och utsätts för samma livsstil.

De kunskaper vi kan inhämta på kliniken när våra hundar och katter söker för vård av sin cancer kan också kan förbättra livet för oss människor. – Professor Henrik Rönnberg

Det finns forskning vid SLU som syftar till att utveckla kirurgiskt självlåsande implantat som förhindrar blödning vid ingreppet och som löses upp av sig själv med tiden. Samspelet mellan mikrobiota och maghälsa är också av intresse för translationell medicin. Syftet är att identifiera nyttiga mikrober och mikrobiellt kodade funktioner i tarmen som kan förbättra mag- och tarmhälsan hos djur och människor.

Människa-djurinteraktioner

Samspelet mellan människor och djur kan vara positivt för bådas trivsel och välfärd. Sällskapsdjur såväl som lantbruksdjur har till exempel i internationell forskning visats kunna ge bättre hälsa och bidra till minskade sjukvårdskostnader för människor. Sällskaps- och lantbruksdjur bidrar både till friskvård och genom så kallade djurunderstödda insatser vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Vid SLU bedrivs bland annat forskning inom ämnesområdet antrozoologi, som rör interaktionen mellan människor och djur. Bland annat studeras hur djurunderstödda interventioner kan minska stress och bidra till ökat välmående hos äldre inom äldreomsorgen och hur hästunderstödda aktiviteter kan påverka vardagen, livskvalitet och hälsa hos neurologiskt sjuka.

SLU studerar också hur relationen mellan djurägare och deras husdjur som till exempel katter, hundar och hästar påverkar välmående hos både människor och djur, samt vilka värden hos katter och hundar som ägare skattar högst, och hur dessa knyter an till människors hälsa. En viktig aspekt är till exempel djurens positiva inverkan på människans fysiska hälsa genom motion och utevistelse. Djurens välfärd är också viktigt inom området och SLU-forskare deltar i att ta fram internationella riktlinjer för att säkra djurens välfärd och öka människors säkerhet vid människa-djur interaktioner.

Läs mer om samspelet mellan människor och djur och hur sällskaps- och lantbruksdjur används till både friskvård och till djurunderstödda insatser på olika sätt och med olika syften.

Läs mer om djurs och naturs betydelse för människors hälsa på vår temasida. Där kan du hitta forskningsprojekt, publikationer och andra forskare inom området.

Naturupplevelser och hälsa

Kontakt med naturen främjar både vår fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom att erbjuda fysisk motion, avkoppling, och genom att minska vår stress. Vid SLU bedrivs forskning om samspelet mellan olika naturmiljöer och människors hälsa.

SLU:s forskare undersöker hur människor genom att ”bara vara” i naturen, utan krav på aktivitet, kan få hjälp med återhämtning och ett bättre mående. Detta studeras bland annat i relation till sjukdomstillstånd såsom utbrändhet,
depression och traumatiska upplevelser. Våra forskare studerar också hur naturen och trädgården kan användas som bas vid rehabilitering eller arbetsträning, och hur vistelse i natur kan bidra till återgång i arbete. 

Den urbana utemiljöns funktion och form, och dess betydelse för hälsa, livskvalitet och välbefinnande, studeras ur olika perspektiv. Bland annat studeras effekten av stadsnära skog på människors möjlighet till vardagsmotion. SLU driver också tillsammans med Naturvårdsverket, en centrumbildning som har som mål att utveckla möjligheten till positiva naturupplevelser och att hjälpa människor att i högre grad hitta ut i naturen.

Läs mer om naturupplevelser och dess betydelse för människors hälsa på vår temasida. Där kan du hitta forskningsprojekt, publikationer och andra forskare inom området.

Läs mer om SLU:s forskning inom området.