Inkluderande arbetsmiljö

Samverkan mellan arbetsgivare/utbildningsanordnare, personal och studenter är en förutsättning för att kunna skapa bra arbetsförhållanden. Det handlar om att upprätta en dialog och skapa en gemensam förståelse för hur verksamheten kan förbättras, där alla parter bidrar med sina perspektiv och kompetenser. Det är dock alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. 

Samverkan om inkluderande arbetsmiljö omfattar många områden som rör förhållandet mellan arbetsgivare och personal/studenter, till exempel arbetsmiljöfrågor, diskriminering, riskbedömningar samt organisations- och lokalförändringar. 

För att samverkan ska fungera bra behövs effektiva kommunikationsvägar där alla känner sig delaktiga och att åsikter värdesätts. Samverkan är inte ett arbete som kan göras klart och läggas åt sidan. Det är en ständigt pågående process som kräver uthållighet och engagemang från alla som är involverade.

SLU:s organisation för samverkan om inkluderande arbetsmiljö är organiserad i tre nivåer med kommittéer som leds av rektor, dekaner och prefekter.

På den universitetsövergripande nivån leder rektor kommittén för inkluderande arbetsmiljö (KIA).

SLU:s dekaner leder varsin fakultetskommitté för inkluderande arbetsmiljö (FIA), och universitetsdirektören leder verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö (SIA).

På institutionsnivå/avdelningsnivå leder prefekterna/avdelningschefer (motsvarande) lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö (LIA).

Kommittéerna är en mötesplats som möjliggör att SLU som arbetsgivare och utbildningsanordnare, i samverkan med representanter för personal och studenter, kan arbeta för att SLU är en säker och inkluderande arbetsplats där vi arbetar förebyggande på ett systematiskt sätt.

Samverkan innebär att arbetstagarorganisationer, huvudskyddsombud, skyddsombud och studerandeskyddsombud deltar i planeringen, följer arbetets genomförande och bidrar med sina perspektiv och sin kompetens.

KIA - kommittén för inkluderande arbetsmiljö

KIA är SLU:s centrala arbetsmiljökommitté och ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal-/studentrepresentanter. Kommittén är också rådgivande för universitetsledningen i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö.

KIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

I KIA presenteras och samverkas om SLU:s övergripande viljeriktning för arbetet med inkluderande arbetsmiljö för både personal och studenter. Kommittén följer också upp det systematiska arbetet med arbetsmiljö, aktiva åtgärder och jämställdhetsintegrering. Även punkterna i 6 kap. 9 § arbetsmiljölagen, som beskriver skyddskommittéers arbete, behandlas i KIA.

Förteckning över ledamöter i KIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

FIA och SIA - fakultetskommittéerna samt verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö

FIA är ett forum för samverkan i frågor som rör inkluderande arbetsmiljö på fakulteterna. Kommittén är rådgivande för dekanen.

SIA är forumet för samverkan om inkluderande arbetsmiljö inom gemensamma verksamhetsstödet. SIA är rådgivande för universitetsdirektören.

FIA och SIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

I FIA ska fakulteternas systematiska arbete med inkluderande arbetsmiljö för både personal och studenter följas, analyseras och utvärderas. Kommittén ska lämna förslag på möjliga förbättringar vid fakulteterna.

I SIA ska motsvarande arbetet för gemensamma verksamhetsstödet utföras. Underlag för uppföljningen inhämtas från LIA. Även punkterna i 6 kap. 9 § arbetsmiljölagen, som beskriver skyddskommittéers arbete, behandlas i FIA och SIA.

I uppdraget ingår också att stötta LIA i genomförandet av uppdrag som kommer från KIA, samt att föra fram behov till KIA.

Förteckning över ledamöter i FIA och SIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

LIA - lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö

LIA är ett forum för samverkan om inkluderande arbetsmiljö på institutioner (motsvarande) samt avdelningar (motsvarande), och är rådgivande till  institutionens/avdelningens prefekt/ledningsgrupp.

LIA ska sammanträda minst tre gånger per år.

LIA ska planera och följa upp

• det systematiska arbetsmiljöarbetet på lokal nivå
• arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagens krav
• aktiviteter kopplade till jämställdhetsarbetet.

Även punkterna i 6 kap. 9 § i arbetsmiljölagen, som beskriver skyddskommittéers arbete, behandlas i LIA.

LIA återkopplar årligen till FIA och SIA om uppföljningen av det systematiska arbetet med inkluderande arbetsmiljö. LIA ska finnas på varje institution (motsvarande) och inom verksamhetsstödets avdelningar (motsvarande).

Förteckning över ledamöter i LIA finns i det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö".

Vad är syftet med dessa kommittéer? 

2025 slog SLU ihop samverkan för arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor i en gemensam organisation för samverkan om inkluderande arbetsmiljö. Detta ger en effektiv samordning av arbetet med dessa frågor och tydliggör att arbetet med och ansvaret för frågorna följer chefslinjen. Organisationen för samverkan är enhetlig, överblickbar och har ett tydligt syfte, mål och rollfördelning.

SLU tar sitt ansvar, som arbetsgivare och utbildningsanordnare i samverkan med personal och studenter, för att efterleva lagar och förordningar och gemensamt arbeta för en säker och inkluderande arbetsmiljö.

Vilka är kommittéerna för inkluderande arbetsmiljö?

SLU:s organisation för samverkan om inkluderande arbetsmiljö är indelad i tre nivåer:

• På universitetsgemensam nivå leder rektor kommittén för inkluderande arbetsmiljö (KIA).
• SLU:s dekaner leder varsin fakultetskommitté för inkluderande arbetsmiljö (FIA).
• Universitetsdirektören leder verksamhetsstödets kommitté för inkluderande arbetsmiljö (SIA).
• På institutionsnivå/avdelningsnivå leder prefekterna/avdelningschefer (motsvarande) lokala kommittéer för inkluderande arbetsmiljö (LIA).

Vilka typer av frågor ska tas upp i kommittéerna?

Kommittéerna behandlar det systematiska arbetsmiljöarbetet på SLU genom undersökning, riskbedömning, åtgärder för och kontroll av arbetsmiljön och studiemiljön.

Samtliga kommittéer är skyddskommittéer och ska därmed behandla punkterna i
 6 kap. 9 § i arbetsmiljölagen.

Kommittéerna ska arbeta med aktiva åtgärder. Det omfattar att undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter, analysera identifierade risker och hinder, vidta åtgärder och följa upp.

För SLU som arbetsgivare omfattas följande områden:

• arbetsförhållanden
• bestämmelser om löner och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling
• möjligheten att förena arbete och föräldraskap.

För SLU som utbildningsanordnare omfattas följande områden:

• studiemiljö
• undervisningsformer och organisering av utbildningen
• examinationer och bedömningar av studenternas prestationer
• antagnings- och rekryteringsförfaranden
• möjligheten att förena studier och föräldraskap.
• För samtliga av de nämnda områdena gäller att respektive kommitté arbetar med det som är relevant för respektive verksamhet.

Var finns information om mötestider för de olika kommittéerna?

KIA sammanträder tre gånger per år, vanligtvis i februari, maj och oktober. FIA, SIA och LIA sammanträder också minst tre gånger per år. De beslutar själva om sina mötestider och kallar de som ingår i kommittéerna. 

Vilka är ordförande och ledamöter i kommittéerna?

I det styrande dokumentet "Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö" finns en förteckning över ordförande och ledamöter i KIA, FIA/SIA och LIA.

Vad gör man med frågor/ärenden som inte går att påverka i en viss kommitté?

Det kan ibland dyka upp frågor i en kommitté som kommittén inte kan påverka eller styra över. Det är då ordföranden som bedömer om frågan ska lyftas uppåt eller nedåt i organisationen. Skyddsombud kan alltid kontakta något av huvudskyddsombuden för råd, och studentrepresentanter samt doktorandrepresentanten kan kontakta kåren.

Var finns protokoll från kommittéernas möten?

Som studentrepresentant kan du få alla protokoll från sekreteraren i den aktuella kommittén.

Var finns det stöd i det här arbetet?

Det finns ett centralt samordningsutskott för inkluderande arbetsmiljö som ger stöd vid frågor om arbetet i kommittéerna. Utskottet utgörs av representanter från avdelningen för student- och utbildningsstöd, avdelningen för infrastruktur och personalavdelningen. Skicka din fråga till samut@slu.se.

För att lyckas med att bedriva ett systematiskt arbete för inkluderande arbetsmiljö i en så stor organisation som SLU krävs tydliga roller och strukturerad uppföljning. 

Arbetsgivare/utbildningsanordnare och personal/studenter ska samverka och sträva efter att komma överens för att åstadkomma en inkluderande arbetsmiljö, men det är ytterst arbetsgivaren som är ansvarig.

Arbetsgivarens roll

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för verksamheten, inklusive arbetsmiljön. Fattar beslut om verksamhetens inriktning, budget, personal och arbetsmiljö. Ska se till att riskbedömningar görs och att åtgärder genomförs för att förebygga olyckor och ohälsa.

Arbetsgivarföreträdarna som ingår i KIA, FIA/SIA och LIA har ett ansvar och mandat att i linjen hantera och ta frågorna vidare på sina respektive fakulteter, institutioner och avdelningar.

Skyddsorganisationens roll (huvudskyddsombud och skyddsombud)

Representerar personalens intressen inom sitt skyddsområde i arbetsmiljöfrågor och arbetar för att förebygga olycksfall och ohälsa på arbetsplatsen. Bevakar att arbetsgivaren följer lagen.

I kommittéerna bidrar huvudskyddsombud och skyddsombud med arbetstagarperspektivet, de får insyn i och kan nära följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU samt samverka med chefer på olika nivåer.

Arbetstagarorganisationernas roll (facket)  

Representerar sina medlemmar och arbetar med frågor som rör arbetsvillkor, löner och andra avtalsfrågor.

I kommittéerna bidrar de fackliga representanterna med arbetstagarperspektivet, de får insyn i och och kan följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU samt samverka med chefer på olika nivåer.

Studerandeskyddsombuden och studentkårernas roll

Att vara studerandeskyddsombud innebär att företräda studenterna i frågor kring arbets- och studiemiljö på universitetet. Studerandeskyddsombudet ska ges möjlighet att vara med på skyddsronder och kan vara den som påtalar brister som studenter vill föra fram. Studerandeskyddsombudet har dock inte ansvar för själva arbets- och studiemiljön. Det ansvaret ligger hos kursansvarig institution/motsvarande, med prefekten eller motsvarande som ansvarig chef.

I kommittéerna kan studerandeskyddsombuden och representanterna för SLU:s samlade studentkårer (Sluss) bidra med studentperspektivet, få insyn i och nära följa arbetet med inkluderande arbetsmiljö vid SLU samt samverka med chefer på olika nivåer.