Kommunikationsteori och strategi
Kursbeskrivning
There are numerous ideas about what communication is and how communication can be used strategically. During this course we study, apply, and compare different theoretical perspectives on communication. We also develop an understanding of communication in practice by reading about models for strategies, investigating how others work with it, and by developing a strategy for a communication project. The course aims to connect thinking about communication theories and strategies, and to establish critical and reflexive perspectives on communication theories and strategies.
Behörighetskrav
Kursfakta
- Kursnamn
- Kommunikationsteori och strategi
- Engelsk kursnamn
- Communication theory and strategy
- Nivå
- Avancerad nivå (A1F)
- Huvudområde
- Miljövetenskap
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-20114
- Kurskod
- MX0158
- Kursspråk
- Engelska
- Ingår i utbildnings-program
-
EnvEuro - European Master in Environmental ScienceMiljökommunikation - masterprogram
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
-
Kursavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
45010 SEK
MX0158, Kommunikationsteori och strategi, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Fastställd av: Camilo Calderon, 2024-11-05
Giltig från och med : Hösttermin 2025 (2025-09-01)
Nivå
Avancerad nivå (A1F)
Huvudområde
Miljövetenskap
Betygsskala
5 / 4 / 3 / U
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Engelska
Behörighetskrav
Mål
Som förberedelse för att arbeta i professionella roller med miljökommunikation, hjälper kursen studenterna att utveckla och tillämpa begrepp, modeller och språk för reflektion om kommunikation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera olika teoretiska perspektiv på kommunikation och illustrera hur dessa skiljer sig åt avseende beskrivningar av kommunikationens funktion
- förklara hur olika teoretiska perspektiv på kommunikation relaterar till samhällsförändring, makt och ojämlikhet, handlingsfrihet och struktur
- utveckla en kommunikationsstrategi och diskutera hur olika teoretiska perspektiv återspeglar och återspeglas i en sådan strategi och dess implementering
- diskutera hur kommunikationsstrategier förhåller sig till makt och ojämlikhet.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursen innehåller en teoretisk och en praktisk komponent. I den teoretiska komponenten är fokus att förstå, jämföra och tillämpa olika teoretiska perspektiv på kommunikation, inklusive instrumentella och konstitutiva perspektiv. Detta görs genom litteraturstudier, föreläsningar och seminarier.
I den praktiska komponenten undersöks kommunikativa praktiker genom litteraturstudier och föreläsningar och genom tillämpning i erfarenhetsbaserade workshops och i ett projektarbete. I de erfarenhetsbaserade workshops tillämpar studenterna modeller för att utveckla strategier för kommunikationsaktiviteter i praktiska exempel och fallstudier. I projektarbetet utvecklar studenterna en egen kommunikationsstrategi utifrån teoretiska och praktiska ställningstaganden. Aktivt deltagande i workshops är obligatoriskt.
Sambanden mellan teori och praktik diskuteras genomgående i kursen och vi reflekterar över kommunikativa praktiker med hjälp av kommunikationsteori. Detta inkluderar reflektion kring vilka antaganden om samhällsförändringar, makt och ojämlikhet, samt handlingsfrihet och struktur som finns inbyggda i kommunikativ praktik och teori.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, litteraturstudier, workshops, (inlämnings)uppgifter, projektarbete, seminarier, studiebesök, färdighetstränande moment, redovisningar.
Kursen fokuserar på följande generella kompetenser:
Kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, samarbete, självständighet, tidsplanering/hantera tidsramar, kreativitet.
Följande moment är obligatoriska:
Se kursschemat
Samverkan med det omgivande samhället sker genom:
Projektarbete; studiebesök; gästföreläsningar.
Examinationsformer
- Godkända skriftliga eller muntliga tentamina - Aktivt deltagande i obligatoriska aktiviteter - Aktivt deltagande i projektarbete För mer information, se kursschemat.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- EnvEuro - European Master in Environmental Science
- Miljökommunikation - masterprogram
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Kommunikationsteori | 7.5 | 0102 |
| Kommunikationsstrategi | 7.5 | 0103 |
Kursen ersätter
MX0097 och MX0098, MX0128, MX0140, MX0154
Övrig information
Förkunskapskravet på 5 hp i kommunikationsteori är uppfyllt om studenten exempelvis har läst kurser med fokus på mellanmänsklig eller samhällelig kommunikation ur ett akademiskt/teoretiskt perspektiv. Detta uppfylls t.ex. av studenter som följer studieplanen för masterprogrammet i Miljökommunikation vid SLU.
Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Introductory Readings
- Craig, R. T. (2005). How we talk about how we talk: Communication theory in the public interest. Journal of communication, 55(4), 659–667.
- Guldbrandsen, I. T., & Just, S. N. (2020). Chapter 1: Strategizing Communication. In: Strategizing Communication (2nd ed.). Studentlitteratur.
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderon, C. & Hallgren, L. (2027). Chapter 7: Theorising Environmental Communication for Social Change. In: A Critical Introduction to Environmental Communication. London: Routledge.
Optional readings:
- Craig, R. T. (2013). Communication theory and social change. Communication & Social Change, 1(1), 5–18.
- Shove, E. (2010). Beyond the ABC: climate change policy and theories of social change. Environment and Planning A, 42(6), 1273–1285.
Readings on Communication as Influence
- Andersen, I. V. (2023). Rhetorical citizenship and the environment. Climate Resilience and Sustainability, 2(2), e249.
- Godemann, J. (2021). Communicating sustainability. Some thoughts and recommendations for enhancing sustainability communication. In F. Weder, L. Krainer, & M. Karmasin (Eds.), The Sustainability Communication Reader. Springer.
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderon, C. & Hallgren, L. (2027). Chapter 13: Environmental Communication Campaigns. In: A Critical Introduction to Environmental Communication. London: Routledge.
- Steg, L., & Vlek, C. (2009). Encouraging pro-environmental behaviour: An integrative review and research agenda. Journal of Environmental Psychology, 29(3), 309–317.
Optional readings:
- Bünzli, F., & Eppler, M. J. (2019). Strategizing for social change in nonprofit contexts: A typology of communication approaches in public communication campaigns. Nonprofit Management and Leadership, 29(4), 491-508.
- Chaplain, J. (2026). Climate Crisis or Climate Emergency? Tracing Differing Temporal, Spatial, and Felt Constellations in Youth Climate Rhetorics. Environmental Communication.
- Tyson, B., & Unson, C. (2006). Environmental communication strategies: When is what appropriate? Management of Natural Resources, Sustainable Development and Ecological Hazards, 99, 83.
- Werder, K. P. (2014). A theoretical framework for strategic communication messaging. In: The Routledge handbook of strategic communication (pp. 293–308).
Readings on Communication as Interaction
- Halkier, B. (2017). Mundane science use in a practice theoretical perspective: Different understandings of the relations between citizen-consumers and public communication initiatives build on scientific claims. Public Understanding of Science, 26(1), 40-54.
- Humă, B., Stokoe, E., & Sikveland, R. O. (2020). Putting persuasion (back) in its interactional context. Qualitative Research in Psychology, 17(3), 357–371.
- Mead, G. H. (1934). In C. W. Morris (Ed.), Mind, self, and society: From the standpoint of a social behaviorist (pp. 253–260, 325–328). University of Chicago Press.
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderon, C. & Hallgren, L. (2027). Chapter 11: Nature Interpretation as Environmental Communication. In: A Critical Introduction to Environmental Communication. London: Routledge
Optional readings:
- Berglez, P., & Olausson, U. (2021). Climate irresponsibility on social media. A critical approach to “high-carbon visibility discourse”. Social Semiotics, 1–15.
- Cox, J. R. (2010). Beyond frames: Recovering the strategic in climate communication. Environmental Communication, 4(1), 122–133.
- GTZ Rioplus. (2006). Strategic communication for sustainable development: A conceptual overview (pp. 2–4, 14–47). GTZ.
- Kings, D., & Ilbery, B. (2014). The lifeworlds of organic and conventional farmers in central-southern England: A phenomenological enquiry. Sociologia Ruralis, 55(1), 62–84.
- Paerregaard, K. (2020). Communicating the inevitable: Climate awareness, climate discord, and climate research in Peru’s highland communities. Environmental Communication, 14(1), 112–125.
- Theunissen, P., & Noordin, W. N. W. (2012). Revisiting the concept “dialogue” in public relations. Public relations review, 38(1), 5-13.
Readings on Communication as Societal Coordination
- Deetz, S. A. (1992). Democracy in an age of corporate colonization: Developments in communication and the politics of everyday life (pp. 173–198). SUNY Press.
- Fredriksson, M., & Pallas, J. (2014). Strategic communication as institutional work. In D. Holtzhausen & A. Zerfass (Eds.), The routledge handbook of strategic communication (pp. 167–180). Routledge.
- Habermas, J. (2001). Truth and society: The discursive redemption of factual claims to validity. In B. Fultner (Trans.), On the pragmatics of social interaction: Preliminary studies in the theory of communicative action (pp. 85–103). MIT Press.
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderon, C. & Hallgren, L. (2027). Chapter 12: Environmental Communication in a Digital Society. In: A Critical Introduction to Environmental Communication. London: Routledge
Optional readings:
*- *Harsin, J. (2018). Post-truth and critical communication studies. In: Oxford research encyclopedia of communication.
- Luhmann, N. (1992). What is communication? Communication Theory, 2(3), 251–259.
- Nothhaft, H., & Wehmeier, S. (2007). Coping with complexity: Sociocybernetics as a framework for communication management. International Journal of Strategic Communication, 1(3), 151–168.
- Singer, N. R. (2020). Toward Intersectional Ecofeminist Communication Studies. Communication Theory, 30(3), 268–289.
Summative Readings on Theorising and Strategising Communication
- Craig, R. T. (2019). Models of communication in and as metadiscourse. In M. Bergman, K. Kirtiklis, & J. Siebers (Eds.), Models of communication (pp. 11–33). Routledge.
- Guldbrandsen, I. T., & Just, S. N. (2020). Chapter 4: Strategy as emergent action In: Strategizing Communication (2nd ed.). Studentlitteratur.
- Rödl, M. (2025). Understanding Communication as Both Constitutive and Instrumental: Implications and Challenges for Epistemic and Identity Development in Environmental Communication Education. Environmental Communication, 20(3): 531-547.
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderon, C. & Hallgren, L. (2027). Chapter 9: The Professional Cultures of Environmental Communication. In: A Critical Introduction to Environmental Communication. London: Routledge.
Optional readings:
- Barge, J. K., & Craig, R. T. (2009). Practical theory in applied communication scholarship. In L. R. Frey & K. N. Cissna (Eds.), Routledge handbook of applied communication research (pp. 95–118). Routledge.
- Craig, R. T. (1999). Communication theory as a field. Communication Theory, 9(2), 119–161.
- Fredriksson, M., & Pallas, J. (2016). Diverging principles for strategic communication in government agencies. International Journal of Strategic Communication, 10(3), 153–164.
- Macnamara, J. (2018). A review of new evaluation models for strategic communication: Progress and gaps. International Journal of Strategic Communication, 12(2), 180–195.
- van Ruler, B. (2018). Communication Theory: An Underrated Pillar on Which Strategic Communication Rests. International Journal of Strategic Communication, 12(4), 367–381.
läsår 2025/2026
Kommunikationsteori och strategi (MX0158-20131)
2026-01-11 - 2026-02-01
läsår 2024/2025
Kommunikationsteori och strategi (MX0158-20112)
2025-01-15 - 2025-02-02
läsår 2023/2024
Kommunikationsteori och strategi (MX0158-20162)
2024-01-07 - 2024-01-28
läsår 2022/2023
Kommunikationsteori och strategi (MX0158-20131)
2023-01-08 - 2023-01-29
Kontakt
- Kursledare
- Malte Rödl
- Examinator
- Malte Rödl