Möte med landskap 2
Behörighetskrav
• Matematik 3b eller 3c eller Matematik C
• Naturkunskap 2
• Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2
Eller:
• Matematik fortsättning nivå 1b eller nivå 1c
• Naturkunskap nivå 2
• Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1 + 1a2
Kursfakta
- Kursnamn
- Möte med landskap 2
- Engelsk kursnamn
- Meeting landscape 2
- Nivå
- Grundnivå (G1N)
- Huvudområde
- Landskapsarkitektur
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Alnarp
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-20021
- Kurskod
- LK0297
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
- Ges som fristående kurs
- Nej
- Kursavgift
-
87150 SEK
Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
LK0297, Möte med landskap 2, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Fastställd av: PN-LT, 2021-10-27
Giltig från och med : Hösttermin 2026 (2026-08-31)
Nivå
Grundnivå (G1N)
Huvudområde
Landskapsarkitektur
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
• Matematik 3b eller 3c eller Matematik C
• Naturkunskap 2
• Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2
Eller:
• Matematik fortsättning nivå 1b eller nivå 1c
• Naturkunskap nivå 2
• Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1 + 1a2
Mål
Kursen avser att tillsammans med kursen ’Möte med landskap 1’ ge studenterna på landskapsarkitektprogrammet, Alnarp grundläggande kunskaper om landskapet, landskapsarkitekturen, landskapsarkitektens yrkesroll och arbetsmetoder samt utgöra en introduktion till programmet. Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- förstå hur man tolkar trädgårdar, parker och landskap för att kunna bevara, bruka och utveckla dem med hänsyn till deras kulturhistoriska kontext
- skriva en akademisk uppsats kring en kulturhistorisk plats som speglar en helhetsyn på förvaltningen och ett inkluderande perspektiv
- översiktligt redogöra för grundläggande begrepp såsom ståndort, årstidsvariation, växtzon, klimatologiska aspekter, succession, konkurrensstrategier och växtgeografi
- beskriva och förklara vegetationsbyggnadens grunder och dess förhållande till ståndort och kreativ växtanvändning samt utföra enklare analyser av befintliga vegetationssystem, diskutera deras potentiella utveckling och förutse utveckling över tid.
- analysera och kritiskt granska sin rumsgestaltning med hjälp av olika visuella verktyg samt visuellt och verbalt kommunicera och motivera sina iakttagelser/sin gestaltning av olika presentationstekniker och metoder
- identifiera och beskriva subjektiva värden samt underliggande struktur på en plats genom att använda visuella formbeskrivande begrepp
- visa på landskapsarkitekturens mångdisciplinära och komplexa karaktär
Innehåll
En genomgående pedagogisk utgångspunkt i kurserna under den första terminens undervisning på landskapsarkitektprogrammet, Alnarp, är ett integrerat perspektiv på kursgenomförande och inlärning, där kombinationen av olika kunskapsområden bidrar till studenternas förståelse för landskapets och landskapsarkitekturens komplexitet och sammanhang.
Detta uppnås genom att undervisningen tar utgångspunkt i studier av några olika huvudplatsers historik, egenskaper och uttryck där strävan efter förståelse för landskapliga företeelser i hög grad styr innehåll och pedagogik under kursen. Detta gör att fokus i kursen kommer att styras av vilka huvudplatser som studeras. Andra kompletterande referensplatser används för att förankra och fördjupa kunskaperna.
Som en central del i ett integrerat lärande ska studenterna öva på att analysera, behandla och syntetisera kunskaperna genom metoder betydelsefulla för landskapsarkitekten (t ex skissa, skriva, visualisera och presentera). Dessa återkommande moment möjliggör en fördjupad kunskapsprocess och tränar studenternas kommunikationsförmåga. Målet är att kursen under terminen ska ge studenten ett förhållningssätt till kunskap och metod som ger studenterna verktyg för att genomföra efterföljande kurser inom programmet, och lägga grunden för kommande yrkesverksamhet som landskapsarkitekt.
Kursen genomförs med hjälp av exkursioner, studieresa, seminarier, föreläsningar, individuella uppgifter, grupparbeten och tentamina. Många undervisningsmoment är upplevelsebaserade, t ex studiebesök, vandringar m.m. Det ska finnas utrymme i kursen för att kunna utforska aspekter som inte är på förhand givna.
Under korta perioder ges studenten också möjlighet att själv fördjupa sig i ett valfritt område inom landskapsarkitekturen och presentera det på lämpligt sätt. Under kursen sammanställer studenterna underlag för den portfoliosammanställning och utställning som avlutar kursen och terminen.
Med huvudplatserna, referensplatserna, ett integrerade perspektiv på inlärning samt syntetiserande metoder avser kursen att framför allt förmedla kunskaper och färdigheter inom tre till omfattningen lika representerade kunskapsområden: formlära, trädgårds- och landskapshistoria samt växtmaterialkunskap. I kursen kommer också området landskapsarkitektens yrkesroll utgöra en aspekt som syftar till ökad förståelse för yrkets roll i dagens samhällsbyggande. Övrigt innehåll omfattar bl.a. introduktioner till design-, planerings- och förvaltningsteori. Seminarier, presentationer, exkursioner och studieresa är obligatoriska moment.
Kursen ger 5 hp färdighetstränande poäng.
Examinationsformer
Godkända inlämningsuppgifter och skriftliga tentamina. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15.0 | 0301 |
Albers, Josef. (1981). Albers färglära. Forum. S. 13-19
Bodin m.fl. (2021). *Arkitektens handbok. *Svensk byggtjänst. S. 26-27
Persson, Per-Ola. (1979). *Perspektivlära för arkitekter. *Göteborg: CTH arkitektur-visualiseringsteknik. Valda sidor.
Reid, Grant W. (2002). Landscape Graphics. New York: Watson-Guptill. S. 17-26, 52-59, 62-93, 98-109, 151, 188-197
Andersson, Thorbjörn (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1920-1990. I: Guide till Svensk Landskapsarkitektur. Arkitektur förlag, sid. 225-239.
Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar. Signum. Modernismens trädgårdskonst, sid. 313-362
Gustavsson, Eva (2023). Delar av kapitlet Prydnads- och landskapsväxter. I: Svensk trädgårdshistoria: 1800- och 1900-tal, med bidrag av Allan Gunnarsson, Eva Gustavsson, Åsa Klintborg Ahlklo, Catharina Nolin, Inger Olausson, Matti Wiking Leino. Kungl. Vitterhetsakademien, sid. 301-345.
Kling, Anders (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1990-2010. I: Guide till Svensk Landskapsarkitektur. Arkitektur förlag, sid. 239-247.
Persson, Agneta och Persson, Bengt (1995). Svenska bostadsgårdar 1930-59. Byggforskningsrådet. sid 25-33, sid. 53-75
Sjöman H. & Slagstedt J. (2015) Träd i urbana landskap, Lund: Studentlitteratur, S. 231 – 322
Saebö A. m. fl. (2003) Selection of trees for urban forestry
Sjöman & Lagerström (2007) Stadens hårdgjorda miljöer som växtplats. Gröna Fakta 5/2007
Baskinger, M & Bardel, W. (2013). Drawing idéas – a hand drawn approach for better design. New York: Watson Guptill. S. 8-9, 139-140
Bodin m.fl. (2021). *Arkitektens handbok. *Svensk byggtjänst. S. 162-170
Cross, Nigel. (2011). Design thinking. New York: Bloomsbury visual arts. S. 1-90, 115-149
Hoffman, Alma R. (2020). Sketching as design thinking. New York: Routledge. S. 17-23, 121-122
Kirby Lockard, William. (2000). Design Drawing Experiences. New York: Norton. S. 51-64
Krupinska, Jadwiga. (2016). Att skapa det tänkta. Lund: Studentlitteratur. S 127-131, 134-140, 143-145
Murphy, Michael D. (2016). Landscape Architecture Theory. Washington: Island Press. S. 200-215
Reid, Grant W. (2002). Landscape Graphics. New York: Watson-Guptill, s. 7-11, 45-61
Wikberg N, Åsa m. fl. (2017). Design: Process och metod. Lund: Studentlitteratur. S. 10-11, 16-17, 28-31, 104-105, 108-111, 118
läsår 2025/2026
Möte med landskap 2 (LK0297-20041)
2026-01-11 - 2026-02-01
läsår 2024/2025
Möte med landskap 2 (LK0297-20066)
2025-01-12 - 2025-02-02
läsår 2023/2024
Möte med landskap 2 (LK0297-20039)
2024-01-07 - 2024-01-28
läsår 2022/2023
Möte med landskap 2 (LK0297-20182)
2023-01-08 - 2023-01-29
läsår 2021/2022
Möte med landskap 2 (LK0297-20137)
2022-01-09 - 2022-01-30
läsår 2020/2021
Möte med landskap 2 (LK0297-20066)
2021-01-10 - 2021-01-31
läsår 2019/2020
Möte med landskap 2 (LK0297-20105)
2020-01-12 - 2020-02-02
läsår 2018/2019
Möte med landskap 2 (LK0297-20024)
2019-01-13 - 2019-02-03
läsår 2017/2018
Möte med landskap 2 (LK0297-20089)
2017-12-31 - 2018-01-28
Kontakt
- Kursledare
- Kristin Wegren
- Kursadmin
- Jessica Jonerheim
- Examinator
- Kristin Wegren