Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling
Kursbeskrivning
Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper i hur samhällsvetenskapliga teorier kan användas för att förstå komplexa samhälls- och hållbarhetsfrågor som en förberedelse för fortsatta studier och självständiga arbeten (examensarbeten). Kursen ger studenterna en förståelse för hur teorier används i genomförandet av vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling.
Behörighetskrav
Kursfakta
- Kursnamn
- Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling
- Engelsk kursnamn
- Social science theories in sustainable development
- Nivå
- Grundnivå (G1F)
- Huvudområde
- Hållbar utveckling
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-10163
- Kurskod
- HU0006
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Politices kandidat - hållbar utveckling
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
-
Kursavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
38990 SEK
HU0006, Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Nivå
Grundnivå (G1F)
Huvudområde
Hållbar utveckling
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
Mål
Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper i hur samhällsvetenskapliga teorier kan användas för att förstå komplexa samhälls- och hållbarhetsfrågor som en förberedelse för fortsatta studier och självständiga arbeten (examensarbeten). Kursen ger studenterna en förståelse för hur teorier används i genomförandet av vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva och förklara olika vetenskapsteoretiska perspektiv
- beskriva huvuddragen i den samhällsvetenskapliga forskningshistorien
- beskriva, problematisera och använda vanliga samhällsvetenskapliga teorier inom hållbar utveckling
- förstå och använda viktiga teoretiska begrepp inklusive struktur, agens, makt, genus och klass
- diskutera konsekvenserna av val mellan olika teoretiska utgångspunkter för identifiering av forskningsproblem, formulering av frågeställningar och tolkning av empiriskt material inom hållbar utveckling.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Studenterna tränar sig på att använda och problematisera samhällsvetenskapliga teorier för att förklara specifika situationer och fenomen, samt att koppla empiriskt material till teoretiska förklaringsmodeller. Fokus ligger på att förstå och kunna använda teoretiska grundbegrepp som struktur, agens, makt, genus och klass. Studenterna får också lära sig att tolka olika vetenskapsteoretiska perspektiv för att förstå de huvudsakliga skillnaderna i perspektiv mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning med fokus på hur teorier används. Genom att beskriva huvuddragen i den samhällsvetenskapliga forskningshistorien kan studenterna förstå och förklara samhälleliga frågors vetenskapliga sammanhang samt koppla dessa till aktuella hållbarhetsproblem samt forskning inom hållbar utveckling.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner: föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation.
Följande moment är obligatoriska: närvaro vid seminarier.
Examinationsformer
Godkänd skriftlig redovisning samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Politices kandidat - hållbar utveckling
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Obligatoriska seminarier | 3.0 | 0002 |
| Individuellt arbete | 4.0 | 0003 |
| Salstenta | 8.0 | 0004 |
Vecka 1: Introduktion till samhällsvetenskaplig teori
Aakvaag, Gunnar C., Modern sociologisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2011, Sida 11 till och med 33.
Creswell, John W. & Creswell, J. David (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Fifth edition. Los Angeles: SAGE, Sida 44-48
Dannefjord, P. (1999). ”Metod och Problem: en inledning till sociologisk analys”. Växjö, Institutionen för samhällsvetenskap.
Inglis, David with Christopher Thorpe (2014). An Invitation to Social Theory. Cambridge: Polity Press. Sida 1-12.
Överblick över samhällsvetenskaplig teori I
Överblick över samhällsvetenskaplig teori II
Vecka 2: Natur, Miljö & Människan
Kapitel 2 ("Being Constructive about Nature") i boken Castree, Noel & Braun, Bruce (red.) (2001). Social nature: theory, practice, and politics. Malden, MA: Blackwell Publishers.
Kapitel 1 ("Political versus Apolitical Ecologies") i boken Robbins, Paul (2012). Political ecology: a critical introduction. 2. ed. Chichester, West Sussex: J. Wiley & Sons.
Människan och naturen
Miljö, makt och sociala relationer
Politisk ekologi
Vecka 3: Utveckling och ojämlikhet
Utvecklingsteori
Kapitel 1 (sida 1-23) i: Peet, Richard & Hartwick, Elaine R. (2015). Theories of development: contentions, arguments, alternatives. Third edition. New York: Guilford Press
Läs också gärna:
Läs gärna vidare i Peet och Hartwick om du är intresserad av utvecklingsteori.
Diskurs, kunskap & social differentiering
Kapitel 11 (sida 321-355) i: Aakvaag, Gunnar C., Modern sociologisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2011
Kapitel 1 (sida 1-37) i: Dean, Mitchell (2010). Governmentality: power and rule in modern society. 2. ed. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications
Läs också gärna:
Kapitel 11 i: Inglis, David with Christopher Thorpe 2014: An Invitation to Social Theory. Cambridge: Polity Press
Postkolonial teori
Kapitel 1 (sida 3-21) i: Escobar, Arturo (2012). Encountering development: the making and unmaking of the third world. Princeton, N.J.: Princeton University Press.
Läs också gärna:
Om du är intresserad av postkolonial teori läs också gärna klassikern Orientalism av Edward Said.
Vecka 4: Intersektionalitet och genus
Intersektionalitet och genus I
Intersektionalitet
Combahee River Collective. (1978). A Black Feminist Statement. Capitalist Patriarchy and the Case for Socialist Feminism. Ed. Zillah Eisenstein. New York: Monthly Review Press. https://daily.jstor.org/annotations-the-combahee-river-collective-statement/
Méndez, M. J. (2018). “The river told me”: Rethinking intersectionality from the world of Berta Cáceres. Capitalism Nature Socialism, 29(1), 7-24. https://doi.org/10.1080/10455752.2017.1421981
Collins, P. H. (2015). Intersectionality's definitional dilemmas. Annual Review of Sociology, 41(1), 1-20. https://doi.org/10.1146/annurev-soc-073014-112142
Läs också gärna:
Crenshaw, K. (2015, September 25). Opinion | Why intersectionality can’t wait. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/in-theory/wp/2015/09/24/why-intersectionality-cant-wait/
Intersektionalitet och genus II
Nightingale, A. (2006). The Nature of Gender: Work, Gender, and Environment. Environment and Planning D: Society and Space, 24(2), 165–185.
Elmhirst, R. (2015). Feminist Political Ecology. In The Routledge Handbook of Political Ecology. Routledge.
Ecological masculinities
Daggett, C. (2018). Petro-masculinity: Fossil Fuels and Authoritarian Desire. Millennium, 47(1), 25–44. https://doi.org/10.1177/0305829818775817
Aavik, K., Hearn, J., Hultman, M., & Shefer, T. (2025). Men, masculinities, and the planet at the end of (M)Anthropocene: Ecological/social/economic/political relations, processes and consequences. NORMA, 20(4), 254–268. https://doi.org/10.1080/18902138.2025.2576458
Vecka 5: Marx
Marx, K. (1992). Kapitel 4, "The Fetishism Of The Commodity And Its Secret". Marx 1992 - Commodity
Marx, K. (1992). Kapitel 3, "The Method of Political Economy". Marx 1993 - Method of Political Economy.
Hartsock, N. (1983). "The Feminist Standpoint: Toward A Specifically Feminist Historical Materialism", Hartsock 1983
Läs också gärna:
Det kan också vara bra att läsa 'Feministiska perspektiv på klass och arbete' i Stanford Encyclopedia of Philosophy: https://plato.stanford.edu/entries/feminism-class/Links to an external site.
Överblick över Marxistisk teori (den politiska ekonomin)
Värde, arbete och andra Marxistiska nyckelbegrepp
Teoretisk orientering: Var är vi nu på kursen
Ingen ny litteratur.
Vecka 6: Hållbar utveckling
Hållbar utveckling och socioekologiska system I
Hållbar utveckling och socioekologiska system II
Calderón-Contreras, R., & White, C. S. (2020). Access as the Means for Understanding Social-Ecological Resilience: Bridging Analytical Frameworks. Society & Natural Resources, 33(2), 205–223. https://doi.org/10.1080/08941920.2019.1597233
Currie, T. E., Borgerhoff Mulder, M., Fogarty, L., Schlüter, M., Folke, C., Haider, L. J., Caniglia, G., Tavoni, A., Jansen, R. E. V., Jørgensen, P. S., & Waring, T. M. (2024). Integrating evolutionary theory and social–ecological systems research to address the sustainability challenges of the Anthropocene. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 379(1893), 20220262. https://doi.org/10.1098/rstb.2022.0262
Milkoreit, M., Hodbod, J., Baggio, J., Benessaiah, K., Calderón-Contreras, R., Donges, J. F., Mathias, J.-D., Rocha, J. C., Schoon, M., & Werners, S. E. (2018). Defining tipping points for social-ecological systems scholarship—An interdisciplinary literature review. Environmental Research Letters, 13(3), 033005. https://doi.org/10.1088/1748-9326/aaaa75
Ostrom, E. (2009). A General Framework for Analyzing Sustainability of Social-Ecological Systems. Science, 325(5939), 419–422. https://doi.org/10.1126/science.1172133
Hållbar utveckling, makt och kunskap
Kapitel 1, 3 & 6 i: Nightingale, Andrea J. (red.) (2019). Environment and sustainability in a globalizing world. New York, NY: Routledge
Kapitel 1 i: Waldenström, Cecilia, Sandström, Emil & Arora-Jonsson, Seema (2024). Hållbarhetens dimensioner. [Stockholm]: Verbal
Fuchs, Christian (2017) Critical Social Theory and Sustainable Development: The Role of Class, Capitalism and Domination in a Dialectical Analysis of Un/Sustainability. Sustainable Development, doi:10.1002/sd.1673. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/sd.1673
McGregor, D., Whitaker, S., & Sritharan, M. (2020). Indigenous environmental justice and sustainability. Current Opinion in Environmental Sustainability, 43, 35-40. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877343520300075
Tillväxt och hållbar utveckling
Se föreläsning 17.
Vecka 6: Att använda teori
Kapitel 1 (läs också gärna kapitel 5 & 8) i: Swedberg, Richard (red.) (2014). Theorizing in social science: the context of discovery. Stanford University PressDownload Swedberg, Richard (red.) (2014). Theorizing in social science: the context of discovery. Stanford University Press
Kapitel 11 i: Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: GleerupDownload Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Sida 106-111 i: Creswell, John W., and J. David Creswell. (2018). 5th edition. Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Sage publications.
Att använda teori I
Ingen ny litteratur.
Att använda teori II
Ingen ny litteratur.
Att generalisera till teori
Ingen ny litteratur.
Att möta text teoretiskt
Ingen ny litteratur.
Workshop i teoretisering (helklass)
Ingen ny litteratur.
läsår 2025/2026
Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling (HU0006-10183)
2025-10-26 - 2025-11-16
läsår 2024/2025
Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling (HU0006-10164)
2024-10-24 - 2024-11-14
läsår 2023/2024
Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling (HU0006-10390)
2023-10-23 - 2023-11-13
Kontakt
- Kursledare
- Patrik Oskarsson
- Examinator
- Patrik Oskarsson