Skogens ekologi och produktionsförmåga

7.5 hp

2027-01-18 - 2027-02-18

Uppsala

Svenska

Anmälan & antagning

Anmälningskod: SLU-30125

Kurskod: BI1466

Schema i TimeEdit

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, alternativt Naturkunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2.

Kursfakta

Kursnamn: Skogens ekologi och produktionsförmåga
Engelsk kursnamn: Forest ecology and production potential
Nivå: Grundnivå (G1N)
Huvudområde: Biologi
högskolepoäng: 7.5 hp
Studietakt: 100 %
Studieort: Uppsala
Undervisningsform: Campusbaserad undervisning
Anmälningskod: SLU-30125
Kurskod: BI1466
Kursspråk: Svenska
Ingår i utbildnings-program: Skogsekonomi (kandidat)
Ges som fristående kurs: Ja
Kursavgift: 22510 SEK
Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz

BI1466, Skogens ekologi och produktionsförmåga, 7.5 Hp
Skriv ut kursplan

Kursplan

Fastställd av: Ordföranden för programnämnden för utbildning inom skog (PN-S), 2024-12-20
Giltig från och med : Hösttermin 2026 (2026-08-31)

Nivå

Grundnivå (G1N)

Huvudområde

Biologi

Biologiområde

Ekologi

Betygsskala

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Kursspråk

Svenska

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, alternativt Naturkunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2.

Mål

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om skogens ekologi, särskilt hur olika abiotiska och biotiska förutsättningar påverkar träd och andra skogslevande arter. Kursen ger också en introduktion till hur skogsbrukets skötselåtgärder tillsammans med ståndortens (växtplatsens) egenskaper påverkar primärproduktion och biologisk mångfald.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

översiktligt beskriva förutsättningar för de i Sverige vanligt förekommande skogstyperna
redogöra för grundläggande begrepp inom markvetenskap, hydrologi och klimatologi, samt översiktligt redogöra för Sveriges berggrund och på skogsmark vanligt förekommande jordarter och jordmånar
beskriva globala och lokala kretslopp för kol och de viktigaste växtnäringsämnena i skogsekosystemet
redogöra för begrepp inom ekologin samt beskriva ekologiska processer som förklarar utbredning och antal av skogslevande arter, i synnerhet träd, skadegörare, vilt och missgynnade arter i svenska skogslandskap
beskriva hur skogsbrukets skötselåtgärder påverkar biologisk mångfald
inhämta och tolka information om svensk skogsmark från kartor och andra fritt tillgängliga källor
artbestämma vanligt förekommande träd i vintervila
förbereda och genomföra en muntlig redovisning

Innehåll

Kursen avhandlar huvudsakligen svenska förhållanden, men ger även insikt om skog och skogsbrukets förutsättningar i andra delar av världen. Vid föreläsningar, gruppövningar, inlämningsuppgifter och redovisning av projektarbeten behandlas

organismers anpassningar till sin miljö och hur dessa påverkar struktur och dynamik i skogliga ekosystem
grundläggande begrepp och processer inom markvetenskap och ekologi med betydelse för tillväxt och biologisk mångfald i skogen
grundläggande principer för de biogeokemiska kretsloppen (t ex de för kol och kväve), energiflöden, samt processer som reglerar skogens primärproduktion och biologiska mångfald
introduktion till hur skogsbrukets skötselåtgärder tillsammans med ståndorten (växtplatsens) egenskaper påverkar primärproduktionen
hur man inhämtar och tolkar information om skog från kartor och andra källor
förberedelser och utförande av muntlig presentation

Följande moment är obligatorisk:

Deltagande vid andras projektredovisningar.

Examinationsformer

- Godkänd skriftlig examination - Godkända övningar och inlämningsuppgifter - Godkänd muntlig redovisning - Fullgjorda obligatoriska moment

Ansvarig institution eller motsvarande

Institutionen för ekologi

Kompletterande uppgifter

Ingår i utbildnings-program

Skogsekonomi (kandidat)

Moduluppsättning

Benämning	Hp	Kod
Projektarbete	2.0	0001
Skriftlig tentamen	5.5	0002

Kursen ersätter

SV0018

KURSLITTERATUR - Skogens ekologi och produktionsförmåga

Det mesta av kurslitteraturen kommer ges ut under kursens gång. Följ uppdaterade läshänvisningar på Canvas "Om kursen" Lästips och kurslitteratur kopplade till föreläsningarna

Vissa delar på kursen kan man använda Kursboken: Grundbok för skogsbrukare. Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsens Böcker & Broschyrer - Grundbok för skogsbrukare - Fakta om skog och skogsbruk ). Kapitel 1-8 samt 12 (ss 6-120, 141-152), om man behöver repetera vissa grundläggande delar. Men den är inte obligatorisk.

Vidare rekommenderas Skogsskötselserien - Skogsstyrelsen ex, 12. Skador på skog – del 2 (ffa 34-40, 53-63, 72-74, översiktligt 79 ff) (samt: rapport-2023-3-schroeder-web.pdf) 13. Skogsbruk - mark och vatten, 14. Naturhänsyn och 21. Skogens kolbalans och klimatet

Övrig litteratur och filmer kommer finnas tillgängliga på Canvas.

Det är innehållet i litteraturen (både texter och filmer) som listas nedan som i första hand examineras genom en skriftlig tentamen.

Under kursens gång kommer ni också att få tips på litteratur och hemsidor som hjälper er att lösa uppgifter i ert projektarbete, annan bredvidläsning samt vetenskapliga artiklar till seminarier. På tentan har man nytta av att känna till denna litteratur och andra källor.

Kursboken ”Grundbok för skogsbrukare” är grundläggande och säkert har ni läst den redan (och är därför inte obligatorisk), medan övrig litteratur kommer finnas som pdf-filer på Canvas.

Fler förslag på böcker och bokkapitel

Grundbok för skogsbrukare. Kapitel 1-8 samt 12 (ss 6-120, 141-152). Specifikt för skogens mark hittar ni på ss 32-47. Bevarandebiologins grunder. I: Skogsdynamik och arters bevarande. Ss. 63-74.

Mångfald i skogslandskapet. I: Biologisk mångfald i Sverige. Ss 36-91. Naturvårdsverket. Monitor

Vattnets väg från regn till bäck av Harald Grip och Allan Rodhe. Boken kan användas som ett uppslagsverk för att fördjupa er inom de olika processer vi diskuterar på föreläsningen. Men här är mina förslag på läshänvisningar:

Kap 3. Vattnets förekomst och strömning i jord och berg sid 22-43. Vi har inte tagit upp allt i detta kapitel, så utgå från sammanfattande punkter. Ni behöver te.x. inte kunna räkna med pF kurvor eller beräkna vattenflöde i omättad eller mättad mark (darcys lag).

Kap 4. I inströmningsområden sker grundvattenbildning s. 51-52. Vattnets inträngande i marken s. 54. Bestämning av infiltrationskapacitetet s. 55

Kap 5. Vattnet i utströmningsområden. Speciellt: Topografin ger in- och utströmning s. 69-71. Utströmningsområdenas storlek varierar s. 77-78

Kap 8. Vattnet - ett lösningsmedel på väg genom landskapet. Speciellt sidor 123-129

**Filmer **

Många av dessa är på en grundläggande nivå (vilket inte hindrar att de kan vara mycket faktaspäckade). Det gör att det kanske ofta kan vara ett bra upplägg att titta på dessa innan ni har en föreläsning om ämnet, medan ni läser den tillhörande litteraturen efter föreläsningen.

Skogar

Från berggrund till förna

Kolets kretslopp

Kvävets kretslopp

Miljöhänsyn - ett sätt att bevara biologisk mångfald

Så klarar skogen klimatförändringen

Granbarkborren – så undviker vi angrepp mot skogen

Granbarkborre - från svärmning till vintervila - YouTube