Kurssök

Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå

15.0 hp
2026-08-31 - 2026-11-01
Alnarp
Engelska
Anmälningskod: SLU-M1186
Kurskod: SV0053

Detta kurstillfälle är enbart till för inresande utbytesstudenter.

Den här kursen finns också som ett ordinarie kurstillfälle.

Behörighetskrav

Kunskaper motsvarande

- 15 hp skogsbruksvetenskap
- 15 hp landskapsarkitektur
- Engelska 6

Undantag medges från kravet på grundläggande behörighet i svenska.

Kursfakta

Kursnamn
Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå
Engelsk kursnamn
Silviculture in Forest and Landscape
Nivå
Grundnivå (G1F)
Huvudområde
Skogsbruksvetenskap, Landskapsarkitektur
högskolepoäng
15.0 hp
Studietakt
100 %
Studieort
Alnarp
Undervisningsform
Campusbaserad undervisning
Anmälningskod
SLU-M1186
Kurskod
SV0053
Kursspråk
Engelska
Ges som fristående kurs
Ja
Kursavgift
Kursavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
0 SEK

SV0053, Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan

Kursplan

Fastställd av: Ordföranden för programnämnden för utbildning inom skog (PN-S), 2023-12-22
Giltig från och med : Hösttermin 2024 (2024-09-02)

Nivå

Grundnivå (G1F)

Huvudområde

Skogsbruksvetenskap, Landskapsarkitektur

Delområde skogsbruksvetenskap

Mål, planering och policy 6 hp, Naturliga processer 5 hp, Arbetsprocesser 4 hp

Betygsskala

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Kursspråk

Engelska

Behörighetskrav

Kunskaper motsvarande

- 15 hp skogsbruksvetenskap
- 15 hp landskapsarkitektur
- Engelska 6

Undantag medges från kravet på grundläggande behörighet i svenska.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • redogöra för kunskapsunderbyggnaden för vanligt förekommande skötselmetoder i Skandinavien och norra Europa
  • föreslå lämpliga skötselåtgärder beroende på skogens tillstånd och mål med brukandet
  • analysera hur olika skötselmetoder påverkar skogens ekosystemtjänster på bestånds- fastighets- och landskapsskala
  • visa på nya skötselmodeller som kan ersätta tidigare använda modeller samt kunna identifiera potentiella kunskapsglapp inom skogsskötselområdet
  • visa hur framtida beståndsutveckling kan prognosticeras med hjälp av skogliga modeller och hur framtida klimatförändring påverkar dessa prognoser
  • utforma skötselplaner för bestånd med hänsyn till olika mål och kunna visa hur dessa påverkar skogslandskapet.
  • redogöra för de fysiska och ekonomiska ramar som begränsar hur skötselåtgärder utförs
  • beskriva de vanligaste arbetssätt och maskinsystem som används för att utföra skötselåtgärder.

Innehåll

Kursens syfte är att ge studenten verktyg och förståelse för hur skogar och skogslandskap kan förändras genom aktiv skötsel av enskilda bestånd. Med en ökad förståelse för hur aktiv skogsskötsel påverkar skogslandskap på kort och lång sikt får studenten sedan applicera denna kunskap i olika landskapstyper med olika mål för brukandet av skogen. Effekter av klimatförändring på framtida skogslandskap genomsyrar all diskussion och kunskapsinhämtande under kursen. Studenten förutsätts ha grundläggande kunskaper om skogsskötsel på beståndsnivå samt mätning av skog. I denna kurs bygger vi vidare på det och studerar hur skogsskötsel på beståndsnivå påverkar landskapets skogsutveckling och hur skogsskötseln kan modifieras med avseende på olika mål på fastighets och landskapsnivå. Förståelse för skog och upplevelse av skog som studenterna tidigare har förvärvat kommer att ligga till grund för undervisningen på denna kurs. Skogens utveckling på olika skala analyseras med hjälp av beslutshjälpmedel (Heureka). De modeller för skogens utveckling som ingår i beslutshjälpmedel kommer att redovisas och analyseras under kursen.

Genomförande
Kursen kommer att genomföras med hjälp av föreläsningar, exkursioner och egna arbeten.

I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Problemlösning, Vetenskapliga metoder, Muntlig och skriftlig kommunikation

Följande moment är obligatoriska:
Exkursioner

Samverkan med det omgivande samhället sker genom:
Exkursioner och gästföreläsningar

Examinationsformer

Godkänd skriftlig tentamen, godkända övningsuppgifter samt fullgjorda obligatoriska moment.

Ansvarig institution eller motsvarande

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap

Kompletterande uppgifter

Moduluppsättning

Benämning Hp Kod
Skriftliga grupparbeten 4.5 0001
Exkursion till norra Sverige 4.5 0002
Sluttentamen 6.0 0003

Literature

Please note that all listed course literature will be available in PDF format on Canvas (the student portal) before the start of the course.

General

  1. Fries C & Roberge J-M. 2020. Forest management in Sweden. Current practice and historical background. Swedish Forest Agency, Report 2020/4. (The whole report 1-78).
  2. West P W. 2014. Growing Plantation Forests. Springer (Selected parts)

Regeneration

  1. Béland, E. Agestam, P. M. Ekö, P. Gemmel & U. Nilsson (2000) Scarification and Seedfall affects Natural Regeneration of Scots Pine Under Two Shelterwood Densities and a Clear-cut in Southern Sweden, Scandinavian Journal of Forest Research, 15:2 (The whole paper)
  2. Nilsson U, Luoranen J, Kolström T, Örlander G, Puttonen P. 2010. Reforestation with planting in northern Europé. Scandinavian Journal of Forest Research, 2010:25, 283-294. (The whole paper).
  3. Sikström U, Hjelm K, Holt-Hanssen K, Saksa T, Wallertz K. 2020. Influence of mechanical site preparation on regeneration success of planted conifers in clearcuts in Fennoscandia – a review. Silva Fennica 54. (The whole paper page 1-27)

Pre commercial thinning

  1. Ara M. 2022. Establishment and early management of young forest in Sweden. Stand structure, spatial design, and pre-commercial thinning. SLU, Faculty of Forest Science, Doctoral Thesis No 2022:22. Introduction page 11-25)
  2. Fahlvik N. 2005. Aspects of precommercial thinning in heterogeneous forests in southern Sweden. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2005:68. (Introduction page 7-17 and discussion page 24-31)
  3. Holmström E. 2015. Regeneration and early management of birch and Norway spruce mixtures in southern Sweden. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2015:122. Introduction page 11-25)

Thinning

  1. Attocchi G. 2015. Silviculture of oak for high-quality wood production. Effects of thinning on crown size, volume growth and stem quality in even-aged stands of pedunculate oak (Quercus robur L.) in northern Europe. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2015:39. (Introduction page 16-28)
  2. del Rio M, Bravo-Oviedo A, Pretzsch H, Löf M, Ruiz-Peinado R. 2017. A review of thinning effects on Scots pine stands: From growth and yield to new challenges under global change. Forest Systems 26. (The whole paper)
  3. Nilsson, U., Agestam, E., Ekö, P-M., Elfving, B., Fahlvik, N., Johansson, U., Karlsson, K., Lundmark, T., Wallentin, C. 2010. Thinning of Scots pine and Norway spruce monocultures in Sweden – Effects of different thinning programs on stand level gross- and net stem volume production. Studia Forestalia Suecica 219: 1-46. (Selected parts)
  4. Wallentin C. 2007. Thinning of Norway spruce. SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 207:29. Introduction page 9-57)

Continuous cover forestry

  1. Ekholm A, Lundqvist L, Axelsson PE, Egnell G, Hjältén J, Lundmark T, Sjögren J. 2023. Long-term yield and biodiversity in stands managed with the selection system and the rotation forestry system: A qualitative review. Forest Ecology and Management, 537. (The whole paper)
  2. Kuuluvainen T, Tahvonen O, Aakala T. 2012. Even-aged and uneven-aged forest management in boreal Fennoscandia: A review. AMBIO 41, 720-737. (The whole paper)
  3. Rautio, P., Routa J., Huuskonen S., Holmström E., Cedergren J., Kuehne C. 2025. Continous Cover Forestry in Boreal Nordic Countries. Springer. Managing Forest Ecosystems, 45. (Selected parts)

Tree species

  1. Dahl Kjaer E., Lobo A., Myking T. 2014. The role of exotic tree species in Nordic forestry. 2014. Scandinavian Journal of Forestry Research. 29, 323-332. (The whole paper)
  2. Hynynen J., Niemistö P., Vieherä-Aarnio a., Brunner A., Hein S., Velling P. 2010. Silviculture of birch ( *Betula pendula *Roth and *Betula pubescens *Ehrh.) in northern Europe. Forestry 8, 103-119. (The whole paper)
  3. Karlman, L. (2010). Genetic variation in frost tolerance, juvenile growth and timber production in Russian larches (Larix Mill.)(Vol. 2010, No. 30). (Introduction page 7-36)
  4. Larsson-Stern Larch in Commercial Forestry: A Literature Review to Help Clarify the Potential of Hybrid Larch (Larix × eurolepis Henry) in Southern Sweden (The whole paper)

Carbon

  1. Peichl, M., Martinez-Garcia E., Fransson, J E S., Wallerman J., Laudon, H., Lundmark T., Nilsson MB. 2023. Landscape-variability of the carbon balance across managed boreal forests. Global Change Biology 29, 1119-1132.
  2. Englund, G., Eggers, J., Jonsson B-G., Schulte M., Skytt, T. 2025. Why we disagree about the climat impact of forestry – A quantitative analysis of Swedish research. Environmental Management.

läsår 2025/2026

Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå (SV0053-10343)
2025-10-26 - 2025-11-16

läsår 2024/2025

Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå (SV0053-10134)
2024-10-24 - 2024-11-14