Skötsel av tempererade skogar
Detta kurstillfälle är enbart till för inresande utbytesstudenter.
Kursbeskrivning
I den här kursen lär du dig hur skogar i Europas tempererade områden kan skötas på ett hållbart sätt. Vi utforskar olika sätt att bedriva skogsskötsel – från traditionella metoder till mer moderna och naturnära arbetssätt – och besöker skogar där dessa metoder används i praktiken.
Under kursen tittar vi på bland annat plantageskogsbruk, kontinuitetsskogsbruk, naturnära och multifunktionellt skogsbruk, skogsbruk för högkvalitativt timmer, stadsnära skogsbruk, restaurering av skogar och historiska skötselmetoder.
Vi fokuserar särskilt på ekologisk och naturnära skogsskötsel och lär känna ett brett urval av skogstyper. Du får fördjupa dig i tio barrträdsarter och tjugo lövträdarter – både i rena bestånd och i blandade skogar.
Kursen börjar med grunderna och går sedan vidare till mer avancerade frågor. Undervisningen varieras med föreläsningar, övningar, exkursioner, grupparbeten, studentpresentationer och diskussioner ute i fält.
Två längre studieresor ingår – en vecka vardera – till Danmark, Tyskland eller andra europeiska länder, samt några kortare exkursioner inom Sverige. Under studieresorna betalar du själv för boende (vandrarhem), mat och en del av resekostnaderna.
Behörighetskrav
120 hp
60 hp inom något av följande ämnen/huvudområden
- skogsbruksvetenskap
- skogsvetenskap
- skogshushållning
- biologi
- miljövetenskap
- naturresursförvaltning
Engelska 6.
Kursfakta
- Kursnamn
- Skötsel av tempererade skogar
- Engelsk kursnamn
- Silviculture of Temperate Forests
- Nivå
- Avancerad nivå (A1N)
- Huvudområde
- Skogsbruksvetenskap
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Alnarp
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-M1034
- Kurskod
- SV0059
- Kursspråk
- Engelska
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
-
0 SEK
Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
SV0059, Skötsel av tempererade skogar, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Fastställd av: Ordföranden för programnämnden för utbildning inom skog (PN-S), 2023-12-22
Giltig från och med : Hösttermin 2024 (2024-09-02)
Nivå
Avancerad nivå (A1N)
Huvudområde
Skogsbruksvetenskap
Delområde skogsbruksvetenskap
Naturliga processer 15 hp
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Engelska
Behörighetskrav
120 hp
60 hp inom något av följande ämnen/huvudområden
- skogsbruksvetenskap
- skogsvetenskap
- skogshushållning
- biologi
- miljövetenskap
- naturresursförvaltning
Engelska 6.
Mål
Kursens mål är att ge studenterna en djupgående förståelse av skötselprinciper och metoder för ett uthålligt skogsbruk i den tempererade klimatzonen i Europa.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- utvärdera alternativa skogsskötselstrategier och deras tillämpning
- tillämpa principer för skogsskötsel i direkt praktisk verksamhet och på skogspolitisk nivå
- identifiera och föreslå lösningar vid konflikter av tillämpning av olika skötselmetoder i praktiken
- föreslå skogskötselmetoder vid olika förutsättningar för skogsproduktion och vid olika skötselmål
- kvantifiera effekter av olika skogsskötselmetoder i den tempererade klimatzonen i Europa
- kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt presentera och diskutera sina resultat och slutsatser.
Innehåll
Olika paradigm och skogsbruksmetoder kommer att ställas mot varandra. Dessa inkluderar skötsel av likåldriga bestånd, kontinuitetsskogsbruk, naturnära skogsbruk, skogsbruk för att tillgodose en mångfald av behov, skogsbruk för produktion av högkvalitativt timmer, stadsortnära skogsbruk, skogsbruk för återställande av naturliga skogsmiljöer, samt historiska skogsbruksmetoder.
I kursen betonas målinriktad skogsskötsel baserad på ekologiska principer och vetenskapliga resultat från långsiktiga försök och andra empiriska undersökningar.
Skötselalternativ för utvalda trädslag kommer att användas för att illustrera och diskutera viktiga principer och praxis för skogsvård.
Kursen inkluderar följande ämnen:
- En kort översikt av ekosystem i den tempererade skogen, inkluderande ståndortstyper, skogstyper och viktiga trädslag.
- Skogsskötsel som ett medel för att uppnå förvaltningsmål och för utformande av ett uthålligt skogsbruk.
- Skogsskötselprinciper vid föryngring, beståndsvård och avverkning.
- Principer för skogsproduktion i relation till skogens produktivitet.
- Skogsföryngring och återbeskogande.
- Förvaltning av skogens produktivitet, beståndstäthet och virkeskvalitet.
- Föryngring, vård, behandling och avverkning av viktiga förekommande skogstyper och trädslag i Europa. Bland trädslagen behandlas relevanta barrträdsarter av Abies, Chamaecyparis, Larix, Picea, Pinus, Pseudotsuga, Taxus, Thuja and Tsuga, och relevanta lövträdsarter av Acer, Alnus, Betula, Carpinus, Castanea, Fagus, Fraxinus, Juglans, Malus, Populus, Pyrus, Prunus, Quercus, Robinia, Sorbus, Tilia och Ulmus.
- Skogsskötselsystem i det samtida skogsbruket.
- Ståndortsanpassning av skogsskötselmetoder.
- Skogsskötsel på särskilda ståndorter, såsom bergssluttningar, våta marker, ljunghedar, sandiga marker, sanddyner i kustlandskapet, och på marker som skall omställas till skogsbruk.
- Skogens skyddsfunktioner (erosion, vatten, död ved, biodiversitet, kulturlämningar, estetik).
- Åtgärder för att minska skador av gnagare och betande djur.
- Skogsskydd (biotiska och abiotiska faktorer, klimatförändring).
- Skogsskötsel för bevarande av biodiversitet.
- Estetik och rekreation i skogsbruket.
- Design och komposition av skötta skogar.
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom;
Föreläsningar, litteraturstudier, övningar, övningsuppgifter, seminarier, studiebesök, studieresor, fältövningar, exkursioner, färdighetstränande moment, redovisningar.
Grupparbetena innefattar praktiska fältövningar, samt sammanställning och presentation av principer för skötsel av utvalda trädslag. Fältövningarna inkluderar datainsamling, efterföljande analyser, rapportering och presentation. Trädslagens egenskaper och skötselprinciper skall sammanställas och presenteras.
Litteraturen inkluderar utvalda vetenskapliga artiklar, utdrag ur internationella läroböcker, föreläsningsanteckningar och anteckningar från studieresor.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: Informationskompetens, kritiskt tänkande och reflektion, problemlösning, vetenskapliga metoder, teknikanvändning, muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete.
Följande moment är obligatoriska: Studieresan, exkursioner, individuella och gruppuppgifter samt seminarier och övningar.
Examinationsformer
Godkänd slutexamen. Godkända övningsuppgifter. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Kompletterande uppgifter
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15.0 | 0201 |
Kursen ersätter
SG0232
Övrig information
Kursen innefattar två studieresor om en vecka vardera till Danmark, Tyskland eller andra europeiska länder. Dessutom tillkommer några endagars fältstudier i Sverige. Resorna genomförs normalt i september och inkluderar deltagande vid tidpunkter som i normalfallet inte är schemalagda. Vid fältstudierna förväntas studenterna att stå för kostnader för kost och logi samt för delar av reskostnaderna.
CURRICULUM
The curriculum is covered by the texts listed below in combination with IRL or online lectures, recorded lectures, recorded field tours, lecture notes and notes for field tours. Recorded sessions will be posted on SLU’s course portal. The main texts are reference works, while the additional specific texts serve as overviews or examples of important principles or results. More literature may be added during the course. All literature and other written materials will be available as pdf.
MAIN TEXTS
- All lecture notes
- All field tour notes
Harmer, R. & J. Howe 2003: The silviculture and management of coppice woodlands. Forestry Commission, VI + 88 pp. ISBN 0-85538-591-X
Matthews, J.D. 1989: Silvicultural systems. Oxford University Press, XIII + 284 pp. ISBN 0-19-854670-X
Savill, P.S. 2019: The silviculture of trees used in British forestry. CAB International, 3rd ed., X + 400 pp. ISBN 978-1-78639-392-0
BASIC TEXTS
Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: Formative pruning. Woodland Heritage. 2 pages
Hemery, G., P. Savill & G. Kerr sine anno: High pruning for profit. Woodland Heritage. 2 pages
Jahn, G. 1991: Temperate deciduous forests of Europe. Ecosystems of the World 7: 377-424, 492-502
Jones, A., L. Montanarella & R. Jones 2005: Soil atlas of Europe. European Commission, Luxembourg. 128 pp. - Extracts: pp. 1-3, 25-33, 42-43, 121 and 124
Skovsgaard, J.P. 2004: Forest measurements. Encyclopedia of Forest Sciences 2: 550-566
Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2008: Forest site productivity: A review of the evolution of dendrometric concepts for even-aged stands. Forestry 81: 13-31
Skovsgaard, J.P. & J.K. Vanclay 2013: Forest site productivity: Spatial and temporal variability in natural site conditions. Forestry 86: 305-315
Timbal, J., M. Bonneau, G. Landmann, J. Trouvilliez & L. Bouhot-Delduc 2005: European non-boreal conifer forests. Ecosystems of the World 6: 131-162
**RE- AND AFFORESTATION
**Löf, M., D.C. Dey, R.M. Navarro & D.F. Jacobs 2012: Mechanical site preparation for forest restoration. New Forests 43: 825-848
Wagner, S. & L. Lundqvist 2005: Regeneration techniques and the seedling environment from a European perspective. Integrative Studies in Water Management & Land Development 3: 153-171
**HARDWOODS
**For all hardwood species / genera mentioned below: EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. Available from http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html
**Alder
**Claessens, H., A. Oosterbaan, P. Savill & J. Rondeux 2010: A review of the characteristics of black alder (Alnus glutinosa (L.) Gaertn.) and their implications for silvicultural practices. Forestry 83: 163-175
2
**Ash
**Dobrowolska, D., S. Hein, A. Oosterbaan, S. Wagner, J. Clark & J.P. Skovsgaard 2011: A review of European ash (Fraxinus excelsior L.): implications for silviculture. Forestry 84: 133-148
Fraxigen (ed.) 2005: Ash species in Europe: Biological characteristics and practical guidelines for sustainable use. Oxford Forestry Institute, Oxford University, Oxford. 128 pp. - Ch. 4 + 7 + 8
Kerr, G. 1998: A review of black heart of ash (Fraxinus excelsior L.). Forestry 71: 49-56
Skovsgaard, J.P., G.J. Wilhelm, I.M. Thomsen, B. Metzler, T. Kirisits, L. Havrdová, R. Enderle, D. Dobrowolska, M. Cleary & J. Clark 2017: Silvicultural strategies for Fraxinus excelsior in response to dieback caused by Hymenoscyphus fraxineus. Forestry 90: 455-472
**Beech
**Coppini, M. & L. Hermanin 2007: Restoration of selective beech coppices: A case-study in the Apennines (Italy). Forest Ecology and Management 249: 18-27
Hansen, J.K., B.B. Jørgensen & P. Stoltze 2003: Variation of quality and predicted economic returns between European beech (Fagus sylvatica L.) provenances. Silvae Genetica 52: 185-197
Madsen, P. & K. Hahn 2008: Natural regeneration in a beech-dominated (Fagus sylvatica) forest managed by close-to-nature principles - a gap cutting based experiment. Canadian Journal of Forest Research 38: 1716-1729
Olesen, C.R. & P. Madsen 2008: The impact of roe deer (Capreolus capreolus), seedbed, light and seed fall on natural beech (Fagus sylvatica) regeneration. Forest Ecology and Management 255: 3962-3972
Reventlow, D.O.J, T. Nord-Larsen & J.P. Skovsgaard 2019: Pre-commercial thinning in naturally regenerated stands of European beech (Fagus sylvatica L.): effects of thinning pattern, stand density and pruning on tree growth and stem quality. Forestry 92: 120-132
**Birch
**Hynynen, J., P. Niemistö, A. Viherä-Aarnio, A. Brunner, S. Hein & P. Velling 2010: Silviculture of birch (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh.) in northern Europe. Forestry 83: 103-119
**Cherry
**Pryor, S.N. 1988: The silviculture and yield of wild cherry. Forestry Commission Bulletin 75: 1-23
**Lime
**Radoglou, K., D. Dobrowolska, G. Spyroglou & V.-N. Nicolescu 2009: A review on the ecology and silviculture of limes (Tilia cordata Mill., Tilia platyphyllos Scop. and Tilia tomentosa Moench.) in Europe. Die Bodenkultur 60: 9-19.
**Oak
**Jensen, J.S. 2000: Provenance variation in phenotypic traits in Quercus robur and Quercus petraea in Danish provenance trials. Scandinavian Journal of Forest Research 15: 297-308
Jensen, J.S. & J.K. Hansen 2008: Geographic variation in phenology of Quercus petraea Matt. (Liebl.) and Quercus robur L. oak grown in greenhouse. Scandinavian Journal of Forest Research 23: 179-188
Löf, M., J. Castro, M. Engman, A.B. Leverkus, P. Madsen, J.A. Reque, A. Villalobos, E.S. Gardiner 2019: Direct seeding to restore oak (Quercus spp.) forests and woodlands. Forest Ecology and Management 448: 474-489
Petit, R.J. et al. 2002: Identification of post-glacial colonisation routes of European white oaks based on chloroplast DNA and fossil pollen evidence. Forest Ecology and Management 156: 49-74
Rune, F. & J.P. Skovsgaard 2007: Afforestation with oak: Effects of pre-commercial thinning on the development of ground flora. TemaNord 508: 203-209
**Poplar
**Jobling, J. 1990: Poplars for wood production and amenity. Forestry Commission Bulletin 92: 1-3, 6-7, 23-24, 38-84
Stanturf, J.A. & C. van Oosten 2014: Operational poplar and willow culture. Poplars and willows (edited by J. Isebrands & J. Richardson; CAB International), pp. 200-236
3
**Sorbus
**Anonymous sine anno: Rowan (Sorbus aucuparia L.). National Development, Dept. of the Marine and Natural Resource, Forest Service, Sheet 11: 1-2
Kausch-Blecken von Schmeling, W. 2004: Sorbus domestica L. - Tips on planting whitty pear trees. Corminaria 22 (Special issue): 5-6
Nicolescu, V.N., E. Hochbichler, J. Coello, S. Ravagni & V. Giulietti 2008: Ecology and silviculture of wild service tree (Sorbus torminalis (L.) Crantz): a literature review. Die Bodenkultur 60(3): 35-44
Skovsgaard, J.P. & H.C. Graversgaard 2014: Planting wild service trees: some practical advice. Quarterly Journal of Forestry 108: 188-191
Sycamore and Norway maple
Hein, S., C. Collet, C. Ammer, N. Le Goff, J.P. Skovsgaard & P. Savill 2009: A review of growth and stand dynamics of Acer pseudoplatanus L. in Europe: implications for silviculture. Forestry 82: 361-385
Walnut
Clark, J. & M. Brocklehurst 2012: Walnut: practice note on stumping. National Forest Company - Earth Trust. 2 pp.
Clark, J. & G.E. Hemery 2010: Walnut hybrids in the UK: fast growing quality hardwoods. Quarterly Journal of Forestry 104: 43-46
Clark, J.R., G.E. Hemery & P.S. Savill 2008: Early growth and form of common walnut (Juglans regia L.) in mixture with tree and shrub nurse species in southern England. Forestry 81: 631-644
Mohni, C., F. Pelleri & G.E. Hemery 2009: The modern silviculture of Juglans regia L: a literature review. Die Bodenkultur 60(3): 21-34
CONIFERS
For all conifer species / genera mentioned below: EUFORGEN Technical guidelines for genetic conservation and use. Available from http://www.euforgen.org/publications/technical_guidelines.html
Douglas fir
Wallertz, K. & C. Malmqvist 2013: The effect of mechanical site preparation methods on the establishment of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Douglas fir (Pseudotsuga menziesii (Mirb.) Franco) in southern Sweden. Forestry 86: 71-78
Larch
Anonymous 2013: Larix decidua Mill. The CABI Encyclopedia of Forest Trees (edited by A. Praciak et al.): 263-265
Anonymous 2013: Larix kaempferi (Lamb.) Carrière. The CABI Encyclopedia of Forest Trees (edited by A. Praciak et al.): 266-268
Norway spruce
Johansson, K., U. Nilsson & G. Örlander 2012: A comparison of long-term effects of scarification methods on the establishment of Norway spruce. Forestry 86: 91-98
Reventlow, D.O.J., T. Nord-Larsen, H. Sørensen & J.P Skovsgaard 2023: Effects of Norway spruce shelter density and soil scarification method on mortality and height growth of underplanted European beech, European silver fir and Douglas fir. Forestry 96: 481-497
Skovsgaard, J.P. 2006: The European stem number experiment in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), 3rd report: Denmark (DK 7). Berichte Freiburger Forstliche Forschung 66: 13-35
Scots pine
Anonymous 2013: Pinus sylvestris L. The CABI Encyclopedia of Forest Trees (edited by A. Praciak et al.): 370-372
**Silver fir
**Anonymous 2013: Abies alba Mill. The CABI Encyclopedia of Forest Trees (edited by A. Praciak et al.): 1-2
Boncina, A. 2011: History, current status and future prospects of uneven-aged forest management in the Dinaric region: an overview. Forestry 84: 467-478
Dobrowolska, D., A. Bončina & R. Klumpp 2017: Ecology and silviculture of silver fir (Abies alba Mill.): a review. Journal of Forest Research: 22: 326-335
Hansen, J.K. & J.B. Larsen 2004: European silver fir (Abies alba Mill.) provenances from Calabria, southern Italy: 15-year results from Danish provenance field trials. European Journal of Forest Research 123: 127–138
Sitka spruce
Skovsgaard, J.P. 2009: Analysing effects of thinning on stand volume growth in relation to site conditions: A case study for even-aged Sitka spruce (Picea sitchensis (Bong.) Carr.). Forestry 82: 87-104
ADVANCED TEXTS
Bell, S. 2009: Valuable broadleaved trees in the landscape. European Forest Institute Research Report 22: 172-199
Edwards, D., M. Jay, F.S. Jensen, B. Lucas, M. Marzano, C. Montagné, An. Peace & G. Weiss 2012: Public preferences for structural attributes of forests: towards a pan-European perspective. Forest Policy and Economics 19: 12-19
Hemery, G.E. 2008: Forest management and silvicultural responses to projected climate change impacts on European broadleaved trees and forests. International Forestry Review 10: 591-607
Pommerening, A. & S.T. Murphy 2004: A review of the history, definitions and methods of continuous cover forestry with special attention to afforestation and restocking. Forestry 77: 27-44
Pyatt, G. 1995: An ecological site classification for forestry in Great Britain. Forestry Commission Research Information Note 260: 1-6
Schütz, J.-P., T. Pukkala, P.J. Donoso, & K. von Gadow 2012: Historical emergence and current application of CCF. Managing Forest Ecosystems 23: 1-28
Skovsgaard, J.P. 2000: The UMF-index: An indicator to compare silvicultural practices at the forest or forest estate level. Forestry 73: 81-85
Version: 23 June 2025
läsår 2025/2026
Skötsel av tempererade skogar (SV0059-10034)
2025-10-20 - 2025-10-30
läsår 2024/2025
Skötsel av tempererade skogar (SV0059-10316)
2024-10-22 - 2024-10-24