ÖS0004, Statskunskap A, 30.0 Hp
Skriv ut kursplan

Kursplan

Fastställd av: PN-NJ, 2025-04-23
Giltig från och med : Vårtermin 2027 (2027-01-18)

Nivå

Grundnivå (G1N)

Ämne

Övrigt inom samhällskunskap

Betygsskala

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Kursspråk

Svenska

Behörighetskrav

Mål

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

• centrala politisk-teoretiska problem;
• den politiska styrelsens, förvaltningens och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder;
• det politiska deltagandets variationer;
• de politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier;
• den internationella politikens utveckling under 1900- och 2000-talet;
• EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan.

Studenten ska aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer, samt författa promemorior som behandlar avgränsade frågeställningar och i samband härmed:

• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation;
• kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser;
• kunna förmedla vetenskaplig argumentation muntligt vid seminarier och i skrift;
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material;
• kunna urskilja normativa och empiriska aspekter av statsvetenskapliga problem;
• kunna inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial;
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att bättre kunna bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av individuellt skrivna och samförfattade pm. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare på fördjupningsnivåerna.

Politisk teori 7.0 hp

Delkursens mål

Kursen syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i den politiska teorin och med politisk-teoretiska metoder. Efter avklarad kurs ska studenterna:

• kunna värdera politisk-teoretisk argumentation,
• kunna tolka och argumentera för tolkningar av politisk-teoretiska klassiker,
• känna till och kunna tillämpa grunderna i intern kritik som politisk-teoretisk metod,
• kunna tillämpa normativa principer i partikulära situationer, för att därur dra slutsatser om principen i fråga eller för att ge handlingsrekommendationer,
• förstå skillnaden mellan normativa och empiriska statsvetenskapliga problem.

Svensk och jämförande politik 9.0 hp

Delkursens mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för grundläggande begrepp, teorier och metoder rörande statens uppbyggnad, maktdelning, demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur.
• Redogöra för grundläggande empiriska förhållanden rörande svensk politisk historia, det svenska statsskicket, EU:s institutioner, demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur.

Färdighet och förmåga

• Tillämpa centrala teorier och begrepp inom ramen för kursens teman på konkreta empiriska fall.
• Formulera relevanta forskningsfrågor utifrån centrala perspektiv inom ramen för kursens teman.
• Utarbeta korta analytiska texter med ett självständigt valt fokus.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt värdera och granska akademiska texter.
• Formulera konstruktiv kritik av medstudenters PM.

Förvaltningspolitik 7.0 hp

Kursens mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

• förstå den offentliga förvaltningens roll och funktion,
• ha en fördjupad förståelse för centrala drag i den svenska förvaltningen, dvs. ha god kännedom om den offentliga förvaltningens organisation, bemanning, reglering och finansiering,
• förstå den svenska välfärdsstatens framväxt, organisering och betydelse,
• kunna tolka och tillämpa förvaltningspolitiska begrepp, idéer och föreställningar på politiska processer och skeenden,
• kunna problematisera förhållandet mellan makt och ansvar i förvaltningen,
• ha en grundläggande förståelse av vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär i studiet av politik och förvaltning.

Internationell politik 7.0 hp

Delkursens mål

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala klassiska och kritiska teoretiska perspektiv inom internationell politik
• beskriva centrala tematiska områden och processer inom internationell politik, såsom internationellt samarbete och säkerhet.
• redogöra för EUs utrikespolitik och roll i världen.

Färdighet och förmåga

• tillämpa centrala klassiska och kritiska teoretiska perspektiv inom internationell politik på konkreta fall
• formulera relevanta forskningsproblem utifrån centrala perspektiv inom internationell politik.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera olika teoretiska perspektiv inom internationell politik genom att jämföra och ställa olika teoretiska perspektiv mot varandra.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra delkurser: Politisk teori, Svensk och jämförande politik, Förvaltningspolitik och Internationell politik.

Politisk teori 7.0 hp

Ämnesmässigt innehåll

Studenten övas i att självständigt tolka och värdera politiska idéer, i några fall genom att läsa klassiska källtexter. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt (eller tvärtom förrädiskt bekant), å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses. Kursen behandlar politiskt tänkande från antiken fram till modern tid. Här introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, krig, konstitutionalism, demokrati och beslutsfattande på flera nivåer, frihet, rättvisa och värdighet. Studenterna ska lära sig förstå och utvärdera idéer som inte är deras egna. Det innebär att den politiska idéhistorien och uttolkandet av denna å ena sidan och bedömningen om normativa frågor å andra sidan tänks höra samman. Studenten tänks överskrida sin egen horisont genom att försöka förstå och försvara de olika politiska idéer som utvecklas i kurslitteraturen.

Undervisning

Kursen hålls samman av en serie föreläsningar. I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Det viktigaste pedagogiska elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom författande av en egen kortare vetenskaplig text, en promemoria. Under seminarierna diskuterar studenterna centrala politisk-teoretiska problem med utgångspunkt i frågor, kring vilka studenterna funderar och argumenterar individuellt. På lektionen bearbetas några av verktygen för att på ett systematiskt sätt ta ställning till rätt och fel i politiska och moraliska frågor, det som brukar kallas normativa frågor. Kursen består alltså av föreläsningar, lektioner och seminarier till vilka studenterna förbereder sig genom att läsa samtlig relevant kurslitteratur och reflektera kring de frågor som de finner i arbetsmaterialet, samt genom att läsa och diskutera varandras promemorior. Studenterna förväntas ta med sig kurslitteraturen till seminarierna och kunna slå upp de relevanta ställen som diskuteras.

Svensk och jämförande politik 9.0 hp

Ämnesmässigt innehåll

Denna kurs anlägger ett jämförande perspektiv på politik och politiska system. Kursen behandlar politiska institutioner, både formella och informella, samt hur makten delas mellan olika institutioner, statens uppbyggnad, politiska partier, politisk kultur och politiskt deltagande. Tyngdvikt läggs vid svensk politisk historia och det svenska politiska systemet. Genom föreläsningar ges en orientering i grundläggande begrepp, teorier och metoder och genom aktivt deltagande i seminariediskussioner ges studenterna möjlighet att träna upp förmågan till egen analys och reflexion.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Genom att skriva en promemoria får studenterna också möjlighet att fördjupa sig i något av kursens moment. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudteman.

Förvaltningspolitik 7.0 hp

Ämnesmässigt innehåll

Med förvaltningspolitik avses idéer och åtgärder riktade mot den offentliga sektorns organisation och arbetssätt, och på kursen kommer några av dessa verktyg att diskuteras. Utgångspunkten är att förvaltningspolitikens framgångar och misslyckanden har avgörande betydelse för hur de politiska besluten förbereds och genomförs. I fokus står således klassiska statsvetenskapliga problem kring den politiska styrelsens organisering. Kopplat till detta kommer också den svenska välfärdsstatens idé och organisering att diskuteras. Litteraturen behandlar främst Sverige, men innehåller även internationella utblickar.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. För att uppmuntra studenters delaktighet i föreläsningarna används interaktiv teknik, för vilket surfplatta, smartphone eller dator kan användas. Vid litteraturseminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata. Till det tredje seminariet ska ett skriftligt PM författas, och ventileras. Notera att på denna delkurs ska PM:et skrivas i par.

Internationell politik 7.0 hp

Ämnesmässigt innehåll

Denna kurs syftar till att introducera ämnet Internationell Politik. Fokus för kursen ligger på centrala teoribildningar och utvecklingen inom internationell politik under 1900- och 2000-talet, med särskild tonvikt på europeiska erfarenheter. Kursen består av tre huvuddelar där den första introducerar ett antal av de centrala teoritraditionerna och perspektiven inom forskningsfältet, exempelvis några eller samtliga av de följande: realism, liberalism, konstruktivism, utrikespolitisk analys och genusteori. Nästa del fokuserar på centrala problemområden och processer inom internationell politik, såsom exempelvis några av de följande: internationell säkerhet och konflikt samt internationellt samarbete inom ramen för FN. Fokus i sista delen ligger på EU, dess politiska system (institutioner, beslutsprocesser och policyer), globala aktörskap samt samspelet mellan EU och det svenska politiska systemet. Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation, forskning och analytiskt arbete. Kursen ska förbereda studenterna för studier framför allt på B-nivå men också på högre nivåer inom detta delämne, samt för kvalificerade tjänster i arbetslivet.

Undervisning

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och teorier, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till delkursens huvudtemata.

Genomförande

Undervisningen på A-kursens samtliga delkurser sker i form av ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier och författande av kurs-pm. Syftet med seminarierna är att kritiskt reflektera över och diskutera litteraturen. Deltagande vid seminarierna kräver omfattande förberedelser i form av individuella studier och gruppmöten. Deltagande i undervisningen förutsätter heltidsstudier. Seminariedeltagande är obligatoriskt, medan närvaro vid föreläsningarna är frivillig.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examinationsformer

Kursen examineras genom tentamina, genom deltagande i seminarier samt genom individuellt och samförfattade kurs-pm. Den fyrgradiga betygsskalan tillämpas: Underkänd - 3 - 4 - 5. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. #### Politisk teori 7.0 hp ##### **Examination** För godkänt krävs godkänt på en tentamen (4 hp), aktivt deltagande i seminarierna, godkänd gruppuppgift till lektionerna och godkänt på den promemoria som författas individuellt (3 hp). För att få godkänt på promemorian krävs att studenten argumenterar självständigt men utan löst tyckande om principiella frågor och tolkningsproblem utifrån kurslitteraturen. Betyget väl godkänt kan erhållas både på tentamen och på promemorian. Betyget på promemorian kan även påverkas av deltagandet i seminarierna. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning tillämpas den fyrgradiga betygsskalan Underkänd - 3 - 4 - 5. #### Svensk och jämförande politik 9.0 hp ##### Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, samförfattande av en kurspromemoria (PM) med anknytning till kurslitteraturen (4,5 hp) och en skriftlig tentamen (4,5 hp) . Vid betygssättning av seminarierna och PM-uppgiften tillämpas en tvågradig betygsskala (Underkänd - Godkänd). För godkänt krävs aktivt deltagande i seminarierna. För betygssättning av tentamen tillämpas en fyrgradig betygsskala (Underkänd - 3 - 4 - 5). #### Förvaltningspolitik 7.0 hp ##### Examination Kursen examineras genom deltagande i seminarier, samförfattande av kurs-PM (3 hp) samt genom skriftlig tentamen (4 hp). Vid betygssättning av seminarierna och den samförfattade kurspromemorian tillämpas en tvågradig betygsskala (Underkänd - Godkänd). Vid betygssättning av tentamen tillämpas en fyrgradig betygsskala (Underkänd - 3 - 4 - 5). #### Internationell politik 7.0 hp ##### Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande på seminarier, individuellt författande av kurs-PM (3 hp), samt genom skriftlig tentamen (4 hp) Vid betygssättning av seminarierna och kurspromemorian tillämpas en tvågradig betygsskala: Underkänd - Godkänd. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning av den skriftliga tentamen tillämpas den fyrgradiga betygsskalan: Underkänd - 3 - 4 - 5.

Ansvarig institution eller motsvarande

Institutionen för ekonomi

Kompletterande uppgifter

Ingår i utbildnings-program

• Politices kandidat - hållbar utveckling

Moduluppsättning

Benämning	Hp	Kod
Politisk teori, seminarier	3.0	0001
Politisk teori, tentamen	4.0	0002
Svensk och jämförande politik, seminarier	4.5	0003
Svensk och jämförande politik, tentamen	4.5	0004
Förvaltningspolitik, seminarier	3.0	0005
Förvaltningspolitik, tentamen	4.0	0006
Internationell politik, seminarier	3.0	0007
Internationell politik, tentamen	4.0	0008

Kursen ersätter

ÖS0003

Övrig information

Kursen kan ingå i olika program t.ex. Pol kand-programmet, Samhällsvetarprogrammet samt utnyttjas som fristående kurs. Statskunskap A kan ej medtagas i examen samtidigt med annan baskurs på A-nivån i ämnet, ej heller tillsammans med Samhällskunskap AB: Statskunskap 15 hp.