Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs
Behörighetskrav
- 6 hp geologi och hydrologi,
- 9 hp markbiologi, markfysik, markkemi och
- 4 hp med inriktning mot konstruktion av växtbäddar.
samt
- Grundläggande kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå och
- Engelska 6
Kursfakta
- Kursnamn
- Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs
- Engelsk kursnamn
- Studio - Landscape construction and soil science, advanced level
- Nivå
- Avancerad nivå (A1N)
- Huvudområde
- Markvetenskap, Landskapsarkitektur
- Ämne
- Markvetenskap
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-40089
- Kurskod
- LK0399
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Landskapsarkitektprogrammet, UltunaLandskapsarkitektprogrammet - Uppsala
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
-
87150 SEK
Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
LK0399, Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Nivå
Avancerad nivå (A1N)
Huvudområde
Markvetenskap, Landskapsarkitektur
Ämne
Markvetenskap
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
- 6 hp geologi och hydrologi,
- 9 hp markbiologi, markfysik, markkemi och
- 4 hp med inriktning mot konstruktion av växtbäddar.
samt
- Grundläggande kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå och
- Engelska 6
Mål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna
Kunskap och förståelse
- förklara funktionen hos vanliga typer av naturliga och byggda markprofiler utifrån ett markvetenskapligt perspektiv
- förstå bygghandlingarnas roll i byggprocessen med dess olika aktörer
Färdighet och förmåga
- konstruera och producera ritningar för en höjdmässigt komplex anläggning och för några typiska anläggningskompletteringar
- dimensionera anläggningens hårdgjorda ytor och dess växtbäddar
- producera ritningar för detaljer gjorda av betong, metall, sten och trä
- utföra en markbyggnadsbeskrivning omfattande vanligt förekommande marköverbyggnader, anläggningskompletteringar och färdigställandeskötsel
- tillämpa markvetenskaplig och geoteknisk teori och terminologi i för landskapsarkitekten relevanta projekteringssituationer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- välja material till ytskikt och detaljer utifrån funktions-, gestaltnings- och hållbarhetsperspektiv
- bedöma olika lösningar för markanvändning och växtbäddar ur ett hållbarhetsperspektiv.
Innehåll
Kursen har två delar, en markprojekteringsdel, 10 hp och en markvetenskaplig del, 5 hp. I projekteringsdelen utgår studenten från ett befintligt gestaltningsförslag med komplicerad höjdsituation och tränas i att översätta det till bygghandlingar bestående av ritningar och teknisk beskrivning. I arbetet ingår dimensionering av hårdgjorda ytor och växtbäddar, enligt nedan, samt konstruktion av terrängtrappa och enkel markmonterad sittmöbel. Arbetet sker med hjälp av studiohandledning på ritsal. I föreläsningar och gruppuppgift tränas teknisk beskrivning av markbyggnadsprojekt enligt AMA Anläggning samt bygghandlingarnas roll i byggprocessen. Kursen behandlar i föreläsningar och genom exkursioner landskapsarkitektens hårda konstruktionsmaterial med fokus på trä, metall, betong och sten. Vidare studeras tillverkningsmetoder och de olika materialens egenskaper så som hållfasthet, åldrande och skötselbehov.
I den markvetenskapliga delen av kursen arbetar studenten med dimensionering av växtbäddarna från projekteringsdelen utifrån ett mark- och vattenperspektiv. Syftet är här att skapa lämpliga förhållanden beträffande markluft och markvatten som matchar olika växters krav. Föreläsningar belyser projekteringar som parker och andra storskaliga planteringar, mindre planteringar som urbana växtbäddar inklusive gatuträd och växtbäddar på bjälklag. Vid föreläsningar behandlas även förorenad mark samt vattenhantering i stor och liten skala. Delen behandlar såväl naturgivna platsförutsättningar som konstruerade miljöer, samt ställningstaganden kring markanvändning i landskapet.
Delövningar, exkursioner, seminarier och aktiviteter kopplade till dem är obligatoriska moment.
Examinationsformer
Godkänd i markprojekteringsuppgift, övningsuppgifter och skriftlig tentamen samt godkänt deltagande i övriga obligatoriska moment.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för stad och land
Medansvariga
Institutionen för Mark och miljö.
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna
- Landskapsarkitektprogrammet - Uppsala
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Markprojektering | 10.0 | 0102 |
| Markvetenskap | 5.0 | 0103 |
Kursen ersätter
LK0235 + MV0182, LK0255
Övrig information
Kursen ger 15 hp färdighetsträning.
Grundläggande kunskaper i Auto-CAD förutsätts. Kursen är utformad som fortsättningskurs inom landskapsarkitektprogrammet, Ultuna/Uppsala. Förkunskapskraven
- 6 hp kan uppfyllas genom att modulen Geologi och hydrologi är godkända i kursen LK0292
- 9 hp i markfysik, markbiologi och markkemi kan uppfyllas genom att modulerna "Markfysik" och "Markkemi och markbiologi" är godkända i kursen MV0224 eller MV0213
- 4 hp i markvetenskap med inriktning mot konstruktion av växtbäddar kan uppfyllas genom att modulerna "Markvetenskap - konstruktion av växtbäddar" och "Mark-växtövning" är godkända i kursen LK0398 eller att modulen markvetenskap är godkänd i kursen LK0311.
Studieresor och exkursioner betalas av studenten. Information om kostnader ska finnas på kurshemsidan 4 veckor innan kursstart.
* Kommer att finnas tillgängligt på Canvas vid kursstart. Om man behöver ha pdf innan kursstart, kontakta kursledningen.
GEMESAM LITTERATUR MARKPROJEKTERING/ MARKVETENSKAP
Växtbäddar i Stockholm stad en handbok, om hur man kan skapa goda förutsättningar för stadsträden. Innehåller bl.a typritningar. https://leverantor.stockholm/entreprenad-i-stockholms-offentliga-miljoer/vaxtbaddshandboken/
AMA Anläggning, standardverk som används vid framtagande av mängdförteckning och teknisk beskrivning i markbyggnadsprojekt. I kursen använder vi det senaste digitala verktyget från Svensk Byggtjänst. https://byggtjanst.se/
OBLIGATORISK LITTERATUR MARKPROJEKTERING
CAD Övningsbok, Anders Westin SLU. Kompendium beställs av kursansvarig senast 2 veckor innan kursstart. Grundläggande övningar för AutoCAD (2020). Ett bra ”komihågdokument”. (Gult omslag)
* Utdrag ur Redovisningsteknik för mark- och landskapsprojekt, utgåva 2, (15 sidor)
Eckerberg, Klas. 2011. Bra sammanfattande text om projekteringens olika skeden, ritningar och deras formalia. Exempel från innehållet används i undervisningen.
Arkitektens handbok (max 10 år gamla), Bodin, Hidemark, Nyström, Stintzing, Studentlitteratur. Bra bok om allt från PBL, trappmått till skruvar.
REFERENSLITTERATUR MARKPROJEKTERING
Grading for landscape architects and architects, Petschek, Peter. Birkhauser verlag Ag. 2008. Bra bok som introducerar och fördjupar höjdsättningen som nödvändig del av landskapsarkiteturen.
https://static.byggtjanst.se/amadocs/any_2-18_sid22-24.pdf Mängdförteckning som handling i förfrågningsunderlaget och kontraktshandlingarna, Wimert, Anders och Werner, Mats, 2018
https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/ BBR, Boverkets byggregler, standardverk om regler att följa vid projektering och byggande.
https://www.svenskmarkbetong.se/media/i42ot4li/svensk_markbetong_marksten-och-plattor-av-betong_webb_200226.pdf Beläggning med plattor och marksten av betong, tredje upplagan, utgiven av Svensk Markbetong och Svenska Kommunförbundet. Råd om konstruktiv utformning till de som anlägger ytor med markbetong. Om dimensionering av markbetong,beläggningar
https://tekniskhandbok.uppsala.se/trad-parker-och-gronytor/ Uppsala kommuns anvisningar för projektering och planering för växter, bland annat Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010-12-30, om hur man skapar goda förutsättningar för stadsträden bl.a. Används som hjälp vid framtagande av växtbäddar. Innehåller bl.a typritningar
Teknisk handbok för byggande, drift och underhåll på allmän plats - Stockholms stad Teknisk Handbok (TH) innehåller regler för byggande, drift och underhåll på offentlig platsmark. Handboken ska användas när bygghandlingar eller avtal upprättas, oavsett om staden eller annan part låter upprätta bygghandling eller avtal som berör offentlig platsmark inom Stockholms stad. Innehåller bl.a typritningar.
OBLIGATORISK LITTERATUR MARKVETENSKAP
Repetera:
Övningar och föreläsningar från kurserna Marken som växtplats och växtkännedom 3 och Urbana mark-växtsystem och växtkännedom 4.
Bakgrundslitteratur från tidigare kurser (att återvända till vid behov):
Blombäck, K., Dahlin, S. och Eriksson, J. 2023. Markvetenskap för landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna i Uppsala_v8, sept 2023. (Kursboken från grundkursen i markvetenskap i åk. 2)
Packning av åkermark vid maskindrift. 2000. Håkansson I. T ex sid 2, 15-22, 37-39 + sammanfattningar. *
* Lindsey P, Bassuk N. 1992. Redesigning the urban forest from the ground below: a new approach to specifying adequate soil volumes for street trees. Arboricultural Journal 15 (4) , pp. 25-39.
eller
* Gullberg J-O. 1996. Dimensionering av växtbäddar för träd i staden. Sid 5-17.
* Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning 2009. Naturvårdsverket rapport 5977. Sid 10-11, 24-25 (Mark) + kapitelsammanfattningar.
Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Del I – Policy och funktionskrav för samhällens avvattning. 2016. Publikation P110, Svenskt Vatten. Sid 8-37.
Dagvattenhantering – riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse 2016. Stockholms Stad.
Grönatakhandboken – Växtbädd och vegetation. 2021. Andra utgåvan. Avsnitt 1 (hela), 2 (hela), 3 (endast inledningen), 4 (sid 12-13 + figur 29), 6 (hela), 7 (hela), 9 (t.om. 9.1), 10 – 12 (endast inledningarna), samt 13 (hela).
Kunskapssammanställning dagvattenrening (Blecken, G., m.fl., 2016. SVU 2016-05). Avsnitten 3, 4.1, 4.1.1, 4.1.2, 5.1., 5.1.1, 5.1.2, 6.1, 6.2.1, 6.2.2, 7.1, 7.2, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2.
NOS-dagvatten - Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner (Andersson, J., m.fl., 2012. SVU 2012-02). En omfattande utredning av fem dagvattendammars långsiktiga reningseffekter. Sid 80-81.
Fytoremediering – Att rena mark och vatten med växter. 2007. Andersson Å och Svensson M. Sid 1-3 och 15–16. http://www.renaremark.se/filarkiv/exjobb/Fytoremediering%20sa%20Andersson_Matilda%20Sven sson.pdf
Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. 2009. Naturvårdsverket rapport 5978. Sid 11-12, 19, 46-54 + kapitelsammanfattningar.
läsår 2024/2025
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40091)
2025-06-01 - 2025-06-22
läsår 2023/2024
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40074)
2024-05-26 - 2024-06-16
läsår 2022/2023
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40028)
2023-05-28 - 2023-06-18
läsår 2021/2022
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40062)
2022-05-29 - 2022-06-19
Kontakt
- Kursledare
- Maria Wisselgren
- Examinator
- Tomas Eriksson