Studio 2 - Staden och boplatsen
Behörighetskrav
Kursfakta
- Kursnamn
- Studio 2 - Staden och boplatsen
- Engelsk kursnamn
- Studio 2 - Housing in an urban context
- Nivå
- Grundnivå (G1F)
- Huvudområde
- Landskapsarkitektur
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Alnarp
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-40019
- Kurskod
- LK0301
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
- Ges som fristående kurs
- Nej
- Kursavgift
-
87150 SEK
Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
LK0301, Studio 2 - Staden och boplatsen, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Nivå
Grundnivå (G1F)
Huvudområde
Landskapsarkitektur
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
Mål
Syftet med kursen är att utveckla studenternas kunskap om boplatsen ur ett stadsbyggnadsperspektiv, betraktat utifrån sociala och fysiska utgångspunkter. Kursen ska ge förståelse för hur bostadsmiljö kan gestaltas som del av ett sammanhängande urbant landskap, och utifrån lokala förutsättningar. Kursen ska också förmedla huvuddragen i de ideal som präglat stadsbyggandet under modern tid och inspirera till ett kritiskt reflekterande över tidigare och nuvarande synsätt på stadsmiljöns gestaltning.
Ett ytterligare syfte med kursen är att förmedla grundläggande kunskaper i CAD samt att applicera detta och i utbildningen tidigare introducerade digitala verktyg på redovisade förslag.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- formulera bärande idéer för boendet ur ett stadsbyggnadsperspektiv och förstå konceptets roll i planering och gestaltning,
- argumentera för val av analysmetod samt genomföra relevant analys av rådande förhållanden
- modern stadsbyggnadshistoria tillräckligt väl för att kunna relatera till egna stadsbyggnadskoncept
- gestalta bebyggelse på stadsdelsnivå enligt sitt koncept och med adekvata mått och material
- tydligt och lättförståeligt presentera såväl process som förslag muntligt och på digitalt producerade dokument
Innehåll
Studio 2 - Staden och boplatsen förbereder studenterna för ett strukturerat arbete med stadsbyggnadsuppgifter som tar sin utgångpunkt i boendet. Kursen organiseras i ett antal delövningar utifrån planeringsprocessens huvudfaser. Den inleds med ett kunskapssökande om och analys av den plats som ska utvecklas, fortsätter med konceptformulering och övning i mått och täthet. I ett nästa steg utvecklas ett förslag till utformning av bebyggelse, med trafiklösningar och gestaltning av olika typer av stadsrum. I ett begränsat utsnitt fördjupas och konkretiseras den bostadsnära utemiljön, där boendets speciella krav på utemiljön framgår.
Kursen byggs upp kring ett projektarbete som redovisas individuellt. Detta arbete varvas med föreläsningar, studiebesök, litteraturseminarier och inlärning av digitala verktyg. Handledning ges både individuellt och i grupp.
Samtliga delövningar i kursen avslutas med en genomgång som är obligatorisk, liksom den avslutande projektgenomgången. Även litteraturseminariet och studiebesök är obligatoriska moment.
Examinationsformer
För godkänd kurs krävs: Godkänt deltagande i schemalagda obligatoriska moment, godkända redovisningar av delövningar, godkänd projektredovisning ,samt godkänt deltagande i litteraturseminarium.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Stadsbyggnadsprojekt och obligatoriska moment | 15.0 | 0001 |
Övrig information
Kursen ger 15 hp färdighetstränande poäng.
Kursen bygger vidare på "Studio 1 - Landskap som plan, verklighet och idé", som har följande lärandemål: Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- presentera en trovärdig illustrationsplan med ett övertygande innehåll avseende arkitektoniska uttryck och kvaliteter.
- genom reflektioner visa att man uppnått grundläggande förståelse för landskapsarkitektens arbetsprocess och metoder.
- redogöra för grundläggande begrepp, terminologi och fackuttryck som rör landskapsarkitektens kompetensområde.
- genom skisser övertygande visa att man har uppnått grundläggande förståelse och kunskaper om mått och skala samt planer och de verkligheter som de representerar.
Obligatorisk litteratur
Skall införskaffas
Pertoft, P. & Sandqvist, S. (2023). Att bygga staden : planera och utforma flerbostadshus och gårdar. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Tillhandahålls av kursen
Björk, C., Nordling, L. & Reppen, L. (2018). Så byggdes staden. Fjärde uppdaterade utgåvan. Stockholm: Svensk Byggtjänst. [Kapitel 2]
Clark, A.V.W. (2024). Rethinking Neighborhoods: Connections and Cohesion. Cornwall: TJ Books Limited. [Kapitel 3 & 6]
Granvik, M., & Hedfors, P. (2012). Functional Density – A Conceptual Framework in a Townscape Areas Context. Nordic Journal of Architectural Research, 24, 29-. [s. 29-42]
Kristensson, E. (2007). Bostadsgården: vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt, Stockholm: Formas. [s. 4-39]
Kärrholm, M. (2005). Territorial Complexity in Public Spaces - A Study of Territorial Production at Three Squares in Lund. Nordic journal of architectural research, 18 (1), 99– [s. 99-113]
Salingaros, N.A., Coward, A.L., West, B.J. & Bilsen, A. van. (2014). Principles of urban structure. Kathmandu: Vajra Books. [Kapitel 1]
Referenslitteratur
Bellander, G. (2002). Blandstaden – Ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf
Berglund Snodgrass, L., & Mukhtar-Landgren, D. (2023). Mobilitetshubbar : från parkering till paketering? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet.
Bodin, A., Hidemark, J., Stintzing, M. & Nyström, S. (2023). Arkitektens handbok 2023. Upplaga 15. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2006). Lär känna din ort! – metoder att analysera orter och stadsdelar. http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2006/lar_kanna_din_ort.pdf
Boverket. (2019). Konsten att bygga en stad – Svenska stadsplaner genom seklerna.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/konsten-att-bygga-en-stad-webb.pdf
Dahlström.L, Bosrup. N, Andersson, P. & Von Malortie, Å. (2022). Om vägar till landskapsarkitekturen. Stockholm: Arkitektur Förlag
Dee, C. (2001). Form and fabric in landscape architecture: a visual introduction. London ;: Spon Press. https://doi.org/10.4324/9780203639078
Dovey**, K. & Wood, S.** (2015). Public/private urban interfaces: type, adaptation, assemblage, Journal of Urbanism: International Research on Placemaking and Urban Sustainability, 8:1, 1-16, DOI: 10.1080/17549175.2014.891151
Duany, A. & Talen, E. (2002). Transect Planning, Journal of the American Planning Association, 68:3, 245-266, DOI: 10.1080/01944360208976271
Finansdepartementet. (2021). Den hala tvålen - Verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering och stadsutveckling (Fi2021/01533). Regeringskansliet: Stockholm https://www.regeringen.se/contentassets/3d6ae840c00f4b159294c8e986b56a04/den-hala-tvalen--verktyg-och-metoder-for-social-hallbar-i-fysisk-planering.pdf
Foster, S. (2013). Collective action and the urban commons. Notre dame law review, 87(1) 57-133
Grander, M. (2015). Allmännyttans samhällsansvar. I Salonen, T (Red.), Nyttan med allmännyttan (s. 160-188). Liber: Malmö
Gobster, P.H., Nassauer, J.I., Daniel, T.C. & Fry, G. (2007). The shared landscape: What does aesthetics have to do with ecology? Landscape ecology, 22 (7), 959–972. https://doi.org/10.1007/s10980-007-9110-x
Göteborgs stad. (2012). Stadslivet i centrala Göteborg - Upplevelsen, användningen och förutsättningarna. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/71f2744b-fa19-4546-8959-00178310c2d1/Stadslivsanalys+centrala+G%C3%B6teborg+%28l%C3%A4tt%29.pdf?MOD=AJPERES
Hedenfelt, E. (2013). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Malmö: Malmö högskola.
Kostof, S. (1991). The city shaped : urban patterns and meanings through history. London: Thames and Hudson.
Kylin, M., Sjöstedt, V., Dahlman, B., Kristensson, E., Norfall, L. & Robling A. (2022). Inclusive Urbanism - A report on a field trip to the Netherlands. LTV-rapport
Larsvall, M. (2010). Reflexioner över stadsplaneringens vardagsfrågor. Opublicerad rapport av handbokskaraktär.
http://slunik.slu.se/kursfiler/LK0177/30076.1617/Reflexioner_over_stadsplaneringens_vardagsfragor__2010-03-01.pdf.
Latour, B. & Yaneva, A. (2017). Give Me a Gun and I Will Make All Buildings Move»: An ANT’s View of Architecture. Ardeth, 1, 103–111
Lynch, K. (1968). The image of the city. Cambridge [Mass: M.I.T. Press & Harvard Univ. Press.
Länsstyrelsen. (2008*). I blandstaden*. https://docplayer.se/3078379-I-blandstaden-det-har-ar-en-del-av-projektet-en-god-bebyggd-miljo-den-blandade-staden-pa-lansstyrelsen-i-skane-2007-2008.html
Länsstyrelsen. (2009). Bostadens yttre värden. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/2009__13
Madanipour, A. (2005). Public Spaces of European Cities. Nordisk Arkitekturforskning 2005: 1
Minoura, E. (2016). Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory (PhD dissertation, KTH Royal Institute of Technology). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183394
Minoura, E. (2019). Bostadsgården: territoriell arkitektur. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur
Oswalt, Overmeyer, & Misselwitz. (2013). Urban Catalyst - The power of temporary use. Berlin: Dom Pub
Persson, B. & Persson, A. (1995). Svenska bostadsgårdar 1930-50. T1:1995 Stockholm: Byggforskningsrådet.
Rådberg J. & Friberg A. (1996). Svenska stadstyper, historik, exempel, klassificering. KTH, Institutionen för Arkitektur och Stadsbyggnad. TRITA-ARK- 1996:13 Stockholm, sid 21-28
Scheer, B.C. (2010). The evolution of urban form: typology for planners and architects, [U.S.]: American Planning Association.
Scheer, B. (2017). Urban Morphology as a Research Method. 10.4324/9781315308715-11.
Schibbye, B. & Pålstam, Y. (2001). Landskap i fokus, utvärdering av metoder för landskapsanalys. Riksantikvarieämbetet, Stockholm, s.1-22, 32-33.
Stahre, P. (2004). En långsiktigt hållbar dagvattenhantering : planering och exempel. Stockholm: Svenskt vatten.
Svedberg, O. (1988). Planerarnas århundrade. Specialupplaga för Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning 2019.
Tahvilzadeh, N. (2015). Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad. Förvaltningshögskolans rapporter, 136; Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Tahvilzadeh, N., Montin, S. & Cullberg, M. (2017). Functions of sustainability: exploring what urban sustainability policy discourse “does” in the Gothenburg Metropolitan Area, Local Environment, 22:sup1, 66-85, DOI: 10.1080/13549839.2017.1320538
Trafikverket. (2006). Gatutyper - en exempelsamling. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/84a3d3792c94481889faa0ab17623563/gatutyper_en_exempelsamling.pdf
Trafikverket. (2022). Trafik för en Attraktiv Stad – Exempelbok. http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1628912/FULLTEXT01.pdf
läsår 2024/2025
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40060)
2025-06-01 - 2025-06-22
läsår 2023/2024
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40032)
2024-05-26 - 2024-06-16
läsår 2022/2023
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40013)
2023-05-28 - 2023-06-18
läsår 2021/2022
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40123)
2022-06-02 - 2022-06-24
läsår 2020/2021
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40043)
2021-06-03 - 2021-06-24
läsår 2019/2020
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40099)
2020-06-04 - 2020-06-21
läsår 2018/2019
Studio 2 - Staden och boplatsen (LK0301-40015)
2019-06-02 - 2019-06-23
Kontakt
- Kursledare
- Christopher Klich
- Kursadmin
- Jessica Jonerheim
- Examinator
- Christopher Klich