Remittera till djursjukhuset

Kyld hundsperma för frysning hos Reproduktionscentrum hund och katt

Om du vill skicka kyld hundsperma för frysning i Reproduktionscentrums spermabank kontaktar du reproduktionscentrum på telefon 018-67 21 59 eller mejlar fertilitetskliniken@slu.se för mer information.

Trisbuffert för kyld hundsperma

Spädningsvätska för transport av hundsperma, s.k. trisbuffert, kan beställas från KV-laboratoriet på institutionen för kliniska vetenskaper, SLU (läs mer om KV-laboratoriet). Endast veterinärer eller veterinärkliniker kan beställa spädningsvätskan. Detaljerade instruktioner om hantering av och recept på spädningsvätska bifogas vid beställning.

Kontaktinformation

Reproduktionscentrum hund och katt
Boka tid:

018-67 26 80

För frågor och rådgivning, samt frysning och lagring av sperma:

018-67 21 59 (telefontid måndag och fredag 8.00-9.00 eller mejla fertilitetskliniken@slu.se)

Råmjölk är den ojämförligt viktigaste faktorn för att ett neonatalt föl ska hålla sig friskt. Råmjölken ska vara av god kvalitet (mät med colostrometer) ges i tillräcklig mängd (1-2 liter) och tillräckligt tidigt (under fölets första 12 timmar).

Sjukdom hos föl

Om fölet har fått en dålig start eller du som veterinär blir kallad till ett sjukt nyfött föl är det några saker du bör tänka på. Neonatala infektioner och andra sjukdomstillstånd hos nyfödda föl kan snabbt bli livshotande och ofta kräva intensiva insatser. Ett snabbt omhändertagande är helt avgörande för en positiv utgång.

Vid remittering av föl

Ju tidigare fölet kommer under vård desto större är chansen för ett bra behandlingsresultat. Tidiga behandlingsinsatser leder också som regel till en kortare klinikvistelse. Överväg därför om det är bättre att remittera in fölet till ett djursjukhus omgående, istället för att göra vidare behandlingsförsök i fält. Sjuka föl kan försämras mycket snabbt, och bli mycket resurskrävande. 

Det du kan göra innan du skickar fölet är framförallt att vid behov förbättra vätskebalansen för att få upp blodtrycket på fölet, samt ge fölet ett antibiotikaskydd. 

För akut vätsketerapi rekommenderar vi bolusmetoden: Ge 20 ml/kg (motsvarar 1 liter till ett föl som väger 50 kg) av en isoton infusionvätska som till exempel Ringer-Acetat eller Infusolec, som bolusgiva under ca 10-15 minuter. Använd inte vätska som innehåller redan tillsatt glukos, såsom exempelvis RMG. Finns det skäl att misstänka att fölet ligger lågt i glukos kan istället 20 ml av glukoslösning (50%, 500 mg/ml) tillsättas till den första ordinarie bolusgivan. 

Efter den första bolusgivan utvärderas effekten på cirkulation och organsystem. Tecken på förbättring kan vara förbättrad kapillär återfyllnadstid, om benen är varmare något längre distalt än tidigare, om fölet visar mer aktivitet, om fölet urinerar eller om tarmljuden kommer igång. Observera att du vill se en förbättring av dessa parametrar, inte en normalisering.

Ses inga eller otillräckliga tecken på förbättring ges ytterligare en bolus, och fölet utvärderas på nytt. Det är oerhört viktigt är att inte ge fler bolusgivor än 2 (absolut högst 3) i fält. Detta för att undvika övervätskning. Föl har svårare att hantera övervätskning, och vid alltför aggressiv vätsketerapi riskerar fölet att utveckla allvarliga komplikationer som lungödem. 

Kanyl kan du lägga i jugularven (kort Mila) eller i ven på insida framben (kanyl av smådjurstyp). Sonda i råmjölk 2dl/timme. Ge fölet antibiotika. Vi föreslår penicillin intravenöst i dosen 12mg/kgx4 i.v. samt sulfa/trimetoprim 15mg/kgx 3 i.v.

Var noga med anamnesen när djurägaren ringer till dig - i vissa fall kanske det är bäst att de åker direkt till en klinik om det tar tid innan du kan komma till fölet.

Behandla hemma

Om du bestämmer dig för att försöka behandla fölet hemma tänk på att det alltid är bra att ha några liter plasma i frysen. Ta alltid en IgG kontroll på sjuka föl som är 24 timmar och äldre. Finns det anledning att misstänka att antikroppupptaget varit otillräckligt (exempelvis om stoet läckt råmjölk innan förlossningen), ska en IgG-kontroll göras när fölet är 24 timmar även om fölet är piggt och diar bra. 

Glukos är viktigt för föl och de kan vara mycket känsliga för både hypo- och hyperglykemi. Ta prov regelbundet under de första dygnen. Acceptabelt värde hos nyfödda föl är 4-8mmol/L. Undvik bolusgivor med glukos, då fölen har svårt att reglera glukosnivåerna. På kliniken har vi alltid fölen uppkopplade på en infusionspump med glukos för att säkerställa jämn tillförsel. Behövs glukos ge mkt låg procentsats – ex 1.25% glukos.

Kontrollera naveln på fölet dagligen. Navelinfektion är en vanlig inkörsport för infektioner. Dippa gärna naveln med klorhexidin ett par gånger dagligen tills den har torkat.

Ytterligare ett kom-ihåg är att du alltid ska kontrollera så att fölet inte har en ledinfektion om den är halt. Symtom på hälta är sällan orsakat av att stoet har trampat på fölet, oavsett vad djurägaren tror.

Colostummätare, mjölkpump, glukos- och laktatmätare, plasma och Foal-Snap

Colostrummätare finns att köpa där veterinärprodukter säljs, kostar c:a 1000 kr. Mjölkpumpar som underlättar urmjölkning finns på apotek (samma som till kvinnor). Både glukos- och laktatmätare finns också att köpa där veterinärprodukter säljs. Du kan även ha nytta av laktatmätaren i andra situationer, exempelvis för att följa uppvätskning hos cirkulatoriskt påverkade hästar eller att mäta och jämföra laktat i bukvätska och blod. Plasma kan köpas hos Håtunalab AB, www.hatunalab.com. Foal-Snap kan köpas hos IDEXX, tel: 020-1605890.

Rekommenderad litteratur: Equine Neonatal Medicine -A case-based Approach. Mary Rose Paradis (2006).

Kontaktinformation

Vid frågor om remittering av föl, kontakta Hästavdelningen via e-post: hast@slu.se

Vi hänvisar till AAFP/ISFM:s Guidelines for the Management of Feline Hyperthyroidism för utökad information om diagnosticering och handläggning av misstänkt och bekräftat hypertyreoida patienter före och efter behandling.

Diagnos

Bara katter med verifierad hypertyreos kan komma i fråga för behandling. För säker diagnostik rekommenderas att resultatet verifieras med minst två blodprover vid lindrigt förhöjt tT4, eller vid klinisk misstanke om euthyroid sick som maskerar en hypertyreos. I dessa fall, samt vid hypoalbuminemi kan även mätning av fT4 vara av värde. Se AAFP/ISFM:s Guidelines for the Management of Feline Hyperthyroidism för olika patientgrupper och rekommenderad handläggning. 

Behandling

Om katten behandlas med tiamazol rekommenderas att den efter 3-4 veckors behandling undersöks avseende tT4, hematologi, kreatinin och blodtryck. Vid biverkningar såsom hematologiska förändringar (till exempel leukopeni eller trombocytopeni) bör fortsatt behandling med tiamazol vägas mot riskerna med fortsatta/förvärrade förändringar och byte eller utsättande av medicinen övervägas. Hematologiska förändringar är idiosynkratiska och inte dosberoende. Viktigt är att fortsätta följa en förändrad hematologi även efter utsättning.

Om katten behandlas med jodfritt foder (Hills y/d) rekommenderas att den efter cirka 4 veckor undersöks avseende tT4, kreatinin och blodtryck. Hills y/d rekommenderas inte till katter där strikt diet inte kan säkras. Hills y/d anses vara lämpligt även för katter med samtidig CKD.

Azotemi kan uppstå när behandling inleds vid maskerad CKD. Kreatininin-stegringen är störst de tre första veckorna efter insatt behandling. Om renal azotemi föreligger eller uppdagas till följd av behandlingen är det direkt kontraindicerat att hålla katten hypertyroid med syftet att sänka kreatinin. För en hypertyroid katt med samtidig renal azotemi och IRIS 1 eller 2 CKD ska sjukdomarna behandlas separat enligt rekommendationer för respektive sjukdom. Överlevnaden för katter som får azotemi efter inledd behandling är inte sämre, så en lindrig azotemi utesluter inte katten från behandling med radiojod. För katter med längre gången CKD med azotemi redan innan insatt behandling, se AAFP/ISFM:s Guidelines for the Management of Feline Hyperthyroidism.

Vid bekräftad hypertension (se ISFM:s Guidelines on the Diagnosis and Management of Hypertension in Cats) kan anti-hypertensiv terapi övervägas. Observera att hypertension kan förvärras eller förbättras i och med behandling av hypertyreosen, varpå det rekommenderas att blodtrycksmätningen upprepas som del av uppföljande besök efter insatt behandling.

Inför behandling med radioaktivt jod

Vid inskrivning för behandling kommer vi att utföra blodprovstagning (tT4, kreatinin), blodtrycksmätning, samt om det inte utförts - hjärtultraljud. För övrigt önskar vi att katten är helt färdigutredd för samtida sjukdomar innan den remitteras, samt att diskussion förts med djurägaren om deras förväntningar på behandling.

Stabiliserande behandling med tyreostatika eller jodfattigt foder är inte nödvändigt inför jodbehandling, men då vi har väntetider så rekommenderas att katter med tydlig klinisk hypertyreos behandlas med reversibel behandling (tyreostatika eller y/d) i väntan på irreversibel jodbehandling. Detta gäller även ifall det finns misstanke om samtidig sjukdom där kliniska tecken sammanfaller med symtom på hypertyreos. Om katten kommer till oss utan föregående stabilisering så ska djurägaren vara informerad om risken för maskerad CKD som kan uppdagas efter jodbehandlingen ifall katten inte fått reversibel behandling tidigare.

Vi rekommenderar att utökade undersökning med hjärtultraljud, blodtrycksmätning, blodkemi och hematologi samt värdering om smärta i rörelseapparaten föreligger (till exempel artros) ska ha utförts före behandling med radioaktivt jod, för att i möjligaste mån utesluta annan samtidig allvarlig sjukdom som påverkar prognosen och kattens framtida livskvalitet. Om katten uppvisar symtom även efter insatt reversibel behandling, som misstänks kunna härledas till annan sjukdom, kan utökade provtagningar eller bilddiagnostik också vara indicerat.

Många katter med och utan hypertyreos har blåsljud. Eftersom auskultation inte kan identifiera hjärtsjukdom rekommenderas att hjärtultraljud utförs för att undersöka för hypertrofisk fenotyp, kardiomyopati eller annan hjärtsjukdom. Katter med hypertyreos kan få hypertrofierade kammarväggar och det är bra att så långt som möjligt differentiera detta från primär hjärtsjukdom. Hjärtultraljud bör utföras med pediatrisk probe (8-12Mhz) för acceptabel bildkvalitet av personal som är van att genomföra hjärtultraljudsundersökningar på katt. Om möjlighet till hjärtundersökning inte finns hos remitterande veterinär så görs detta hos oss på SLU Universitetsdjursjukhuset i samband med inskrivningen.

Katten ska vara utan medicin i minst 14 dygn innan behandling. Om katten behandlas med foder ska den vara minst 4 veckor helt utan Hills y/d innan behandlingen. På behandlingsdagens morgon tas ett aktuellt tT4 så att radiojod-dosen kan beräknas utifrån detta. Det är också viktigt att kattens högsta uppmätta tT4 värde finns med i remissen – VG inkludera denna information, även värden uppmätta hos annan veterinär i samband med diagnosticering ifall diagnosen inte ställdes på er klinik.

Jodbehandlingen

Här på SLU Universitetsdjursjukhuset behandlar vi två katter varannan vecka och vi har en väntelista. Behandlingen sker alltid på en måndag och katten kommer då på en bokad tid på morgonen. Radiojod-injektionen ges subkutant efter sedering. Katten får sedan stanna på djursjukhuset under veckan och brukar i normalfallet kunna gå hem på fredagen. För prisuppgift för behandlingen som inkluderar hjärtultraljud, undersökning, provtagning, behandling och inackordering, vänligen kontakta oss via e-post: jodkatter@slu.se. Vänligen informera djurägaren om kostnaden och att de bör kontrollera med sitt försäkringsbolag huruvida de ersätter. Vi utför ingen förhandsförfrågan åt djurägaren, utan den dialogen behöver tas med djurägaren och hens försäkringsbolag.

Skötselregler de första tio dagarna efter hemgång

Följande information skickas även till djurägaren i samband med kallelse.

För att begränsa stråldosen till människor i kattens närhet ska långvarig (> 1 min) nära kontakt (< 30 cm) undvikas de första 14 dagarna efter injektionen, eller 10 dagar efter hemkomst. Katten får till exempel inte ligga i sängen med matte eller husse och man bör undvika att sitta med katten i knät. Man ska tvätta händerna efter att ha klappat katten och inte låta katten vistas i sängen eller på platser där mat ska förtäras (eftersom det kan finnas radioaktivitet kvar på kattens päls som man som människa inte bör få i sig). Stråldosen är som högst de första dagarna, vilket är varför vi på djursjukhuset slänger allt material som katten varit i kontakt med. Detta är inte nödvändigt efter de första dagar. Det är därför inte nödvändigt att ”sanera” möbler och annat som katten sitter på i hemmet.

Om det finns barn under 18 år eller någon gravid i familjen hemma ska katten tillfälligt omplaceras under denna tid. Går detta inte att ordna kan vi ibland i undantagsfall erbjuda att katten får stanna längre på djursjukhuset, men detta måste överenskommas i god tid före behandlingen. Kostnaden för dessa cirka 10 extra vårddygn ersätts normalt inte av försäkringsbolaget. Katten ska hållas inomhus under de första 10 dagarna efter hemkomst på grund av risken att katten använder allmänna platser såsom sandlådor som toalett.

Skötselregler de första 24 dagarna efter hemgång

Under de första 24 dagarna efter hemkomst ska rengöring av kattlådan ske med engångshandskar på som ska kastas efter varje gång lådan rengjorts. Tvätta händerna efteråt. Kattsand förorenad med urin och avföring ska spolas ner i toaletten, spola 2 gånger. Tänk på att långvarig användning av nedspolningsbar kattsand kan innebära problem för kommunala avlopp. Barn ska inte kunna komma i kontakt med kattlådan. Tvätta händerna efter katten har klappats.

Uppföljning

Återbesök rekommenderas vid 1, 3 respektive 6 månader efter behandlingen med blodprovstagning med minimum tT4 och kreatinin samt blodtrycksmätning. Vi kan om ni önskar ta dessa uppföljningar. Ange i så fall detta i remissformuläret.

Om TT4 inte normaliseras efter behandlingen

Man kan överväga en ny radiojod-behandling efter 3 månader om TT4 >193 och katten har kliniska symtom på hypertyreos. Om TT4 <193 så kan man överväga ny radiojod-behandling efter 6 månader om katten fortfarande uppvisar sjukdomstecken. Vid stor tyreoidea, högt sköldkörtelvärde och kvarvarande kliniska tecken, så rekommenderas att utreda katten för tyreoideacarcinom innan en ny behandling.  

Iatrogen hypotyreos

En del katter utvecklar iatrogen hypotyreos efter behandling med radioaktiv jod. För de flesta katter normaliseras värdet, men upp till 30 % av katter är hypotyroida 3 månader efter behandling, varav cirka hälften uppvisar klinisk hypotyreos. För de katter där värdet inte normaliseras och/eller katten uppvisar kliniska symtom på hypotyreos är periodisk behandling med levotyroxin indicerat. Iatrogen hypotyreos ska inte ignoreras, detta gäller särskilt katter med renal azotemi. Djurägare till katter med CKD bör informeras om detta innan irreversibel jodbehandling.

Vänligen kontakta oss ifall din patient uppvisar låga tT4-värden efter behandling, då denna information är mycket viktig för oss. Vid lågt-lågt normalt tT4 så rekommenderas att även TSH mäts. Patienter som har hypotyroxinemi vid första uppföljningen 1 månad efter behandling bör följas upp tidigare än efter 3 månader, speciellt om katten har kliniska symtom på hypotyreos eller samtidig renal azotemi. 

Kontaktinformation

Välkommen att skicka din remiss via vårt formulär!

Du skickar in din remiss här (länk)

För frågor, vänligen kontakta jodkatter@slu.se