The ecology of cropping systems
Behörighetskrav
Kursfakta
- Kursnamn
- The ecology of cropping systems
- Engelsk kursnamn
- The ecology of cropping systems
- Nivå
- Avancerad nivå (A1N)
- Huvudområde
- Biologi, Lantbruksvetenskap
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-30229
- Kurskod
- LB0120
- Kursspråk
- Engelska
- Ingår i utbildnings-program
-
EnvEuro - European Master in Environmental ScienceAgronom mark och växtAgronomprogrammet - mark/växtAgronomprogrammet mark och växt
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
- 38060 SEK
LB0120, The ecology of cropping systems, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Fastställd av: PN - NJ, 2020-12-10
Giltig från och med : Vårtermin 2022 (2022-01-17)
Nivå
Avancerad nivå (A1N)
Huvudområde
Biologi, Lantbruksvetenskap
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Engelska
Behörighetskrav
Mål
Kursen syftar till att ge den kunskap som krävs för att ta beslut angående planering av odlingssystem som baseras på ekologisk kunskap och insikt om lantbrukarens ekonomiska och sociala villkor, samt ge ökad förståelse för ursprung, funktion och vad som bestämmer utformningen av nuvarande växtodlingssystem i ett globalt perspektiv. Kursen berör även synergier och avvägningar mellan de globala målen för hållbar utveckling, med fokus på mål 2, 12, 13 och 15.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- beskriva och utvärdera jordbrukssystem inom olika driftsinriktningar (växtodling, med djurhållning, blandsystem, skogsjordbruk, etc.) och odlingsstrategi (ekologiskt, konventionellt, agroekologiskt, etc.);
- beskriva och diskutera odlingssystem i ett historiskt och globalt perspektiv;
- identifiera hur specifika biofysiska processer och agronomisk skötsel sker i olika odlingssystem;
- diskutera integrering av olika typer av jordbruk i jordbrukssektorn, samt rollen i livsmedelssystem och bioekonomin med ett globalt perspektiv;
- förstå hur jordbrukssystem är inbäddade i och formar landskapet, samt hur de påverkar tillhandahållandet av ekosystemtjänster för samhället;
- välja lämpliga metoder för kommunikation med jordbrukare, konsumenter, industrin, rådgivare och myndigheter,
- översätta ekologiska principer för utformning och hantering av odlings- och jordbrukssystem;
- utforma odlingssystem som använder ekologiska mekanismer som ersättning för extern input, i syfte att främja produktion och energieffektivitet;
- diskutera vilka krav som måste hanteras av nuvarande och framtida odlingssystem, såsom anpassningar till klimatförändringar, cirkulär ekonomi, konflikter och synergier när det gäller tillgång till naturresurser, minskning av negativ miljöpåverkan, tillhandahållande av livsmiljöer för biologisk mångfald etc.;
- beskriva och diskutera hur ny teknik kan användas för att uppnå ekologisk intensifiering, effektiv resursanvändning och ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart jordbruk.
Innehåll
Kursen har sin utgångspunkt i ekologisk teori och hur det påverkar odlingssystemens utformning beroende på socio-ekonomiskt kontext. Kursen ger fördjupad kunskap om ekologiska och tekniska faktorer som möjliggör ekologisk intensifiering med målet att optimera systemets funktion, öka effektiviteten i användningen av insatsmedel, samt minska miljöpåverkan. Odlingssystemen diskuteras i ett globalt perspektiv, men med speciella referenser till svenskt jordbruk, inklusive djurhållning och kopplingar till det cirkulära samhället. Odlingssystemens multi-funktionalitet och konflikter mellan olika mål och funktioner diskuteras, speciellt i relation till framtidens förväntade krav och utmaningar. Fallstudier används som metod för att täcka ett brett spektrum av agroekologiska zoner, men också för att belysa olika intressenters roller när det gäller utformningen odlingssystem och användningen av teknologier. Bland intressenterna är lantbrukarna i fokus, men deras roll balanseras med de perspektiv konsumenter, industri, rådgivare och myndigheter har. I kursen ingår studier av metoder att utvärdera odlingssystem och diskussion om inpassning av odlingssystem i olika socio-ekologiska system.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, övningar och seminarier. Studenterna ska dessutom genomföra ett projektarbete. Studenterna väljer själva inom givna ramar ett ämne för projektet.
Examinationsformer
Godkända skriftliga tentor samt godkänd skriftlig och muntlig presentation av projektarbete. Godkänt deltagande i obligatoriska delar av kursen.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för växtproduktionsekologi
Medansvariga
Institutionen för ekologi Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- EnvEuro - European Master in Environmental Science
- Agronom mark och växt
- Agronomprogrammet - mark/växt
- Agronomprogrammet mark och växt
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15.0 | 0101 |
Kursen ersätter
BI1328
Journal Articles
Weiner, J. (2003). Ecology – the science of agriculture in the 21st century. The Journal of Agricultural Science. doi: 10.1017/S0021859603003605. This paper was discussed in a seminar by Jacob Weiner: "Consider Agriculture as Ecological Engineering" (http://spectare.ucl.slu.se/nlfak/2010/f_lant5/f_lant5.html).
Pretty, J. (2008). Agricultural sustainability: concepts, principles and evidence. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 363(1491), 447–465. doi: 10.1098/rstb.2007.2163.
Garnett, T., et al. (2013). Sustainable Intensification in Agriculture: Premises and Policies. Science, 341(6141), 33–34. doi: 10.1126/science.1234485.
Weiner, J. (2017). Applying plant ecological knowledge to increase agricultural sustainability. Journal of Ecology. doi: 10.1111/1365-2745.12792.
Malézieux, E., et al. (2009). Mixing plant species in cropping systems: Concepts, tools and models: A review. In Sustainable Agriculture. doi: 10.1007/978-90-481-2666-8_22.
Angus, J. F., et al. (2015). Break crops and rotations for wheat. Crop and Pasture Science. doi: 10.1071/CP14252.
Giller, K. E., et al. (2015). Beyond conservation agriculture. Frontiers in Plant Science. doi: 10.3389/fpls.2015.00870.
Pittelkow, C. M., et al. (2015). Productivity limits and potentials of the principles of conservation agriculture. Nature. doi: 10.1038/nature13809.
Korsaeth, A., et al. (2012). Environmental life cycle assessment of cereal and bread production in Norway. Acta Agriculturae Scandinavica A: Animal Sciences. doi: 10.1080/09064702.2013.783619.
Sadok, W., et al. (2009). MASC, a qualitative multi-attribute decision model for ex-ante assessment of the sustainability of cropping systems. Agronomy for Sustainable Development. doi: 10.1051/agro/2009006.
Altieri, M. A., et al. (2015). Agroecology and the design of climate change-resilient farming systems. Agronomy for Sustainable Development, 35(3), 869–890. doi: 10.1007/s13593-015-0285-2.
Foley, J. A., et al. (2011). Solutions for a cultivated planet. Nature. doi: 10.1038/nature10452.
Rulli, M. C., et al. (2016). The water-land-food nexus of first-generation biofuels. Scientific Reports. doi: 10.1038/srep22521.
Rockström, J., et al. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461, 472–475. doi: 10.1038/461472a.
Langeveld, H., et al. (2012). Assessing Environmental Impacts of Short Rotation Coppice (SRC) Expansion: Model Definition and Preliminary Results. Bioenergy Research, 5(3), 621–635.
Verchot, L. V., et al. (2007). Climate change: linking adaptation and mitigation through agroforestry. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 12, 901–918.
Reports and Other References
FAO (2018). The future of food and agriculture: Alternative pathways to 2050. Rome. Available at: http://www.fao.org/3/CA1552EN/ca1552en.pdf.
OECD/FAO (2018). OECD-FAO Agricultural Outlook 2018–2027. Available at: http://www.fao.org/3/CA0064en/CA0064en.pdf.
Neufeldt, H., et al. (2009). Trees on farms: Tackling the triple challenges of mitigation, adaptation and food security. World Agroforestry Centre Policy Brief 07. World Agroforestry Centre, Nairobi, Kenya.
Minang, P. A., et al. (2015). (Eds.) Climate-Smart Landscapes: Multifunctionality in Practice. Nairobi, Kenya: World Agroforestry Centre (ICRAF). Available at: http://asb.cgiar.org/climate-smart-landscapes/index.html.
Tubiello, F. N., et al. (2014). Agriculture, Forestry and Other Land Use Emissions by Sources and Removals by Sinks. 1990–2011 Analysis. FAO Statistics Division Working Paper Series ESS/14-02. Available at: http://www.fao.org/documents/card/en/c/cf02ec83-b364-57ae-bcff-cc285d1d4b1a/.
Swedish Agricultural Agency: Climate change impact on agriculture. Available at: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/klimatanpassningavjordbruket/klimatforandringarpaverkarjordbruket.4.e01569712f24e2ca09800012513.html (Swedish).
läsår 2024/2025
The ecology of cropping systems (LB0120-30149)
2025-03-17 - 2025-04-07
läsår 2023/2024
The ecology of cropping systems (LB0120-30369)
2024-03-12 - 2024-04-02
läsår 2022/2023
The ecology of cropping systems (LB0120-30084)
2023-03-14 - 2023-04-04
läsår 2021/2022
The ecology of cropping systems (LB0120-30294)
2022-03-16 - 2022-04-06
Kontakt
- Kursledare
- Marcos Lana
- Examinator
- Marcos Lana