Ett hållbart skogsbruk inkluderar hänsyn till alla naturligt förekommande arter. Syftet med det här projektet är att stärka kunskapsläget när det gäller skogsbruk och fladdermöss.
Fladdermöss har genom artskyddsförordningen ett mycket starkt skydd i Sverige. Man får i praktiken inte störa deras kolonier eller försämra deras prioriterade födosöksområden. Detta medför att olika exploateringsprojekt numera ofta förutsätter att fladdermusinventeringar ingår i MKB-arbetet. När det gäller skogsbruk så har fladdermöss hittills inte varit den viktigaste organismgruppen för att bedöma naturvärden och eventuella naturvårdsanpassningar. Med all sannolikhet kommer detta att ändras framöver, och fladdermöss kommer, likt andra arter som finns med i habitat och fågeldirektivet (t.ex. tjäder och lavskrika), finnas med i diskussionen. Skogsbrukets påverkan på fladdermuspopulationer är dock ganska komplext. Skogsbruk medför en tydlig förändring i biotopsammansättning, men allt som görs är inte negativt för fladdermössen.
I det här projektet fokuserar vi på vegetationsstrukturens betydelse för skogslevande fladdermöss, och hur vanliga skogsbruksmetoder som röjning, gallring och föryngringsavverkning påverkar födosöksmöjligheterna och habitatkvaliteten, vilket aldrig tidigare studerats på den här detaljnivån. En hypotes som testas är att röjning och gallring medför en positiv störning som ger förbättrad födosöksframgång genom ökad tillgänglighet av insekter.