Kommuner samlas för att utveckla upplevelserna kring Roslagsleden

Den 23:e november 2022 arrangerade SLU Centrum för naturvägledning, CNV, tillsammans med sex kommuner en workshop med syfte att börja arbeta mot den naturvägledningsplan som ska tas fram för Roslagsleden. Naturvägledningsplanen är en del i ett LONA-projekt som drivs gemensamt av Vallentuna, Norrtälje, Täby, Danderyd, Österåker och Sollentuna. Kärnan i projektet är att tillsammans arbeta fram ett gemensamt grepp om Roslagsleden, både praktiskt och strategiskt, för att stärka leden och upplevelsevärden längs med den.

En gemensam naturvägledningsplan

Genom projektet vill man utveckla samverkan och organisation för att stärka information, tillgänglighet och naturvägledning med inriktning på allemansrätten. Projektet sträcker sig över tre år och innefattar nio aktiviteter, varav ett handlar om att ta fram en gemensam naturvägledningsplan. Workshopen hölls på Wira bruk utanför Åkersberga och deltagarna på workshopen hade olika roller i sina kommuner som friluftsstrateger eller ansvariga för den praktiska skötseln.

Mir Grebäck von Melen, som är utvecklingsledare för friluftsliv i Vallentuna kommun och var med och planerade workshopen samt samordnar projektet:

- Roslagsleden har verkligen fått ett uppsving vad gäller besökarantal senaste åren. Leden används ofta av förstagångsvandrare och dess tillgängliga läge gör att den skulle kunna välkomna alla sorters besökare till att vidareutveckla sin relation till, och kunskap om, naturen och landskapet. Om Roslagsleden är den första längre vandringen som vissa tar sig an, ja då är det ju denna led som lägger grunden för personens upplevelse och kunskap om vandring. Vilken grej!

Mir Grebäck von Melen, en av initiativtagarna. Foto: Tove Berg.

Vilka är besökarna idag och imorgon?

Under workshopen undersökte deltagarna frågor som

• Vilka är besökarna på Roslagsleden?
• Vilka besökare vill vi se mer av?
• Vilka upplevelsevärden är viktigast för olika besökare?
• Hur kan dessa stärkas? och
• Vad kan naturvägledning göra för nytta i arbetet med Roslagsleden?

Dessutom kom företagen verksamma på Wira bruk och berättade om deras verksamheter, och om hur leden kan stärkas utifrån deras perspektiv. Det handlar mycket om att skyltning behöver bli tydligare, men också om att väva in företag och andra aktörer längs med leden som en del i helhetsupplevelsen. Per Bengtson från CNV berättade om naturvägledningens olika metoder och hur naturvägledning kan användas kring Roslagsleden.

Per Bengtson från CNV bistod kommunerna i workshopandet. Foto: Tove Berg.

En del av workshopen bestod i att förstå nuvarande och framtida besökare vid Roslagsleden genom att skapa olika ”personas” med olika intressen och behov, för att utröna vilka upplevelsevärden de söker och vad som är viktigast i deras besök. Några av slutsatserna i denna övning var:

• Det vore värdefullt att skapa mer ingående kommunikation om naturen längs leden och kulturlandskapet för den intresserade.
• Caféer och besöksmål längs med vägen, som Wira bruk är ett bra exempel på, är uppskattade platser som kan marknadsföras mer.
• Många sträckor har mindre tillrättalagd terräng och mer vildmarkskänsla, vilket också är vad flera besökare vill åt.
• Information och praktisk infrastruktur är viktiga förutsättningar för en bra upplevelse av leden. Information för att hitta dit, om transportalternativ, om svårighetsgrad och faciliteter, samt fungerande praktisk infrastruktur i form av spänger, skyltar osv var exempel på åtgärder som kommunerna ville utveckla.

Under workshopen kom man också fram till att ungdomar är en besökargrupp som idag inte har varit prioriterad, något som kommunerna pratade om att de skulle vilja ändra på . Deltagarna diskuterade också att det finns en problematik kring att majoriteten av information om leden går ut via turistinformation, då många kommuninvånare inte söker information på turismsajter och därmed inte alltid själva har koll på leden trots närhet till den.

Enhetlighet för att förbättra helhetsupplevelsen

Deltagarna kom överens om att ett enhetligt arbete och en enhetlig led där besökaren kan vänta sig en viss standard oavsett var man befinner sig är centralt i kommunernas gemensamma arbete framåt. Det handlar delvis om att man som besökare ska kunna vänta sig en viss basnivå när det kommer till exempelvis skyltning. Samtidigt handlar det om att gemensamt mellan kommunerna få till en bredare, mer övergripande vision om vad leden kan vara och vilka upplevelser man kan ge besökaren via den. Mir fortsätter:

- Tydliga markeringar, väl underhållna rastplatser med god standard, ett säkert underlag att gå på och informativt digitalt material hänger ihop med spännande berättelser och vägledning in i Roslagsleden. Naturvägledning handlar inte bara om informativa skyltar var och varannan kilometer utan om en helhetsupplevelse, en koreografi där vi som ledsamordnare kan hålla i manuset. En berättelse som börjar redan vid den första googlingen och förhoppningsvis aldrig slutar. Haha, ja, stora ord, men så har vi ju faktiskt en stor led att använda oss av också.

Skyltningen, bland annat, ska bli enhetlig längs leden. Foto: Tove Berg

Naturvägledningsplanen kommer först och främst kunna bidra med ett helhetsgrepp i arbetet med Roslagsleden. Den kommer kunna fungera som ett stöd för marknadsföring, hjälpa till att sortera i prioriteringar, tydliggöra målgrupper, utvecklingspotential, och upplevelsevärden. Den kan också hjälpa till att identifiera viktiga platser att lyfta fram och utveckla, samt identifiera kärnvärden. Till sist kan den vara ett viktigt verktyg för att strukturera gemensamma arbetssätt och mål och samverkan med aktörer längs med leden.

- Ja, visst är besökaren i centrum i det här arbetet, men lika mycket är vi aktörer som har med leden att göra en målgrupp i sig. Det handlar om företagare, markägare, arrendatorer, föreningar, stiftelser, myndigheter och så vi – kommunerna, avslutar Mir.

Text: Tove Berg, CNV