En levande landsbygd för alla

Senast ändrad: 26 april 2024
En person utomhus vid ett träd. Foto.

Yusra Moshtat brinner för att fler med utländsk bakgrund ska få upp ögonen för den svenska landsbygden och brukar trycka på alla de möjligheter som finns där.

Intervjun är genomförd 2016

 

- I Irak där jag kommer ifrån fungerar inte landsbygden alls. Där finns ingen skola, ingen sjukvård, varken el eller vatten. Det blir en kulturkrock, många som kommer hit har ingen aning om vad den svenska landsbygden kan erbjuda, säger Yusra. 

Hon kom till Sverige från Bagdad 1994 som utbildad civilekonom. I Sverige har hon skolat om sig till miljöinspektör och arbetar idag på Göteborgs Stad. Dessutom driver hon företaget ”Med andra ögon” där hon föreläser och skriver artiklar om just integration och landsbygd. Hennes egen syn på naturen har förändrats mycket sedan hon kom till Sverige. Då kopplade hon framför allt ihop naturen med ormar och farliga djur, fula kläder.

– Där kunde det finnas minor och soldater, helt enkelt en plats man undviker. Nu ser jag istället naturen som en plats för avkoppling och jag bor på Brännö utanför Göteborg, en ö med 800 invånare. Det är framförallt mina kollegor som har visat mig vägen, säger Yusra.

Nu ser hon det som sin uppgift att upplysa fler och väcka intresse. Alla som kommit hit, med olika bakgrunder, har mycket att bidra med. Tyvärr blir deras kunskap och erfarenheter ofta en outnyttjad resurs. De söker sig i regel till städerna och saknar kunskap om vad svensk landsbygd är.

Hur jobbar du rent konkret?

– Jag brukar arrangera studiebesök hos företagare på landsbygden. Det finns många fördomar från båda håll, det är viktigt att skapa bra möten mellan människor, säger Yusra.

Hon berättar att hon i början ofta möts av skepsis. Då försöker hon fokusera på människors drömmar.

– Hur skulle du önska att det såg ut om du ändå bodde på den svenska landsbygden? Då tar många upp just tillgång till el och vatten, arbete eller praktikplats. Jag brukar fråga om de varit på landsbygden? De flesta svarar nej. För de som blir intresserade brukar jag försöka ordna ett besök så att de får upptäcka på egen hand. Det behövs inga stora projekt, det räcker ofta att bara visa vägen dit. Det fungerar sällan att komma med färdiga paket, man får diskutera tillsammans om hur man ska göra och lyssna till deras idéer. När man fått gruppen med sig och de känner sig delaktiga, då börjar det hända saker, säger Yusra.

Sedan fyra år tillbaka utför hon även uppdrag åt Landsbygdsnätverket, som är en del av det svenska landsbygdsprogrammet. Yusra sitter med i den grupp som arbetar särskilt med integration, inom nätverket finns också andra grupper som riktat in sig på allt från energifrågan till ungdomar.

– Den uppgift vi har i min grupp är att tillsammans med bland andra Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen försöka göra det lättare för invandrare att få boende, praktikplats eller jobb på landsbygden. Vi samlar också in information från olika delar av landet om vilka projekt som pågår inom det här området, säger Yusra.

Det finns ju problem även på den svenska landsbygden, hur ser du på det?

– Det är också vår uppgift i nätverket att lyfta de problemen till regeringsnivå och försöka åstadkomma förändring. Jobbfrågan är central och på landsbygden finns många företagare som snart går i pension. Många invandrare kan djurhållning och jordbruk och skulle mycket väl kunna ta över, säger Yusra.

Att det finns ett intresse för landsbygden hos den här målgruppen fick hon bekräftat i samband med Hammarkullekarnevalen där hon stod och delade ut enkäter. Den handlade om hur man ser på landsbygden och om man kan tänka sig att flytta dit. Festivalen lockar ca 30 000 besökare, många med utländsk bakgrund.

– 72 % av de tillfrågade kunde tänka sig att flytta till landet om det fanns arbete och boende. De har kanske lämnat allt och flytt från krig, nu vill de bara ha ett tryggt liv. Intresset finns helt klart, det gäller att använda rätt verktyg, menar Yusra.

Yusra jobbar på bred front, just nu sitter hon med i referensgruppen för ett projekt som Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen driver i samarbete med SLU.  (Se länk nedan, reds. anm.)

– De har tagit fram en metod/verktyg för att utbilda nyanlända för att jobba i naturen på olika sätt. Projektet har en stark koppling till mina frågor. Det är ett omfattande och jättebra projekt. I slutet av 2016 ska de skriva en rapport om hur de ska gå vidare, jag tror absolut att det blir en förlängning, berättar Yusra.

Rent generellt ser hon naturen som en bra arena för integration och en kanonbra utgångspunkt för att lära sig svenska och få folk att flytta till landsbygden.

– Det viktiga tycker jag är att man är ute, alla behöver inte göra samma sak. Många invandrare vill gärna vara tillsammans, umgås i parker med radio och fotbollar. Tittar man på andra generationens invandrare som växer upp i Sverige ser det redan annorlunda ut. De får med sig naturkänsla från skolan och från sina vänner och kommer säkert att vara ute i naturen mer än sin föräldrageneration. Jag tycker vi har kommit långt, vi behöver inte ha bråttom. Förståelse och förändring måste få ta tid, avslutar Yusra. 

Läs utredningarna som Yusra arbetat med

Läs mer


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv