Expertkommitté fjärilar

Sidan granskad:  2026-06-09

Fjärilskommittén består av 11 fjärilsspecialister från olika delar av landet. Medlemmarna i kommittén har olika bakgrund som amatörbiologer, taxonomer och forskare och har sysslat med fjärilar på olika sätt under lång tid inom sina respektive yrken och/eller på fritiden.

Tillsammans bidrar de med gedigen kunskap om arterna, deras biologi, ekologi och systematik. Fjärilskommitténs främsta uppgift är att bedöma status och trender för landets nära 2 700 fjärilsarter för rödlistan.

Nio människor på rad i vinterlandskap. Foto
Fjärilskommitténs ledamöter från vänster: Håkan Johansson, Clas Källander, Nils Hydén, Mats Lindeborg, Moa Pettersson, Erik Öckinger (till 2025), Markus Franzén, Jan-Olov Björklund och Julia Stigenberg (till 2025). Saknas på bilden gör Karin Ahrné, Nils Ryholm, Kaj Svahn och Magnus Unger. Foto: Karin Ahrné

I arbetet ingår också att ta fram fakta om arter som publiceras i Artfakta. För fjärilar har det även publicerats fyra volymer av Nationalnyckeln (Dagfjärilar, Ädelspinnare-tofsspinnare, Käkmalar-säckspinnare och Bronsmalar-rullvingemalar) och några av expertkommitténs ledamöter har bidragit som författare till dessa volymer.

Flera av kommittéledamöterna har varit med och tagit fram åtgärdsprogram för hotade arter och tillsammans med andra artexperter ingår de flesta medlemmarna också i en nationell verifieringsgrupp för fjärilar och bidrar med verifiering av fynd i Artportalen. Fjärilskommittén sammanträder regelbundet för att gå igenom arterna och diskutera nya upptäckter och möjliga förändringar av arternas status.

 

Kommitténs medlemmar 2026-2030:

Karin Ahrné är fil. doktor i ekologi och fjärilsansvarig på SLU Artdatabanken. Hon leder kommitténs arbete, och är bland annat ansvarig för rödlistning av fjärilar, rapportering av status för de fjärilsarter som ingår i EU:s livsmiljödirektiv och bedömning av invasiva främmande arter. Hon är också kontaktperson för generella frågor om rödlistan. 

Jan-Olov Björklund började som fältbiolog och blev intresserad av fjärilar i mitten av 1960-talet. Han studerade Dalarnas fjärilsfauna fram till 1987 då familjen flyttade ner till Sollentuna. Har därefter författat åtgärdsprogram för flera fjärilsarter samt inventerat fjärilar i Uppland och Halland och på Öland och Gotland. Han är intresserad av alla fjärilar dvs. både stor- och småfjärilar.

Markus Franzén är forskare inom bevarandebiologi, metapopulationsdynamik och effekter av klimat- och landskapsförändringar på biologisk mångfald vid Linköpings universitet. Han har särskilt intresse för förändringar i fjärilsfaunan över tid och rum i relation till markanvändning och klimat. Han har inventerat och studerat insekter runt om i Sverige och bedriver sedan 2017 årliga studier av dagfjärilar på Gotland och nattfjärilar i Skåne. Han arbetar med moderna metoder som drönare, DNA-metabarkodning och bioakustik för att studera och övervaka biologisk mångfald, och undervisar på kurser i GIS och ekologi.

Nils Hydén är fd. miljöbrottsspecialist inom Polisen och utbildad biolog och kemist, numera pensionär. Är nationalnyckelförfattare och har arbetat med storfjärilar i 60 år. I mitten av 1980-talet påbörjades de första ekologiska studierna av enskilda arter och denna typ av arbeten har fortsatt sedan dess. Arbetar också med länsstyrelser m.fl. kring ett par ÅGP-arter (i mellersta Norrland och Roslagen) och med inventeringar. Han bedriver sedan 25 år tillbaka aktivt arbete med praktisk naturvård (naturvårdsinriktad ängsslåtter) i Roslagen på större ängsmarker med mycket höga naturvärden och flera tiotals rödlistade kärlväxt- och fjärilsarter som kräver särskilda hänsyn.

Håkan Johansson odlade sitt naturintresse som flera andra kommittémedlemmar i Fältbiologerna och nattfjärilarna blev snabbt det stora intresset. Född och uppvuxen i Halmstad men delar nu tiden mellan Ängelholm i nordvästra Skåne och Öland. Håkan har arbetat hela livet med foto och därför är det kanske naturligt att han övergått från att samla fjärilar till att fotografera då det många gånger saknas bra fältbilder på våra nattfjärilar. Hans bilder används bland annat av Naturhistoriska riksmuseet och av SLU Artdatabanken. Han sitter även i styrelsen för Föreningen Sydostentomologerna och var tidigare ordförande för Club300 i Sverige.

Clas Källander är docent i virologi vid Uppsala universitet, sedan forskningschef vid ett litet bioteknikföretag. Uppväxt i Gävletrakten. Började med fjärilar som sjuåring och blev fast! De första trettio åren var ”storfjärilar” i fokus sedan utökades intresset till alla fjärilar. Han har främst intresserat sig för Mellansverige, inklusive Härjedalen och Ångermanland och även haft en fjällperiod. Han har inventerat fjärilar i Tornedalen, Gästrikland, Uppland och på Gotland samt inom ett nationellt ljusfälleprojekt.

Mats Lindeborg är specialiserad på alla fjärilsgrupper med över 50 aktiva år bakom sig. Han har erfarenhet av fjärilsfaunan över hela landet, med fokus på sydöstra delen i östra Småland och på Öland. Utbildad naturvårdsbiolog som har arbetat med praktisk naturvård, inventeringar och rådgivning inom åtgärdsprogrammen för hotade arter på Länsstyrelsen i Kalmar län, numera pensionär. Har även skrivit ett av åtgärdsprogrammen samt gjort fjärilsinventeringar på uppdrag i Blekinge, Gotland, Västmanland och Dalarna.

Moa Pettersson är biolog och arbetar som miljöanalytiker på SLU Artdatabanken. Hon är uppvuxen i Stenungsund och det var under tiden i fältbiologerna som fjärilsintresset började. Har tidigare arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter på länsstyrelsen i Halland samt på Nordens ark och Station Linné med insektsrelaterade uppgifter. Hon har sysslat mycket med utåtriktad verksamhet i form av redaktionsarbete för den populärvetenskapliga tidskriften Yrfän samt har varit talesperson för Biologiska mångfaldens dag i Sverige. 

Nils Ryrholm är professor i zoologi och som arbetar mycket med frågor om biologisk mångfald och bevarandebiologi. I verksamheten ingår även att praktiskt försöka bevara och utveckla olika livsmiljöer så att dessa får en rikare flora och fauna. Han håller även på med viss övervakning av fjärilar, bland annat inom ett nationellt ljusfälleprojekt. Är rådgivare i Svensk Dagfjärilsövervakningsprojektet och inom åtgärdsprogram för några dagfjärilar och arbetar med bevarandebiologifrågor på internationell nivå.

Kaj Svahn

Magnus Unger

Länkar

SLU Artdatabanken

På SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

Rödlistning

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.

Kontakt

  • Person
    Karin Ahrné, fjärilar. Kontaktperson för generella frågor om rödlistning.
    SLU Artdatabanken Terrestra ekosystem 2