Rödlistan

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer. Den svenska rödlistan har uppdaterats var femte år sedan år 2000. Bedömningarna görs av SLU Artdatabanken tillsammans med hundratals artexperter i hela landet.

Bedömer minskning

Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut (populationsminskning). Arter rödlistas utifrån fem olika huvudkriterier (A-E) vardera med en rad underkriterier. Rödlistade arter är inte alltid hotade, utan hotade arter är en delmängd av rödlistade arter. Det är alltså inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade, även arter som är relativt vanliga, men vars populationsstorlek minskat kraftigt kan bli rödlistade, till exempel ask och kråka som rödlistats på A-kriteriet. 

Nationell rödlistning handlar om att bedöma utdöenderisken från landet, så en art kan rödlistas i Sverige, även om den finns i stora populationer i andra delar av världen.

Rödlistan är ett viktigt verktyg inom naturvården vid till exempel bedömning av konsekvenser av planerad exploatering. Om det finns många rödlistade arter i ett område kan exploatering få allvarliga konsekvenser. Rödlistade arter har däremot inget lagligt skydd.

Utvärderingsverktyg

I Sveriges miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland annat att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. För att nå dessa mål krävs att situationen för hotade arter förbättras, och rödlistan kan användas som ett mått för att utvärdera detta.

De kriterier som följs när den svenska rödlistan tas fram baserar sig på IUCN,  den Internationella naturvårdsunionen.