Goda exempel
Stark ledning i arbetet med koldioxidbudgeten
Några lärosäten har börjat jobba med koldioxidbudget. Vi gör ett nedslag på Högskolan i Borås för att ta reda på hur man resonerar där.
I juni 2023 fattade rektor Mats Tinnsten beslut om att införa en koldioxidbudget. Beslutet hade föregåtts av ett år med förberedelser inklusive ett stormöte med all personal. Till det stormötet bjöd rektor in skribenterna till forskningsrapporten Academic flying från KTH och Oslo universitet.
– Vi diskuterar inte om klimatfrågan finns. Vi diskuterar hur vi ska bidra till att lösa den. Om inte vi följer forskningen, vem ska då göra det? säger Birgitta Losman som är hållbarhetsstrateg på Högskolan i Borås.
– Rektor är tydlig med hur viktig frågan är, men han har också sagt att han är medveten om att det blir en utmaning för organisationen. Rektor har också varit tydlig med att han vill integrera arbetet så att vi precis som i de ekonomiska systemen, jobbar systematiskt med att minska koldioxidutsläppen.
Halvera koldioxidutsläppen från resor
Högskolan i Borås identifierade via miljöledningssystemet att den mest väsentliga källan till direkta koldioxidutsläpp är flygresor. Eftersom koldioxidutsläppen från flygresor är en så stor andel samt att högskolan ville ha ett enkelt system, lades koldioxidbudgeten helt på våra resor. Uppföljningen av koldioxidbudgeten sker på akademinivå, så som den ekonomiska budgeten ligger.
Borås högskola består av fyra akademier; akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, akademin för vård, arbetsliv och välfärd, akademin för textil, teknik och ekonomi samt akademin för polisiärt arbete. Även verksamhetsstöd har en egen budget.
– Vi valde att inte arbeta med kompensatoriska åtgärder exempelvis att betala in till fond som i sin tur ska bidra till minskade utsläpp, utan vi arbetar för att förändra resmönstren och minska mängden koldioxid från våra resor. Vi räknar antal kilo koldioxid. Punkt. Så, ja, det är ett skarpt styrmedel och det har varit tufft för våra chefer.
Högskolan i Borås hade redan sedan tidigare en resepolicy där det tydligt står att resor ska godkännas av chef. Det är inget nytt, men fick förtydligas i arbetet med koldioxidbudgeten, då det i delar av organisationen saknades en vana att behöva ha chefens godkännande.
Frågor som hjälpmedel
Målet är att halvera utsläppen från flygresorna till 2030.
– Vi har inspirerats av exempel som där forskare jobbar med att förändra sina resmönster bland annat genom att istället för att inleda projektet med att träffas fysiskt, förlägga resorna i mitten och slutet av projekt och på så vis bli mer förberedda. På så vis ser man att man får ut mer av resan när den väl genomfördes. Som hjälpmedel i arbetet har det tagits fram ett antal frågor, som till exempel ”hur planerar du forskningsprojektet så du kan ta flera tågresor eller digitala möten?”.
– Vi har fått jobba mycket med resebyrån. Det har varit svårt under rådande avtal. Men det är viktigt att de har med sig att erbjuda anslutningsresor med tåg, så att resenärerna kan undvika flygresor med mellanlandningar och ge god service med så låg koldioxidpåverkan som möjligt. Här finns stor förbättringspotential.
Birgitta Losman tillägger att utmaningen kring flyg är stor eftersom det akademiska systemet bygger på resande idag. Högskolan försöker att bidra till förändrad flygkultur, men samtidigt jobba utifrån de villkor som lärosäten idag har för att uppfylla kraven i utbildning, forskning och samverkan.
Målkonflikter
Birgittas roll som strateg är att se vilka behov som finns och det blev snabbt klart att det fanns ett behov av att diskutera målkonflikterna, dels med 2030-målen och dels med högskolans internationaliseringsarbete.
– Vi arrangerade ett chefsseminarium som enbart handlade om koldioxidbudgeten då cheferna hade möjlighet att ventilera frågor som uppstått. I mars förra året hade vi ett stormöte med fokus på just de målkonflikter som uppstått.
Nu har koldioxidbudgeten använts i ett år och det går att se ett trendbrott – ökningen har avstannat - även om man inte är nere på budgetnivån än. Enligt budget ska CO2-utsläppen minska med sju procent per år för att högskolan ska göra sin del av att nå Parisavtalet.
– Det har definitivt varit en förutsättning för arbetet, att det har varit ett tydligt uppdrag från högsta ledningen och här har rektors ledarskap varit avgörande, avslutar Birgitta Losman.
Nu när vi uppmuntras till att ta tåget istället för flyget blir det också aktuellt att fundera över hur vi bäst utnyttjar tiden. Tågen förlänger ju restiden, men öppnar också upp för olika kreativa processer. Det har författarna till Brain Train tagit fasta på.
Isak Svensson, Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs gav i juni ut boken Brain Train – en handbok för gröna och kreativa arbetsresor. Författarna är forskare vid Uppsala universitet och boken är ett resultat av projektet Deep Train Work, som finansierades av Uppsala universitets ”klimatpott”.
Författarna har arbetat fram ett nytt sätt att tänka kring arbetsresor. De kallar det Brain Train.
Fokus i boken är ”hur tågresan kan fungera som gemensam arbetstid och en unik och värdefull arbetsplats” står det inledningsvis. Författarna har försökt utveckla bästa möjliga förutsättningar för långa, kontinuerliga sträckor av fokuserad och ostörd arbetstid vid tågresor.
Boken är verkligen en handbok med konkreta tips om förberedelser inför resan, den kreativa resan, nya sätt att tänk kring möten, hur man kan hantera förseningar och, inte minst, om hur man kan strukturera upp arbetet på tåget så det blir effektivt.
Boken finns att köpa på kända digitala boklådor.
