Amalia Engström

Presentation
Våren 2018 började jag som doktorand på Institutionen för Stad och Land vid SLU i Ultuna, med inriktning på landskapsplanering. Tillsammans med Mattias Qviström, Märit Jansson, Johan Pries och Mia Ågren jobbar jag inom det Formas-finansierade projektet Välfärdens landskap och den täta staden.
Mitt doktorandprojekt med arbetstiteln Negotiating spaces for outdoor recreation: examining landscape planning in the densifying city, kretsar kring landskapsplanering för rekreation och aktivt uteliv i en kontext av stationsnära förtätning. Genom en historisk jämförelse mot 1970-talets rekreationsplanering hoppas jag kunna diskutera förändrade diskurser kring rekreationen och grönytornas roll i den urbana livsmiljön. Vidare kommer jag att undersöka de rumsliga effekterna av dagens planering för rekreation genom att se hur det materiella arvet, de faktiska platserna och anläggningarna, från 1970-talet återanvänds eller förändras i en allt tätare och funktionsblandad stadsmiljö.
Forskning
Internationella konferenser:
AESOP annual congress, Chalmers Göteborg 2018
Titel: TOD after work: tracing everyday recreational mobilities in planning policies and in the field
Nordic geographies meeting, NTNU Trondheim 2019
Titel: A troubled landscape planning – making space for recreation in the densifying city
Governing Urban Natures: Infrastructure, Citizenship and Municipal Ecologies, Aarhus Universitet 2019
Titel: Urban natures and urban densities: studying tensions in contemporary recreational planning
Övriga engagemang:
Medverkar i Tankesmedjan Moviums och Riksidrottsförbundets skrift Rörelserik Stadsutveckling, och deltog på det tillhörande seminariet under Almedalsveckan 2019.
Talare på Träffpunkt Idrott i Göteborg 2020
Samverkan
Är aktiv i SLU Landskaps doktorandforum 'PhD's Forum'.
Bakgrund
Min bakgrund finns inom kulturgeografi och stadsplanering. Min masteruppsats Bredäng in Flux: reshaping modernist spaces through contemporary planning, behandlar förtätning i stadsdelen Bredäng i södra Stockholm. Här undersöks de öppna ytor som i den modernistiska planen från 1950-talet tillskrevs stora värden som skapare av rymd och luft. I den pågående förtätningen av området omformuleras dessa platser till att snarare symbolisera icke-önskvärda tomrum, parallellt med att de beskrivs i ett romantiskt skimmer som arv från en fluten tid. Denna skärningspunkt mellan tolkningar och ideal, vilka får effekt på den fysiska miljön, är en utmaning för en effektiv planering – och en utmaning som i stor grad kommer att uppstå i samtida och framtida förtätningar i 1970-talets landskap.
Min masteruppsats belönades med Stockholmiapriset 2018, Samfundet S:T Eriks, Stockholms stadsarkiv och Stockholmia förlags pris för bästa masteruppsats om stockholmsförhållanden.