CV-sida

Christer Bergsten

Christer Bergsten

Presentation

Tekniska system för animalieproduktion med speciellt intresse kring djurvälfärd och djurhälsa relaterat till djurmiljö och management

Undervisning

Djurvälfärd hos våra produktionsdjur i förhållande till deras skötselsystem.
Föreläser och handleder inom Husdjursagronomprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskyddsprogrammet, lantmästarprogrammet, TUVE mm.
Också engagerad i klövvårdarutbildningen vid BYS, fortbildning av veterinärer, klövvårdare samt certifiering av klövvårdare

Forskning

  1. Med hjälp av djurskyddsbefrämjande forskningsmedel från Formas ska vi tillsammans med Lunds Universitet utveckla ett system för "Fortlöpande övervakning av djurskydd i stallar för mjölkproduktion med hjälp av bildanalys". Projektet är 3-årigt och syftar svara på frågan "Hur gör djur"? Vårt projekt syftar till att identifiera s.k. biomarkörer för hälsa och välfärd genom bildanalys för att öka kunskapen om djurs beteende och behov som kan påverka hälsan i allmänhet, och rörelsestörningar i synnerhet. Vi vill undersöka hur djurens beteende i nyutvecklade automatiska system anpassas och hitta möjligheter att kunna upptäcka avvikelser som kan betyda att hälsan och därmed djurvälfärden äventyras. Bildanalys innebär att stallet ständigt övervakas med kameror och bilderna, som tas flera ggr per sekund, analyseras matematiskt. Med så kallade algoritmer identifieras djuren, deras positioner, rörelser och interaktioner med andra djur och med stallutformningen och teknisk utrustning. Vi jämför dessa data på beteendemönstret med sjukdomsförändringar som finns inrapporterade i kokontrollen eller som registreras av oss själva. Till exempel undersöker vi kornas förekomst av klöv- och bensjukdomar som orsakar olika grad av rörelsestörningar och jämför dessa med beteendedata på kort och lång sikt.
  2. Också med hjälp av djurskyddsbefrämjande forskningsmedel från Formas startas projektet "Förbättrad användning av klövverkningsregistreringar" som leds av professor Ulf Emanuelsson på institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Uppsala. Syftet med projektet är att få mer kunskap kring klövverkningsrutiner och effekten av dessa, hur klövproblem (med olika behandlingar och allvarlighet) påverkar mjölkproduktion, fertilitet, utslagning med mera, samt att undersöka sambandet mellan klövverkningsregistreringar och hältor identifierade genom Fråga Kon. För att undersöka detta används uppgifter från klövhälsoregistret, kodatabasen och Fråga Kon bedömningar.
  3. Finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning deltar jag i projektet "Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?" För projektet ansvarar bitr statsveterinär Ylva Persson på SVA och vi ska undersöka om man kan minska penicillinanvändningen, och därmed risken för resistensutveckling samt karenstiden för mjölk genom att lokalbehandla klövspaltsinflammation istället för att allmänbehandla. I fältstudien samarbetar vi med praktiserande veterinärer och mjölkproducenter.
  4. I samarbete med Köpenhamns universitet och lektor Nynne Capion finansierat av Landbrug & Fødevarer startas ett Fællesnordisk doktorsprojekt med titeln "Sammenhæng mellem sålesår og kritisk periode omkring kælvning". Vi ska titta på hormonella förändringar i samband med kalvning och klövbenets mekaniska påverkan av läderhuden i sulan därav och samband mellan uppstallning på betong jämfört med gummi före och efter kalvning. En skada på läderhuden kan leda till klövsulesår och andra klövhornsrelaterade klövskador. Genom att förbättra management i den kritiska perioden kring kalvning avseende klövvård och stallmiljö ska vi försöka förebygga sådana skador.
  5. Projektet "Utökad klövhälsovård för mjölkkor" med medel från Jordbruksverket syftar till att förbättra rutinerna vid klövvård genom sk SOP (Standard Operating Procedures). Det innebär att man verkar korna på tider anpassade efter den individuella kons kalvningstid, vilket blir möjligt med större besättningar dit klövvårdare kommer ex.vis en gång i månaden. Därigenom blir kon bättre föreberedd att motstå de stora förändringarna som själva kalvningen innebär då de flesta klövproblem uppkommer. En utökad registrering med hälta och benskador kommer också att göras. Resultaten kommer att jämföras med likartade besättningar där man tillämpar traditionell verkning av hela besättningen vid två tillfällen per år.
  6. Medel för utvärdering av "Automatisk klövsprayning i mjölkningsrobot med miljövänlig hypoklorsyra som alternativ till traditionella klövbad med miljöbelastande kopparsulfat eller antibiotika" har erhållitsfrån Partnerskap Alnarp och Ekoforsk. Klövsjukdomar och hälta ökar i takt med övergång till lösdrift då smittrycket ökar och klövarna blir mer utsatta för dålig hygien och trauma. Primärt förebyggs dessa sjukdomar och hälta genom biosäkerhet, god stallhygien och god skötsel. Koppar som används i stor utsträckning i dagens fotbad är samtidigt ett miljögift som omfattas av det europeiska biociddirektivet. Syftet med försöket är att studera en alternativ metod med klövtvätt och ett alternativt desinfektionsmedel som inte belastar miljön för att förebygga och behandla digital dermatit och därmed sekundära klövsjukdomar och hälta. Metoden går ut på att spraya klövarna med en hypoklorsyrelösning när djuret mjölkas i mjölkningsrobot.

Bakgrund

Veterinärmedicine doktor, docent i husdjurshygien

Länkar

CV


Kontaktinformation
Professor vid Institutionen för biosystem och teknologi; Institutionen för biosystem och teknologi (VH), övergripande
Telefon: 040-415475
Arbetsbeskrivning: Djurvälfärd, klövhälsa, hälta, stallsystem, kokomfort, hygien
Postadress:
Biosystem och Teknologi, Box 103
230 53 ALNARP
Besöksadress: Sundsvägen 16, Alnarp

Publikationslista: