CV-sida

Diana Garavito-Bermúdez

Diana Garavito Bermudez
Mitt huvudsakliga forskningsintresse kan beskrivas som informella lärande processer bland vuxna, specifikt de interna och externa processer som är involverade i professionellt lärande bland människor med naturen som levebröd och arbetsplatser. Dessutom påverkan av sådana processer på kunskapsgenereringen, konstruktionen av identitet, den känslomässiga kopplingen till platser (sociokulturell och fysisk) och känslan av tillhörighet.

Presentation

Jag är sedan 2019 en ansluten forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald efter att ha haft en tvåårspostdoktoranställning (2017-2019) och sedan 2018 är jag medlem av the Commission on Environmental, Economic and Social Policy (CEESP) vid the International Union for Conservation of Nature (ICUN) https://www.iucn.org/commissions/commission-environmental-economic-and-social-policy. Sedan 2020 är jag universitetslektor vid Stockholms universitet.

Jag har en doktorsexamen i pedagogik från Institutionen för Pedagogik och Didaktik vid Stockholms Universitet, en magisterexamen i human- och samhällsvetenskap från Université René Descartes Paris 5 (Frankrike) och en kandidatexamen i biologi och pedagogik från Universidad Pedagógica Nacional (Colombia).

Forskning

2017-2019. Postdoctoral researcher. Project "Informal learning processes concerning biodiversity among local users of natural resources in Sweden". Swedish Biodiversity Centre. Swedish University of Agricultural Sciences. Sweden.

2009-2016. PhD candidate. Project "Ecological knowledge and sustainable resource management: The role of knowledge acquisition in enhancing the adaptive capacity of co-management arrangements". Department of Education. Stockholm University. Funded by Swedish Research Council for Sustainable Development. Sweden.

2001-2002. Junior researcher. Project "Supporting the re-structuration of teaching programs" – REDFACE -. Universidad Pedagógica Nacional. Bogotá, Colombia.

1999-2002. Research assistant. Project "Trichoptera in the county of Cundinamarca and their role as bioindicators of water quality". Universidad Pedagógica Nacional, and Colombian Fund for Scientific Research and Special Projects ‘Francisco José de Caldas’ (COLCIENCIAS). Bogotá, Colombia.

Bakgrund

Doktorsavhandling 

Min doktorsavhandling syftade till att bidra till kunskap om och förståelse för informella lärandeprocesser kring yrkesmässiga ekologiska kunskap bland svenska småskaliga yrkesfiskare. Denna kunskap bidrar specifik till forskningsområdet om ekologisk kunskap, hållbar användning och naturresurser förvaltning, samt miljöpedagogik och miljöpsykologi. I detta arbete besvarades tre huvudforskningsfrågor:

• Vilken ekologisk kunskap skapar professionella småskaliga fiskare?

De viktigaste resultaten av detta arbete var för det första att två typer av kunskaper utgör fiskarnas ekologiska kunskaper: diskursiv och praktisk kunskap.

• Hur ekologisk kunskap skapas som en yrkeskunnande genom arbete?

För det andra är ett viktigt konstaterande att fiskarnas kunskaper om komplexiteten ekosystemen huvudsakligen grundas i arbetsprocesser, t.ex. lärlingsutbildning, testning av hypoteser och reflektion över sina egna metoder. Det innebär att generering, överföring och uppdatering av kunskap huvudsakligen sker genom lärlingskap och prövande av hypoteser. Det här resultatet svarar på frågan om hur arbetspraxis påverkar fiskarnas ekologiska kunskaper.

• Hur skapandet av ekologisk kunskap påverkas av relationen till naturen?

Kunskap om ekosystemkomplexitet anses vara en kärnkompetens för småskaligt yrkesfiske. I linje med detta påverkar kunskapen om fiskemiljöer professionella och lokala identiteter. Naturmiljöerna påverkar fiskarnas självidentifiering som lokalbefolkning, och fiskarna uttryckte en stark koppling till dessa platser (inklusive fisken). Deras miljöer utgör en nyckelfaktor av vem de är och var de tillhör. Ett exempel är att fiskare som fokuserar på ålfiske definierar sig som "ålfiskare" och de anser sig tillhöra en ålfiskegemenskap som sedan flera generationer finns i en särskild miljö i Blekinge skärgård.

Till sist var en viktig slutsats att fiskarnas förståelse för komplexiteten i de ekosystem de arbetar i, ökar deras kopplingar till ekosystemen och hur de agerar för att bevara och värna om miljön i sin närhet. Detta resultat avser forskningsfrågan om hur fiskarnas förhållande till naturen påverkar deras ekologiska kunskaper.

Dessa resultat ledde till ett antal slutsatser: i) olika arbetspraxis genererar olika förståelser av komplexitet i ekosystemen; ii) olika relationer till naturen skapar olika förståelser av komplexitet i ekosystemen; iii) kunskap om ekosystemkomplexitet är starkt relaterad till lokala och professionella identiteter. Utvecklingen av lokala och professionella identiteter är i sin tur stark i samband med fiske och dess sociala, kulturella och fysiska miljöer.

Publikationer i urval

Expertgranskade artiklar

Garavito-Bermúdez, D. 2020. A biographical approach to the study of biocultural learning. Adult Education Discourses 21: 105-124.

Garavito-Bermúdez, D. 2019. Biocultural learning – beyond ecological knowledge transfer. Journal of Environmental Planning and Management 63(10): 1791-1810.

Garavito-Bermúdez, D. and Lundholm, C. 2017. Exploring interconnections between local ecological knowledge, professional identity and sense of place among Swedish fishers. Environmental Education Research 25(5): 627-655.

Garavito-Bermúdez, D. 2016. Learning ecosystem complexity: A study of small-scale fisher’s ecological knowledge generation. Environmental Education Research 24(4): 625-626.

Garavito-Bermúdez, D., Lundholm, C. and Crona, B. 2016. Linking a conceptual framework on systems thinking with experiential knowledge. Environmental Education Research 22(1): 89-110.

 

Doktorsavhandling

Garavito-Bermúdez, D. 2016. Learning ecosystem complexity. A study of small-scale fisher’s ecological knowledge generation. PhD thesis. Department of Education. Stockholm University. Sweden.

 

Populärvetenskapliga artiklar

Garavito-Bermúdez, D. 2018. Med natur som levebröd och arbetsplats. In: Natursyn. Biodiverse 23(2-3), p. 16-17. Uppsala, Sweden: Centrum för Biologisk Mångfald [Swedish Biodiversity Centre].

Länkar

BIOCULTURAL LEARNNG - LEARNING COMPLEXITY'S SIGNIFICANCE FOR SUSTAINABILITY RESEARCH AND PRACTICES

http://spectare.ucl.slu.se/njfak/2019/cbm_20190828/cbm_diana_garavito-bermudez.html


Kontaktinformation
Extern_resurs vid Institutionen för stad och land; SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM)
Telefon: +4618-672707
Postadress:
Inst.för stad och land, Box 7012
75007 Uppsala