CV-sida

Gustaf Egnell

Gustaf Egnell
Forskar, undervisar och kommunicerar om hållbarhet vid ett ökat utnyttjande av biomassa från våra skogar för energiändamål.

Presentation

I min forskning drivs jag främst av att kommunicera den kunskap som tas fram för att på så sätt säkerställa att skogens resurser används på ett uthålligt sätt. Att använda biomassa från skogen för att bidra till omställnigen av det svenska energisystemet mot förnybara energialternativ är en bra lösning för ett land som Sverige. Men det går inte att ta ut hur mycket biomassa som helst från våra skogar - då riskerar vi att tumma på den långsktiga hållbarheten. Men vi kan inte heller avstå om vi menar allvar med att ställa om energisystemet till att enbart utnyttja förnybara energislag. För att klara detta krävs mycket från alla förnybara energialternativ tillsammans med en kraftfull energieffektivisering.

Forskning

Min forskning inriktar sig främst mot effekter av skogsbränsleuttag på den långsiktiga skogsproduktionen. En fråga som väcktes redan på 1970-talet då biomassa från skogen för energiändamål aktualliserades i samband med de två oljekriserna. Skogsproduktion var på den tiden det viktigaste målet med brukandet av våra skogar och man oroade sig för vad uttag av näringsrikt avverkningsavfall (toppar och grenar) skulle få för effekt på den framtida skogsproduktionen. Ett flertal långsiktiga fältförsök lades ut under denna tid för att undersöka detta. Detta är fältförsök som idag används för att studera produktionseffekter - men också andra hållbarhetsaspeter på skogsbränsleuttag såsom mark- och vattenförsurning, kolbalans (klimatpåverkan), biologisk mångfald etc. 

Gustaf_Egnell_Brännved.jpg
Gustaf_Egnell_Skira_björklov.jpg
Gustaf_Egnell_Stubbar_vid_värmeverk.jpg
Gustaf_Egnell_Rötved.jpg
Gustaf_Egnell_Kretsloppsbild.jpg
Gustaf_Egnell_Klena_Stammar.jpg
Gustaf_Egnell_John_Deere_Buntarel.jpg
Gustaf_Egnell_GROTskotare.jpg
Flis_Gustaf_Egnell.jpg
Ackumulerande_fallhuvud_Ivar_Palo.jpg

Publikationer i urval

Jurevics A, Peichl M & Egnell G. 2018. Stem volume production in the subsequent stand during four decades remains unaffected by slash and stump harvest in Nordic forests. Forests 9(12), 770. https://doi.org/10.3390/f9120770. 

Guedes B S., Olsson B A., Sitoe A A. and Egnell, G. 2018. Net primary production in plantations of Pinus taeda and Eucalyptus cloeziana compared with a mountain miombo woodland in Mozambique. Global Ecology and Conservation 15: e00414. https://doi.org/10.1016/j.gecco.2018.e00414

Guedes B S., Olsson B A., Egnell, G., Sitoe A A. and Karltun, E. 2018. Plantations of Pinus and Eucalyptus replacing degraded mountain miombo forests in Mozambique significantly increase carbon sequestration. Global Ecology and Conservation 14: e00401.  https://doi.org/10.1016/j.gecco.2018.e00401 

Persson T. and Egnell G. 2018. Stump harvesting for bioenergy: A review of climatic and environmental impacts in northern Europe and America. WIREs Energy and Environment 7 (6): e307. http://dx.doi.org/10.1002/wene.307

Ranius T. Hämäläinen A. Egnell G. Olsson B. Eklöf K. Stendahl J. Rudolphi J. Sténs A. Felton A. 2018. The effects of logging residue extraction for energy on ecosystem services and biodiversity: a synthesis. Journal of Environmental Management 209: 409-425. http://dx.doi.org/10.1016/j.jenvman.2017.12.048

Virginia H. Dale, Keith L Kline, Esther S. Parish, Annette L. Cowie, Robert Emory, Robert W. Malmsheimer, Raphael Slade, C.T. (Tat) Smith, T. Bentley Wigley, Niclas Scott Bentsen, Göran Berndes, Pierre Bernier, Miguel Brandão, Helena Chum, Rocio Diaz-Chavez, Gustaf Egnell, Leif Gustavsson, Jörg Schweinle, Inge Stupak, Paul Trianosky, Arnaldo Walter, Carly Whittaker, Mark Brown, George Chescheir, Ioannis Dimitriou, Caspar Donnison, Alison Goss Eng, Kevin P. Hoyt, Jennifer C. Jenkins, Kristen Johnson, Charles A. Levesque, Victoria Lockhart, M. Cristina Negri, Jami E. Nettles, and Maria Wellisch, 2017. Status and prospects for renewable energy using wood pellets from the southeastern United States. GCB Bioenergy 9: 1296-1305. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/gcbb.12445/full 

Ghaffariyan M R, Brown M, Acuna M, Sessions J, Gallagher T, Kühmaier M, Spinelli R, Visser R, Devlin G, Eliasson L, Laitila J, Laina R, Iwarsson Wide M, Egnell G, 2017. An international review of most productive and cost effective biomass recovery technologies and supply chains in forest operations. Renewable & Sustainable Energy Reviews 74: 145-158. http://dx.doi.org/10.1016/j.rser.2017.02.014

Cintas O, Berndes G, Cowie A L, Egnell G, Holmström H, Marland G, Ågren G I. 2017. Carbon balances of bioenergy systems using biomass from forests managed with long rotations: Bridging the gap between stand and landscape assessments. GCB Bioenergy 9: 1238-1251. http://dx.doi.org/10.1111/gcbb.12425 

Elfving B, Ahnlund Ulvcrona K, Egnell G. 2017. Biomass equations for lodgepole pine in northern Sweden. Canadian Journal of Forest Research 47 (1): 89-96  http://dx.doi.org/10.1139/cjfr-2016-0131

de Jong J, Akselsson C, Egnell G, Löfgren, S, Olsson B A. 2017. Sustanability of increased forest biomass harvest from a Swedish perspective – Preface. Forest Ecology and Management, Special issue 383: 3-16 http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2016.11.017

Egnell G. 2017. A review of Nordic trials studying effects of biomass harvest intensity on subsequent forest production. Forest Ecology and Management, Special issue 383: 27-36 http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2016.09.019

Cintas O, Berndes G, Hansson J, Poudel B C, Bergh J, Börjesson P, Egnell G, Lundmark T, Nordin A. 2017. The potential role of forest management in Swedish scenarios towards climate neutrality by mid century. Forest Ecology and Management, Special issue 383: 73-84 http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2016.07.015

de Jong J, Akselsson C, Egnell G, Löfgren, S, Olsson B A. 2017. Realizing the energy potential of forest biomass in Sweden - how much is environmentally sustainable?
Forest Ecology and Management, Special issue 383: 3-16 http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2016.06.028

Andra publikationer

Egnell, G., Ahlgren, S. & Berndes, G. 2018. Bioenergy Systems in Sweden – Climate impacts, market implications, and overall sustainability. ER 2018:23. The Swedish Energy Agency, Eskilstuna, Sweden.

Persson, T., Egnell, G., Lithell, C. (editors) 2017. Stump harvesting -
impact on climate and environment. IEA Bioenergy Task43 TR2017:02

Göran Berndes, Bob Abt, Antti Asikainen, Annette Cowie, Virginia Dale, Gustaf Egnell, Marcus Lindner, Luisa Marelli, David Paré, Kim Pingoud and Sonia Yeh. 2016. Forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation. Think Forest briefs. European Forest Institute.

Göran Berndes, Bob Abt, Antti Asikainen, Annette Cowie, Virginia Dale, Gustaf Egnell, Marcus Lindner, Luisa Marelli, David Paré, Kim Pingoud and Sonia Yeh. 2016. Forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation. From Science to Policy 3. European Forest Institute.

Gustaf Egnell, David Paré, Evelyne Thiffault, Patrick Lamers 2016. Environmental Sustainability Aspects of Forest Biomass Mobilisation. In: Thiffault, Berndes, Junginger, Saddler, Smith (Eds). Mobilisation of Forest Bioenergy in the Boreal and Temperate Biomes, Challenges, Opportunities and Case Studies.  Academic Press, eBook ISBN: 9780128096895. pp 51-67

Smith C T., 2015. Mobilizing Sustainable Bioenergy Supply Chains - Inter-Task Project Synthesis Report. IEA Bioenergy ExCo Report 2015:4.

Pelkonen P, Mustonen M, Asikainen A, Egnell G, Kant P, Leduc S & Petenella D (Eds) 2014. Forest Bioenergy for Europe. What Science Can Tell Us 4. European Forest Institute. ISBN: 978-952-5980-11-0 (pdf); 978-952-5980-10-3 (printed).

de Jong J, Akselsson C, Berglund H, Egnell G, Gerhardt K, Lönnberg L, Olsson B & von Stedingk H. 2014. Consequenses of an increased extraction of forest biofuel in Sweden - A synthesis from the biofuel research program 2007-2011. Summary of synthesis report. IEA Task 43 Technical Report 2014:01 or ER 2014:09. Swedish Energy Agency, Eskilstuna. ISSN 1403-1892.

Egnell G & Börjesson P, 2012. Theoretical versus market available supply of biomass for energy from long-rotation forestry and agriculture – Swedish experiences. IEA Bioenergy, Task 43 Technical Report 2012:02 .

FAO Forestry Paper 160 2010. Criteria and indicators for sustainable woodfuels. Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome 2010.


På svenska

de Jong J, Akselsson C, Egnell G, Löfgren S, Olsson, B. 2018. Miljöpåverkan av skogsbränsleuttag - En syntes av forskningsläget baserat på Bränsleprogrammet hållbarhet 2011-2016. ER 2018:02. Energimyndigheten, Eskilstuna.

Persson, T., Palmér, C.H., Lithell, C. (red.) 2017. Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. ISBN 978-91-576-9454-6

KSLA 2017. Skogsägarens mål – en väg till ökad variation i skogen – KSLAT nr 1 2017.

Skogsstyrelsen 2013. Skogsskötselserien - Skogsbränsle. Andra omarbetade upplagan, september 2013.

de Jong J, Akselsson C, Berglund H, Egnell G, Gerhardt K, Lönnberg L, Olsson B & von Stedingk H. 2013. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle – En syntes från Energimyndighetens bränsleprogram 2007 – 2011. Sammanfattning av syntesrapporten. ER 2013:16. Energimyndigheten. Eskilstuna.

KSLA 2012. Dags att utvärdera den svenska modellen för brukande av skog – KSLAT nr 8 2012.

de Jong J, Akselsson C, Berglund H, Egnell G, Gerhardt K, Lönnberg L, Olsson B & von Stedingk H. 2012. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle. En syntes från Energimyndighetens bränsleprogram 2007-2011. ER 2012:08. Energimyndigheten, Eskilstuna.

KSLA 2010. Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat – KSLAT nr 4 2010.


Kontaktinformation
Forskare FLK vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för skoglig bioenergi
Telefon: +46-90-786 8455, +46-70-342 7586
Arbetsbeskrivning: Jag forskar och undervisar om skogsbränslen från konventionellt skogsbruk. Det omfattat i dagsläget främst avverkningsrester i form av grenar och toppar, så kallad grot, och på sikt även stubbar och klena stammar. Inte minst grotskörden innebär att biomassaskörden ökar måttligt medan uttaget av näring ökar högst markant. Mitt specialområde är att söka svar på hur detta ökade näringsuttag påverkar skogsproduktionen på kort och lång sikt. Denna fråga kopplar till frågor om behovet av näringskompensation med till exempel vedaska och kväve samt till skogsbränslets kolbalans och därmed effekt på de växthusgaser i atmosfären som påverkar klimatet. Delar av min tid är jag knuten till det tvärvetenskapliga projektet Future Forests. Jag deltar också som expert i de certifieringsprocesser rörande biodrivmedel och biobränslen som pågår inom Europa (CEN/TC 383) och globalt (ISO/TC 248). Jag är också nationell ledare inom IEA Annex 43 Biomass Feedstocks for Energy Markets.
Postadress:
SLU,
Skogens ekologi och skötsel
901 83 Umeå
Besöksadress: Skogsmarksgränd 17, Umeå