CV-sida

Helena Aronsson

Helena Aronsson
Samverkanslektor i växtnäringshushållning.

Presentation

Mitt intresse för odling och jordbruk föddes på ett litet fritidsjordbruk i Dalsland. Jag ville ha ett yrke med anknytning till jordbruksnäringen och läste till mark/växtagronom. Under utbildningen blev jag särskilt intresserad av hur jordbruk kan bedrivas med miljöhänsyn. Jag fick möjlighet att jobba vidare med detta inom ämnet vattenvårdslära. Under min doktorandtid deltog jag i arbetet med utbyggnad av utlakningsförsök för studier av åtgärder mot kväveläckage. Jag disputerade 2000 och fortsatte sedan med forskning och undervisning kring åtgärder för minskat kväve- och fosforläckage. Sedan 2012 är jag samverkanslektor i växtnäringshushållning.

Bild på kalibrering av utrustning för provtagning av dräneringsvatten.
Kalibrering av utrustning för provtagning av dräneringsvatten. Foto: Pär Aronsson

Forsknings- och expertområde

Min forskning handlar om hur olika typer av odlingssystem kan optimeras för att utnyttja växtnäringen på bästa sätt och minimera risken för förluster av kväve och fosfor. Det handlar om växtföljder med och utan djurhållning med olika gödslingsstrategier, jordbearbetningssystem, fånggrödor m.m. En stor del av verksamheten bedrivs i fältförsök som är konstruerade med särskilda dräneringssystem för att mäta utlakning av olika ämnen. Försöken ger en bra kunskapsbas för utveckling av åtgärder och rådgivningsverktyg. De utgör också underlag för regel- och stödsystem. Fältförsökens styrka är möjligheten att tillämpa åtgärder under realistiska förhållanden. De är en viktig resurs i projekt som spänner över olika skalor, från landskapsperspektivet till studier på lab. I min forskning strävar jag också efter att integrera olika typer av miljöfrågor. Lantbrukarna behöver beslutsstöd som täcker de avvägningar mellan olika typer av produktions- och miljöhänsyn som ska göras på gården, t ex vad gäller växtnäring, jordbearbetning och användning av kemiska bekämpningsmedel.

Aktuell forskning

Metoder för ökat växtnäringsutnyttjande och minskat läckage i odlingssystem med djurhållning

I odlingssystem med djurhållning och stor tillförsel av stallgödsel till marken är risken för kväve- och fosforläckage en viktig fråga. Det gäller både den risk som är förknippad med den långsiktiga uppbyggnaden av markens näringsinnehåll och den risk som uppstår i samband med spridning av enskilda stallgödselgivor. Vi kombinerar fältstudier (både kortsiktiga och långliggande försök) med modellsimuleringar och detaljerade undersökningar på lab. Resultaten bidrar till kunskap för riskvärdering av olika jordar, åtgärder för minskad läckagerisk och utveckling av de modellverktyg som används för storskaliga beräkningar av fosfor- och kväveutlakning från Sveriges åkermarker.

Utveckling av fånggrödeodlingen

Fånggrödan är ett av de viktigaste redskapen för att minska kväveutlakningen. Särskilt insådda gräs/klöver-fånggrödor är effektiva. Bland lantbrukare finns ett ökat intresse för andra typer fånggrödor som kan ge ytterligare positiva effekter. För att kunna erbjuda bra fånggrödor i framtiden och för att bibehålla lantbrukarnas intresse för fånggrödor finns ett ständigt kunskapsbehov. Det handlar om nya arter och artblandningar, etableringsmetoder, tidpunkter för brytning, effekter mot fosforförluster m.m. Utlakningsförsöken är en viktig del i fånggrödeforskningen.

Ogräsbekämpning med begränsat kväveläckage och minskad bekämpningsmedelsanvändning

Ogräs är ett ökande problem i våra odlingssystem, särskilt de med reducerad jordbearbetning. Traditionell bekämpning av kvickrot innebär antingen kemisk behandling och/eller intensiv mekanisk bearbetning. Jordbearbetningen leder till ett större kväveläckage än kemisk bekämpning, som å andra sidan ger andra miljörisker. Vi studerar bland annat metoder för att kombinera kvickrotsbekämpning och litet kväveläckage med minskat behov av kemisk bekämpning. Det handlar om att kombinera tidsoptimerad och riktad jordbearbetning med konkurrens från växande fånggrödor på olika sätt. Det är exempel på projekt som tar ett samlat grepp för att minimera olika typer av negativ miljöpåverkan.

Samverkan

För mig har alltid samverkan varit drivkraften för forskningen. När det gäller miljöåtgärder inom jordbruket är samverkan en grundförutsättning för att ta fram kunskap som kan komma till användning och verkligen ge resultat. Myndigheter och rådgivarorganisationen är viktiga samverkanspartners. Greppa näringen är en självklar kanal för att föra ut forskningsresultat och för att omsätta dem till användbara verktyg. Jag deltar ofta som föreläsare på kurser och seminarier och ägnar mig gärna åt populärvetenskaligt skrivande om åtgärder och om jordbrukets roll i arbetet mot övergödningsproblemen. Genom uppdrag inom olika samverkansplattformar arbetar jag aktivt med att sammanföra forskare och näringsaktiva för att skapa kontaktytor för samarbeten.

Några samverkansuppdrag

  • Sekreterare i Kungliga skogs- och lantbruksakademiens Klimatkommitté. Vi är ett forum som samlar olika intressenter för spännande möten.
  • Ansvarig för ämnesgruppen Vatten inom SLU fältforsk. Ämnesgrupperna arbetar med kunskapsspridning och formulering av forskningsbehov inom fältforskning.
  • Styrelseledamot i NJF:s svenska avdelning samt ledamot i sektionen Environment som årligen ordnar flera seminarier eller workshops i samarbete mellan de nordiska länderna.
  • Ledamot i Kunskapsrådet för Skansens Östersjöhus
  • Ledamot i det vetenskapliga rådet för Odling i balans

Undervisning

Studenterna är viktiga länkar för kontakter mellan SLU och övriga samhället. Jag undervisar både på grundkurser och ämnesinriktade kurser, samt handleder examensarbeten. På grundkursnivå handlar det ofta om att väcka ett intresse hos studenterna för ämnesområdet. På avancerad nivå är ett viktigt inslag att ge studenterna verktyg som används för riskbedömning och åtgärdsplaner för på gårdar. Jag är ledamot i NJ-fakultetens programnämnd för grundutbildning.

Publikationer i urval

Aronsson H, Hansen E M, Thomsen I K, Øgaard A F, Känkänen H, Ulén B. 2015. The ability of cover crops to reduce nitrogen and phosphorus losses from arable land in southern Scandinavia and Finland – a review. Journal of Soil and water Conservation (accepted for publication in Journal of Soil and water Conservation)

Aronsson H, Ringselle B, Andersson L, Bergkvist G (2015) Combining mechanical control of couch grass (Elymus repens L.) with reduced tillage in early autumn and cover crops to decrease nitrogen and phosphorus leaching. Nutrient Cycling in Agroecosystems 102:383–396.

Ringselle B, Bergkvist G, Aronsson H, Andersson L (2015) Importance of timing and repetition of stubble cultivation for post-harvest control of Elymus repens. (accepted for publication in Weed Research)

Poeplau, C., Aronsson, H., Myrbeck, Å. and Kätterer, T. 2015. Effect of perennial ryegrass cover crop on soil organic carbon stocks in southern Sweden. Geoderma Regional 4: 126-133.

Sharpley, A.N., Bergström, B., Aronsson, H., Bechmann, M., Bolster, C.A, Börling, K., Djodjic, F., Jarvie, H.P., Schoumans O.F., Stamm, C., Tonderski K.S., Ulén, B., Uusitalo, R., Withers, P.J.A. 2015. Future agriculture with minimized phosphorus losses to waters: Research needs and direction. Ambio 44(Suppl. 2):S163–S179.

Liu J., B. Ulén, G. Bergkvist, and H. Aronsson. 2014. Phosphorus leaching from soil lysimeters with catch crops after freezing-thawing. Nutrient Cycling in Agroecosystems 99:17-30

Bergström L, Kirchmann H, Djodjic F, Kyllmar K, Ulén B, Liu J, Andersson H, Aronsson H, Börjesson G, Kynkäänniemi P, Svanbäck A, Villa A (2014).Turnover and losses of phosphorus in Swedish agricultural soils: long-term changes, leaching trends, and mitigation measures. Journal of Environmental Quality, doi:10.2134/jeq2014.04.0165

Aronsson, H., Liu, J., Ekre, E., Torstensson, G. and Salomon, E. 2014. Effects of pig and dairy slurry application on N and P leaching from crop rotations with spring cereals and forage leys. Nutrient cycling in Agroecosystems, 98: 281-293 (DOI:10.1007/s10705-014-9611-3).

Liu, J., Aronsson, H., Blombäck, K. Persson, K. and Bergström, L. 2012. Long-term measurements and model simulations of phosphorus leaching from a manured sandy soil. Journal of soil and water conservation 67(2), 101-110

Neumann, A., Torstensson, G. and Aronsson, H. 2012. Nitrogen and phosphorus leaching losses from potatoes with different harvest times and following crops. Field Crops Research 133, 130-138.

Aronsson, H., Stenberg, M. & Ulén, B. 2011. Leaching of N, P and glyphosate from two soils after herbicide treatment and incorporation of a ryegrass catch crop. Soil Use and management 27, 54-68.

Neumann , A., Torstensson, G. and Aronsson, H. 2011. Losses of nitrogen and phosphorus via the drainage system from organic crop rotations with and without livestock on a clay soil in south-west Sweden. Organic Agriculture 1, 217-229.

Ulén, B., Aronsson, H., Bechmann, M., Krogstad, T., Øygarden, L. & Stenberg, M. 2010. Soil tillage measures to control phosphorus loss and potential side-effects: a Scandinavian review. Soil Use and management 26, 94-107.


Kontaktinformation
Universitetslektor vid Institutionen för mark och miljö; Mark och miljö, Vattenvård
Telefon: 018-672466
Arbetsbeskrivning: Bedriver studier i fältförsök med utlakningsmätningar i olika delar av Sverige. Fokus på åtgärder mot växtnäringsförluster i olika typer av odlingssystem.
Postadress:
Box 7014
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Lennart Hjelms väg 9, Uppsala
Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se