CV-sida

Johnny de Jong

Johnny De Jong
Johnny har arbetat på CBM sedan 2001, och är anställd som forskningsledare.

Presentation

På CBM arbetar Johnny som ämnesansvarig för skog och vatten. Arbetet inkluderar forskning, forskningskoordinering, undervisning och olika uppdrag. Forskningen är inriktad på naturvårdsbiologi och biodiversitet, med tydlig koppling till brukandet och uthålligt nyttjande. Johnny har också en hel del erfarenheter från mångvetenskapligt forskningssamarbete. Ett exempel på det är arbetet inom forskningsprogrammet, där Johnny koordinerade den naturvetenskapliga delen av programmet Naturvårdskedjan och var ansvarig för programmets syntesprojekt.

Johnny är CBM:s representant i den Internationella Naturvårdsunionen IUCN.

Kontakta Johnny om du vill diskutera naturvård med koppling till skogsbruk. Givetvis är också tips på fladdermuskolonier och allehanda fladdermusfrågor välkomna.

Bakgrund

Han har sitt ursprung i Lidköping, men är uppsalabo sedan 1983. Efter biologexamen vid Uppsala universitet blev det doktorandstudier vid Institutionen för viltekologi (nuvarande Institutionen för ekologi) vid SLU. Forskningen handlade om utbredningsmönster, biotopval och effekter av areella näringar på fladdermöss. Efter disputationen följde några års anställning på skogsstyrelsen, innan Johnny kom tillbaks till SLU och till CBM.

Publikationer i urval

Vetenskapliga arbeten / Scientific papers published in reviewed journals

Peh, K. S-H., Sodhi, N. S., de Jong, J., Sekercioglu, C. H., Yap, C. A-M. & Lim, S. L-H. 2006. Conservation value of degraded habitats for forest birds in southern peninsular Malaysia. Diversity and Distribution 12: 572-581.

Peh, K. S-H., de Jong, J., Sodhi, J. N. S., Lim, S. S. & Yap, C. A-M. 2005. Lowland rain forest avifauna and human disturbance: persistence of primary forest birds in selectively logged forest and countryside of southern Peninsular Malaysia. Biological Conservation 123: 489-505.

de Jong, J., Dahlberg, A. & Stokland, J. N. 2004. Död ved i skogen. Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? Svensk Botanisk tidskrift 98(5): 278-297.

Gustafsson, L., de Jong, J. & Norén, M. 1999. Evaluation of Swedish woodland key habitats using red-listed bryophytes and lichens. Biodiversity and Conservation 8: 1101-1114.

Ekman, M. & de Jong, J. 1996. Local patterns of distribution and resource utilization of four bat species ( Myotis brandti , Eptesicus nilssoni , Plecotus auritus and Pipistrellus pipistrellus) in patchy and continuous environments. Journal of Zoology 238: 571-580.

Johansson, M. & de Jong, J. 1996. Bat species diversity in a lake archipelago in central Sweden. Biodiversity and Conservation 5: 1221-1229.

de Jong, J. 1995. Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Acta Theriologica 40: 237-248.

de Jong, J. 1994. Distribution patterns and habitat use by bats in relation to landscape heterogeneity, and consequences for conservation. Inst. för viltekologi, rapport nr 26. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

de Jong, J. 1994. Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilssoni , in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58: 535-548.

de Jong, J. & Ahlén, I. 1991. Factors affecting the distribution pattern of bats in Uppland, central Sweden. Holarctic ecology 14: 92-96.

Böcker

de Jong, J., Larsson-Stern, M. & Liedholm, H. 1999. Grönare skog. 208 pp. Skogsstyrelsen. Jönköping.

Rapporter för myndigheter m.m. / Reports, published for authorities and organisations

Blanck, H., de Jong, J. & Lind, B. 2008. Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelandde nr 2008: 33

Almstedt, M., de Jong, J., Ebenhard, T. & Hallgren, L. 2005. Leder målkonflikter till ineffektiv naturvård? Naturvårdsverket, Rapport 5639. Stockholm.

de Jong, J. & Gylje, S. 2005. Abundance and distribution of bat (Chiroptera) species in the Forsmark area. Forsmark site investigation, P-05-61. Svensk kärnbränslehantering AB. Stockholm.

de Jong, J. & Almstedt, M. (Red.). 2005. Död ved i levande skogar - Vilket mål bör vi sträva efter och hur når vi det? Rapport 5413. Naturvårdsverket, Stockholm.

de Jong, J., Oscarsson, A. & Lundmark, G. 2004. Hur behandlas biologisk mångfald i MKB? CBM: s skriftserie 11. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

de Jong, J. 2002. Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling. CBM: s skriftserie 7. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

de Jong, J. & Lonnstad, J. 2002. White-backed woodpecker landscapes and new nature reserves. Rapport 6. Skogsstyrelsen. Jönköping

de Jong, J. 1999. Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. Meddelande 2. Skogsstyrelsen. Jönköping.

de Jong, J. 1999. Program för inventering och övervakning av fladdermöss i Jönköpings län. Länsstyrelsen F-län. Jönköping.

de Jong, J., Wallin, B., Hallerstig, P., Ohlsson, S., Arnell, A. & Sohlberg, S. 1998. Den nya skogspolitikens effekter på biologisk mångfald. 92 sidor. Naturvårdsverket rapport 4844. Stockholm.

Ahlén, I. & de Jong, J. 1996. Upplands fladdermöss - Utbredning, täthet och populationsutveckling 1978-1995. Länsstyrelsens meddelandeserie 1996: 8. Länsstyrelsen C-län. Uppsala.

de Jong, J. 1996. Inventering av nyckelbiotoper för fladdermöss på Södertörn 1995. Södertälje kommun, juni 1996: 2. Södertälje. 

Populärvetenskapliga arbeten / Popular papers

de Jong, J., Dahlberg, A., Almstedt, M., Jonsson, B-G., Hysing, E. & Silfverling, G. 2004. Mer död ved i skogen - en förutsättning för tusentals arters överlevnad. Fauna och flora 99(2): 36-41.

de Jong, J. 2000. Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. Jönköping.

Rydell, J., Ahlén, I., Gerell, R., de Jong, J., Odelberg, C. & Unger, U. 1999. Fladdermössen i Kleva gruva. Fauna och Flora 94: 1-8.

de Jong, J. 1998. Mer hänsyn krävs vid avverkning. Skog & Forskning 1/98: 41-47.

de Jong, J. 1996. Fladdermöss - mystiken skingras. Från: Gärdenfors, U & Carlson, A. (red.).

Med huvudet före, festskrift till Ingemar Ahléns 60-årsdag. Inst. för Viltekologi, rapport 33, SLU, Uppsala.

de Jong, J., Lokki, J. & Stjernberg, T. 1995. Lepakot harrastukseksi - Nyt voit myös kuunnella niitä. Linnut 4-1995. Helsingfors.

Lundberg, P. & de Jong, J. 1995. Sveriges smådäggdjur. Fältbiologerna.

de Jong, J. 1994. Skåda fladdermöss. Fåglar i Uppland 21: 67-78.

Kindvall, O., Jansson, N. & de Jong, J. 1993. Trumgräshoppan - en art på fallrepet. Entomologisk tidskrift 114: 121-131.

de Jong, J. 1993. Hur påverkas fladdermössen av skogsbruk? Skogsfakta nr 5.

de Jong, J. & Kindvall, O. 1991. Cikadavårtbitaren Metrioptera roeseli - nykomling eller hotad relikt? Fauna och Flora 86: 214-221.

Kindvall, O. & de Jong, J. 1991. Den skärrande gräshoppan Stauroderus scalaris - snart ett minne blott? Fauna och Flora 86: 246-253.


Kontaktinformation
Forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald
Telefon: 018-671071, 070-2271914
Postadress:
Centrum för biologisk mångfald
Box 7016
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 27, 756 51 UPPSALA, Uppsala
Sidansvarig: cbm-webmaster@slu.se