Klara Fischer

Min forskning tar ett kritiskt perspektiv på jordbruksutveckling och naturresursförvalting. Jag är särskilt intresserad av hur miljö- klimat och jordbrukspolitik, policy och praktik samverkar och påverkar människor och miljö på landsbydgen i globala Syd. Jag har ett stort intresse för tvärvetenskap och samarbetar ofta över discipliner.

Makt och rättviseperspektivet är centralt i min forskning. Jag förhåller mig i övrigt  fritt till teori och använder mig av det som hjälper mig att förstå min empiri. Jag använder mig bland annat av olika teorier kring förvaltning av naturresurser, kunskap, lärande och makt. Diskursteori och analys, politisk ekologi och STS (science and technology studies) är centrala teoretiska perspektiv i min forskning.

För mer information om min forskning, se den engelska versionen av denna sida (byt språk uppe i högra hörnet av webbsidan). 

Jag är ansvarig för kursen "The process of research: qualitative methods, data analysis and academic writing" som maser studenter i Environmental Communication och Rural Development and Natural Resource management tar innan de skriver sin uppsats. Jag är även biträdande kursansvarig på kursen Engaging critically with environmental governance practices som ges inom masterprogrammet i Environmental communcation. 

Jag jobbar även med kursutveckling av metod och teorikurserna på kandidatprogrammet Samhällsutveckling- landsbygd och kandidatprogrammet Pol.kand inriktning hållbar utveckling

Jag håller regelbundet föreläsningar och föredrag om perspektiv på genteknik i jordbruket, resiliens, makt, diskursanalys, livelihoods, hållbar utveckling och klimatinvesteringar i det globala Syd. Jag har tidigare haft kursansvar för kursen Introduktion till landsbygdsutveckling på agronomprogrammet i landsbygdsutveckling och varit biträdande kursansvarig för kursen Sustainable Natural Resource Management på masterprogrammet  Rural Development and  Natural Resoruce Management.

Läs mer om min forskning på min engelska CV-sida (byt språk uppe i högra hörnet av webbsidan)

Jag doktorerade i ämnet landsbygdsutveckling 2013 med en avhandling om hur Sydafrikas jordbrukspolitik och policy påverkade möjligheterna för det småskaliga jordbruket, med specifikt fokus på introduktionen av genmodifierad majs. Efter ett antal år som forskare i landsbygdsutveckling på institutionen för Stad och Land är jag sedan september 2022 lektor i miljökommunikation på SLU.  Jag har tidigare arbetat bland annat på Cemus (Centrum för miljö och utvecklingsstudier) och Kollegiet för Utvecklingsstudier på Uppsala universitet, samt på SwedBio (the Swedish Biodiversity Programme).

Jag är huvdhandledare åt Anna Arvidsson, doktorand i landsbygdsutveckling, och Christoffer Söderlund Kanarp, doktorand i miljökommunikation, båda på  institutionen för Stad och Land,  på SLU. Jag är biträdande handledare till Aphiwe Mkongi, department of geography, University of Johannesburg.

Jag var biträdande handledare åt Sara Lysholm, doktorand på institutionen för Kliniska vetenskaper, SLU. Du kan läsa hennes avhandling här: https://pub.epsilon.slu.se/26083/

Linda Engström, PhD. Du kan läsa hennes avhandling i ämnet landsbygdsutveckling här: https://pub.epsilon.slu.se/15590/

och  Suvi Kokko, doktorand på institutionen för Ekonomi, SLU, du kan läsa hennes avhandling här: https://pub.epsilon.slu.se/16111/

Här finner du några av mina publikationer. För en mer komplett lista se tex Google Scholar: https://scholar.google.se/citations?user=ZoDyUlIAAAAJ&hl=sv&oi=ao

Fischer, K. (2021). "Why Africa’s New Green Revolution is failing–Maize as a commodity and anti-commodity in South Africa." Geoforum in press.
  

Fischer, K., Kokko, S., & McConville, J. (2021). No legitimacy: A study of private sector sanitation development in the Global South. Environmental Innovation and Societal Transitions, 38, 68-78. 

Kokko, S., & Fischer, K. (2021). A practice approach to understanding the multilevel dynamics of sanitation innovation. Technology in Society, 64, 101522. 

Fischer, K., K. Schulz & E. Chenais (2020) “‘Can we agree on that?’ Plurality, power and language in participatory research.” Preventive Veterinary Medicine 180, 104991. DOI: 10.1016/j.prevetmed.2020.104991

Lysholm S., J. Johansson Wensman, M. Munyeme & K. Fischer (2020) “Perceptions and practices among Zambian sheep and goat traders concerning small ruminant health and disease.” PLOS ONE 15(6): e0233611. DOI: 10.1371/journal.pone.0233611 

Fischer, K., Sjöström, K., Stiernström, A., & Emanuelson, U. (2019). Dairy farmers' perspectives on antibiotic use: A qualitative study. Journal of Dairy Science. doi:10.3168/jds.2018-15015

Fischer, K., F. Giertta & F. Hajdu (2019) “Carbon-binding biomass or a diversity of useful trees? (Counter)topographies of carbon forestry in Uganda.” Environment and Planning E: Nature and Space 2(1), 178–199. DOI: 10.1177/2514848618823598

Chenais, E. & K. Fischer (2018) “Increasing the local relevance of epidemiological research: Situated knowledge of cattle disease among Basongora pastoralists in Uganda.” Frontiers in Veterinary Science 5:119. DOI: 10.3389/fvets.2018.00119

Fischer, K. & F. Hajdu (2017) “The importance of the will to improve: How ‘sustainability’ sidelined local livelihoods in a carbon-forestry investment in Uganda.” Journal of Environmental Policy & Planning 20 (3):328-341. DOI: 10.1080/1523908X.2017.1410429

Fischer, K. (2016). “Why new crop technology is not scale-neutral – A critique of the expectations for a crop-based African Green Revolution.” Research Policy 45 (6):1185-1194. DOI: 10.1016/j.respol.2016.03.007

Fischer, K. & F. Hajdu (2015) “Does raising maize yields lead to poverty reduction? A case study of the Massive Food Production Programme in South Africa.”  Land Use Policy 46 (0):304-313. DOI: 10.1016/j.landusepol.2015.03.015.

Fischer, K., J. van den Berg & C. Mutengwa (2015) “Is Bt maize effective in improving South African smallholder agriculture?” South African Journal of Science 111 (1-2):15-16. DOI: 10.17159/sajs.2015/a0092.

Jacobson, K. & A. I. Myhr (2013). “GM crops and smallholders: Biosafety and local practice.” The Journal of Environment & Development 22 (1):104 - 124. DOI: 10.1177/1070496512466856