CV-sida

Lovisa Nilsson

Lovisa Nilsson
Stora betande fåglar i jordbruket-hur kan forskningen bidra till effektivare förvaltning och till att mildra konflikter?

Presentation

Jag arbetar på Viltskadecenter, Institutionen för ekologi, med tranor, gäss och sångsvan och hur man förebygger skador på gröda som orsakas av dessa arter samt med samordning av den nationella kungsörnsinventeringen.

Undervisning

Kursansvarig Viltbiologi (BI0872), hösten 2015.

Forskning

Min forskning fokuserar på rörelse- och födosöksmönster hos tranor (Grus grus) i jordbrukslandskapet. Populationerna av stora betande fåglar (tranor, gäss och sångsvan) har ökat kraftigt de senaste årtiondena som ett resultat av bevarandeåtgärder. De här arterna har gått från att ha varit hotade och rödlistade till att bli ett allvarligt problem för jordbruket när de samlas och födosöker på jordbruksmark vid rastlokaler längs flyttvägarna. Grödoskadorna och de påföljande ekonomiska förlusterna orsakar konflikter mellan olika intressenter såsom jordbrukare och ornitologer och rekreations- och bevarandeintressen. Behovet av en vetenskaplig kunskapsgrund för att kunna skapa långsiktiga och adaptiva förvaltningsstrategier är därmed stort.

Så hur kan vi skapa en mer adaptiv och kunskapsbaserad förvaltning?
I min forskning studerar jag rörelse- och födosöksmönster hos tranor genom att inventera och kartlägga flockar i jordbrukslandskapet. Det här studeras även genom att märka tranor med GPS-sändare och med individuella kombinationer av färgringar runt benen och genom att räkna det totala antalet tranor på rastlokalerna. Syftet är att svara på frågeställningar rörande tranornas selektion av födosöksplatser i förhållande till olika faktorer såsom grödotyp, grödostadie, avstånd till övernattningsplatser, storlek på fält och förbyggande förvaltningsåtgärder. Forskningsresultaten kan förhoppningsvis bidra med en fördjupad förståelse för tranornas ekologi, men kan förhoppningsvis även bidra till ökad kunskap kring stora betande fåglar i stort och göra förvaltningen mer adaptiv, kunskapsbaserad och hållbar ur ett långsiktigt perspektiv.

 

Publikationer i urval

Vetenskapliga

Cusack J.J., Duthie B., Rakotonarivo S., Pozo R.A., Mason T.H.E., Månsson J., Nilsson L., Tombre I.M., Eythórsson E., Madsen J., Tulloch A., Hearn R.D., Bunnefeld N. 2018. Time series analysis reveals synchrony and asynchrony between conflict management effort and increasing large grazing bird populations in northern Europe. Conservation letters. Early view.

Redpath, S.M., Keane A., Andrén H., Baynham-Herd Z., Bunnefeld N., Duthie A.B., Frank J., Garcia C.A., Månsson J., Nilsson L., Pollard C.R.J., Rakotonarivo O.S., Salk C.F, Travers, H. 2018. Games as tools to address conservation conflicts. Trends in Ecology and Evolution, 33, 6:415–426

Nilsson, L., Aronsson, M., Persson, J. & Månsson, J. 2018. Drifting space use of common cranes-Is there a mismatch between daytime behaviour and management? Ecological Indicators 85:556–562.

L. Nilsson, N. Bunnefeld, J.Persson & J. Månsson. 2016. Large grazing birds and agriculture-predicting field use of common cranes and implications for crop damage prevention. Agriculture, Ecosystems & Environment, 219:163-170.

 J. Månsson, J-M. Roberge, L. Edenius, R. Bergström, L. Nilsson, M. Lidberg, K. Komstedt & G. Ericsson. 2014. Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest. Wildlife Biology, 21, 5:246-253.

J. Månsson, , L. Nilsson & M. Hake, 2013: Territory size and habitat selection of breeding Common Cranes (Grus grus) in a boreal landscape Ornis Fennica 90: 2. 65–72.

 

Populärvetenskapliga

Nilsson L., Lindström B-O., Dahlén B, Wilde F., Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- förslag till reviderad metodik. Naturvårdsverket NV-02097-17

Nilsson L., Dahlén B, Wilde F, Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- delrapport för test av intensivområden 2018. Naturvårdsverket NV-02097-17

Levin, M., Schneider, M. & Nilsson, L. 2017. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2017-Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2017-4

Ödman, L., Månsson, J. & Nilsson, L. 2013. Grågäss vid Sörfjärden 2010-2010- resultat av inventering och försök med gåsbetesåker. Rapport Viltskadecenter, Fältstationen Rördrommen, Studiefrämjandet, Länsstyrelsen Södermanlands län 2012.

Månsson J. & Nilsson L. 2012. Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPS-teknik. Fåglar i Kvismaren 1:14-19.

Månsson, J., Roberge, J-M., Edenius, L., Bergström, R., Nilsson, L., Komstedt, K., Lidberg, M., & Ericsson, G. 2012. Kunskap om Vilt och Skog 4: Viltåkrar - foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta skog 15:2012, SLU.

Månsson, J., Nilsson, Lo., Nilsson, Le., Hake, M. & Levin, M. 2011. Tranräkning i Sverige 2010 – och de senaste årens trender. Faktablad VSC 2011-2. SLU.

Månsson, J., Hake M., Nilsson L., Wiberg A. & Levin M. 2010. Förslag på arbetsmodell för att lösa problem med betande fåglar. Faktablad VSC 2010-05. SLU.

Månsson, J & Nilsson, L. 2010. Tranor och gäss i jordbruket – problem och lösningar. Norrbruk 5:10-11.

Nilsson, L., Månsson, J. & Bergström, R. 2009. Viltåkrar- tonvis med mat. Svensk jakt 7/09.

Länkar

Viltskadecenter:

www.slu.se/viltskadecenter

Stirling Conservation Science

https://sti-cs.org/lovisa-nilsson/

 

 


Kontaktinformation
Forskare vid Institutionen för ekologi; Enheten för viltekologi (NJ-fakulteten)
Telefon: 0581-697345
Postadress:
Inst för Ekologi, Viltskadecenter
73091 RIDDARHYTTAN
Besöksadress: Grimsö forskningsstation, Grimsö