CV-sida

Maria Karlsson

Maria Karlsson
Post doktor vi institutionen för Biosystem och Teknologi

Presentation

Jag studerar vidhäftnings mekanismer (genuttryck av proteiner) av olika mikrober (främst E. coli) på bladgrönsaker. Jag tittar också på vad som påverkar denna vidhäftning tex. om andra mikrober som redan finna på bladytan kan minska att antalet E. coli får fäste.

Forskning

Safe Salad
Hur sprider sig och överlever verotoxinproducerande E. coli som orsakar EHEC infektioner hos människor i produktionskedjan för frukt och grönt? Min uppgift är att ta reda på hur bakterien fäster vid bladytor.  Jag tittar främst på genuttryck av gener som kodar för specifika vidhäftningsproteiner. Kan andra ”goda bakterier” på verka vidhäftningen? Vad händer om man inokulerar frön av de ”goda bakterierna”?

Förekomst av Babesia spp i fästingar i Sverige
Babesios mera traditionellt kallad för blodhalning eller sommar sjuka när den drabbar nötkreatur  orsakas av den fästing burna encelliga parasiten Babesia. Babesia är en protozo och infekterar de röda blodkropparna hos värddjuret. Sjukdomsförloppet är ofta väldigt snabbt och med dödlig utgång om inte infektionen upptäcks i tid och djuret kommer under behandling. Här studerar vi Vilka arter av Babesia finns i våra svenska fästingar och hur frekvent de förekommer i svenska fästingar.

Bakgrund

Jag gick min grundutbildning på biologiprogrammet vid Högskolan i Halmstad där jag också har undervisat i kemi och biologi från 2007 - 2014. Har även där handlett en rad olika kandidatarbeten. Doktorerade vid Lunds Universitet i molekylär zooekologi 2013. Kom till SLU 2014 vid institutionen för växtskyddsbiologi, avd. kemisk ekologi där jag studerade förekomst av olika jäster på äpplen och dess inverkan på äppelvecklarens larver. 2016 fick jag tjänsten som postdoktor i mikrobiell hortikultur. 

Handledning

Har handlett kandidatarbeten vid Högskolan i Halmstad och mastersarbeten vid Lunds Universitet

Publikationer i urval

 M. Karlsson, G. Sahlén and K. Koch, 2010. Ovariole numbers and stepwise oocyte production in Libelluldae, Odonata. Odonatologica 39: 107-119

M. Karlsson. and H. Westerdahl, 2013. Characteristics of MHC class I genes in House sparrows Passer domesticus as revealed by long cDNA transcripts and amplicon sequencing. J. Mol. Evol. DOI 10.1007/s00239-013-9575-y.

 M. Karlsson, J. Schroeder, S. Nakagawa, H. Smith, T. Burke and H. Westerdahl, 2014. Survival is associated with a specific MHC-I allele, but not MHC diversity, in house sparrows (Passer domesticus). J. Avian Biol. DOI 0.1111/jav.00413.

ME. Karlsson and MO. Andersson. 2015. Babesia species in questing Ixodus ricinus, Sweden.Ticks and Tick-borne diseases. http://dx.doi.org/10.1016/j.ttbdis.2015.07.016.

MO. Andersson, B. Víchová, S. Krzyzanowska, C. Tolf, J. Waldenström, ME. Karlsson 2017. Co-infection with Babesia divergens and Anaplasma phagocytophilum in cattle (Bos taurus), Sweden.  Ticks and Tick-borne diseases. 8(6):933-935. doi: 10.1016/j.ttbdis.2017.08.005


Publikationslista: