Fyrishov, Uppsala
SLU och Uppsala universitet arrangerar vetenskapsfestivalen SciFest. De två första dagarna är det öppet för skolor. På lördagen är alla välkomna. Det är ett brett program som ger en spännande inblick i vad forskare på de båda universiteten gör.
Scifest pågår mellan 9-16 under tre dagar i slutet av september.
Maten vi inte äter hamnar i våra sopor, hur kan vi göra för att minska mängden mat som slängs? Den mat som vi ändå kastar kan vi omvandla till djurfoder med hjälp av fluglarver. Den mat som vi faktiskt äter omvandlas till kiss och bajs i vår kropp, är detta något äckligt eller en oväntad resurs som vi kan använda till att producera ny mat. Kretsloppet behövs för att ingen skall behöva gå hungrig i framtiden.
Vill du veta mer om ditt bad- och dricksvatten? Kom och testa med oss och lär dig mer om algblomningar och alggifter! Ta gärna med eget vattenprov i en PET flaska, eller titta på prover som vi samlat in från Uppsala. Genom att sila vattnet kan vi fånga upp organismer som lever i vattnet. Är det några av dem som gör vattnet dåligt? Vi kan även testa vattnet för att se om det finns giftiga alger i vattnet.
SLU
Här får du träffa levande insekter! Du kanske kan få din egen snytbagge som husdjur – vad behöver du ge den att äta? Kolla in granbarkborrens åtta tänder i förstoring! Vad är det för insekter som gör alla vackra spår man kan hitta i stockar och grenar i skogen? Och varför kan en del insekter vara besvärliga för skogsbruket? Ta med bilder på insekter du har sett så kan vi berätta vad det är.
Kan matavfall bli något bra? Varför blir bonden och bussen glada för ditt äppelskrutt? Hur kan du hjälpa till?Ta reda på vad som ska ner i bruna påsen, prova vårt spännande spel! Hälsa på mikroorganismerna som omvandlar matavfall till biogas och biogödsel. Varför inte passa på att se när de matas? Provsitt och fota dig i en tron av bestick som hamnat i matavfallet!
Tillsammans med Uppsala Vatten och Avfall AB
Lär dig mer om hur vi kan bygga rymdbostäder och överleva ute i rymden. Bygg en rymdstad tillsammans.
Uppsala universitet och SLU
Skogen - platsen, ekosystemet, kollagret och råvaran. Med Skogslabbet vill vi göra elever medvetna om vad skog är och vad den är bra för. På vår workshop får din grupp känna på olika skogsmaterial och -produkter, som blåbär, papperstyg, vanillin, konstgräsgranulat och pellets. Vi diskuterar hur produkterna tillverkas, och vad de används till. Våra läromedelsförfattare och en SLU-forskare leder övningen. Mellan workshops får eleverna bla tycka till om vad farmor ska göra med sin skog.
Vår planet är egentligen insekternas: de är både flest och bäst. Ändå vet vi nästan ingenting om dem. I workshoppen kommer du själv att märka hur svårt det är att sortera massvis med insekter. Men nu ökar kunskapen snabbt tack vare DNA-metoder. Du får sortera insekter, pröva på enklare laboratoriemetoder och lära dig principerna bakom DNA-streckkodning.
Tur och skicklighet ger dig bättre skörd. Forskare på SLU har skapat ett spel där du odlar två grödor, Först ska du räkna ut vad du behöver odla, sen är målet att få ut så många chips som möjligt. Hur skörden blir beror på många saker. Inte minst vädret. Under spelets gång träffar du på pollinerande insekter, daggmaskar, växtsjukdomar, ogräs med mera och får lära dig vilken betydelse de har för din skörd.
Ni får analysera pigment från olika växter och studera hur de skiljer sig åt. Kan du gissa växten baserat på doften? Både dofter och färger beror på molekylerna. De flesta forskarna bakom denna aktivitet ger instrutioner på engelska. Men det är inriktat på enkla experiment så dina elever kommer att klara det galant, dessutom kan minst en prata svenska och eleverna kan ställa frågor på svenska.
Vi har också två forskare på forskarscenen. De kommer att berätta om sin forskning, bli intervjuade av två skolelever och ta emot frågor från publiken.
”Vi kompenserar för dina utsläpp till 100 % med trädplantering i Afrika”. Så kan det stå ibland när vi köper hamburgare, kaffe eller mjölk. Vi hoppas att träden ska uppväga vår egen klimatpåverkan. Men hur funkar det egentligen för lokalbefolkningen? Flora Hajdu har träffat småbönder i Uganda och Tanzania som planterat träd på sina fält. Projekten kan få både bra och dåliga effekter - hur ska vi i Sverige kunna veta?
Flora Hajdu, SLU
Trots 250 år av flitigt arbete har forskarna fortfarande skrapat bara lite lätt på ytan av allt liv på planeten. Om vi fortsätter i den här takten tar det årtusenden innan vi har någorlunda koll. Men tack vare nya molekylära metoder kan vi göra det snabbare och bättre! Vi börjar med Linné och beger oss rakt in i den spännande framtiden för naturens upptäckare. Kombinera gärna med workshopen "Så får vi koll på världens insekter".
Tomas Roslin, SLU
Kontakta anna.lundmark@slu.se för mer information.