SLU-nyhet

Biologiska bekämpningsmedel och framtidens matproduktion diskuterades på temadag

Publicerad: 25 november 2016

Den 16:e november arrangerade CBC (Kompetenscentrum för biologisk bekämpning vid SLU), Jordbruksverket och Partnerskap Alnarp en temadag utanför Ängelholm med titeln ”Biologisk bekämpning och framtidens matproduktion”. Deltog gjorde representanter från odlingen, olika myndigheter, företag, forskare och rådgivare.

En framtid med lokalproducerad mat, robotbin och odlingsskyskrapor?

Amanda Allvin från Livsmedelsakademin inledde dagen med en framtidsspaning om mat, konsumtion och konsumentförtroende. Hon berättade om vikten idag av begrepp som hållbarhet, hälsa och transparens. Idag är hållbarhet främst en hygienfaktor för företag, dvs hur länge en vara håller sig färsk. Men vad kommer det att innebära i framtiden? Amanda berättade om odlingsskyskrapor där odlingen sker på höjden i stället för på bredden, om robotbin som kan användas till att pollinera stora fält och en teknik för att koppla upp kor för att se hur de mår och kunna effektivisera köttproduktionen. För dagens konsumenter är det extremt viktigt att veta var maten kommer ifrån och varför den producerats som den gjorts. Därför är det särskilt intressant med småskaligt producerad mat där man lättare kan förmedla dessa värden.

– Idag räcker det inte med att göra god mat. Man måste göra produkter som är miljömässigt hållbara, hälsosamma, socialt rättvisa och ger en upplevelse för konsumenten. Konsumenten är idag för första gången villig att kompromissa om smak. Och föreställ er vilka möjligheter vi har framöver att lösa de stora globala utmaningarna, bara vi samarbetar, sa Amanda.

Amanda Allvin från Livsmedelsakademin berättar om kommande trender kring framtidens mat. Foto: Cajsa Lithell.
Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen berättar om hur tillgängligheten för växtskyddsmedel med låg risk kan ökas Foto: Cajsa Lithell.
Temadagen avslutades med en paneldiskussion. Från vänster: Marianne Härning-Nilsson från Mariannes Farm, Amanda Allvin från Livsmedelsakademin, Margareta Hökeberg från CBC - SLU, Johanna Jansson från Jordbruksverket, Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen och Cecilia Lund från SPISA. Moderator var Anna Lehrman från SLU. Foto: Cajsa Lithell.

Nya produkter för biologisk bekämpning

Mariann Wikström från Agro Plantarum berättade om forsknings- och utvecklingsarbete inom biologisk bekämpning. Hon beskrev BIOCOMES, som är ett pågående EU-projekt som syftar till att utveckla nya produkter, och forskningsprojektet MASE (mikrobiell aktivitet för en sund miljö) som löpte mellan 2004 – 2010 och resulterade i flera nya produkter. BIOCOMES har 27 partners, både universitet och företag, från 14 olika länder.

– Målsättningen med BIOCOMES är att utveckla 11 nya biologiska produkter och 2 nya produktionsmetoder för produkterna, berättade Mariann.

Agro Plantarum testar nu en del av de blivande produkterna i fält i Sverige. Till exempel testas fröbetning med bakterier på rapsfrön mot kransmögel (Verticillium) och medel för bekämpning av mjöldagg på stråsäd och mot fjärilslarver i kålodlingar. Att ta fram ett nytt biologiskt bekämpningsmedel kräver många undersökningar, organismerna måste t ex kunna växa i låga temperaturer, vara torkresistenta och klara solljus.

I MASE-projektet jobbade man med ärtfläckssjuka i samarbete med Findus. Fröbehandling med en naturligt förekommande, jordlevande bakterie (Pseudomonas chlororaphis MA342) visade sig ha samma effekt som kemiska bekämpningsmedel mot ärtfläcksjuka. Bakterien utvecklades i projektet tillsammans med Lantmännen BioAgri till en produkt för fröbehandling - Cedress. I andra försök behandlades morotsfrön med Cedress mot Acrothecium-röta. Resultat från fleråriga försök, från vilka över 50 000 morötter graderades efter lagring, visade att fröbetningen minskade lagringsrötan så att 13% fler morötter kunde gå till försäljning.

– Det låter inte så mycket men har jättestor ekonomisk betydelse för odlaren, intygade Mariann.

En kort film från temadagen.

Ett nytt system för godkännande av biologiska bekämpningsmedel

Maria Björkman från Naturvårdsverket berättade om det nya svenska systemet för prövning av nematoder, insekter och spindeldjur. Idag är relativt få av de här djuren godkända som biologiska bekämpningsmedel i Sverige. Miljömålet ”Giftfri miljö” gör att det är viktigt att underlätta marknadsintroduktionen för alternativ till kemiska växtskyddsmedel.

Den 1: a juni i år trädde den här nya förordningen där Naturvårdsverket är prövningsenhet i kraft. I det här fallet är det, i motsats till fallet med mikroorganismer, arter som godkänns och inte produkter. Arten ska förstås vara godtagbar från hälso- och miljöskyddssynpunkt med särskild hänsyn till den biologiska mångfalden. Arter kan bli godkända på två olika sätt: antingen genom Naturvårdsverkets egen prövning av de arter som finns upptagna på den s.k. EPPO-listan, eller genom inkomna ansökningar där vem som helst kan skicka in en ansökan via en blankett från verkets hemsida.

I mars 2017 ska en föreskrift med dokumentationskrav vara klar, blankett för ansökan finnas tillgänglig samt en lista med 18 prioriterade arter för en första prövningsetapp finnas på plats. Kostnaden för ansökan om godkännande för kommersiell användning blir 8000 kr per art och för forskningsändamål 3000 kr per art.

Att öka tillgängligheten för växtskyddsmedel med låg risk

Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen berättade om att vissa ämnen och organismer som kan användas i växtskyddssyfte kan få ett förenklat godkännande inom EU. Det kan röra sig om t ex mikroorganismer, semiokemikalier, växtextrakt eller allmänkemikalier som socker, talk och vinäger. Idag finns bara några få godkännanden som lågriskämnen, eftersom kriterier saknats. Ett förslag till åtgärdsprogram för att snabba på processen för lågriskprodukter är under utarbetning på EU-nivå. Svenska myndigheter har föreslagit att vissa enkla substanser ska kunna undantas helt från godkännandekraven.

Peter berättade om synpunkter från intressenter. Vissa är besvikna på att listan som EU-kommissionen ska ta fram över potentiella lågriskämnen inte kan göras juridiskt bindande. Det gemensamma arbete som nu görs på EU-nivå är ändå mycket positivt då det syftar till att lågriskprodukterna ska göras mer lättillgängliga för odlarna och omställningen till integrerat växtskydd därmed kan underlättas.

Doftkommunikation mellan insekter – växt och växt - växt

Peter Witzgall från institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, berättade om sin forskning kring insekters kommunikation. Genom att studera insekters doftreceptorer går det att ta reda på exakt vilka dofter de kan känna av. Med den kunskapen går det att locka insekter dit man vill med hjälp av olika dofter. Man har funnit att det är doften från jästsvampar som lever på växten – och inte från växten i sig – som lockar till sig skadeinsekterna.

– Det finns en jättestor möjlighet att utveckla den här metoden för att användas inom växtskydd, och det inom ganska kort tid, berättade Peter.

Velemir Ninkovic från institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, berättade om varför vissa sortblandningar av vete och korn ger världsrekord i avkastning medan andra inte alls fungerar bra. Velemir berättade att växter kommunicerar med varandra med doftsignaler för att ta reda på vem som är den största konkurrenten. I ett experiment med olika kornsorter anpassade sig växterna till varandra och det blev en positiv effekt på produktiviteten. Men andra sortblandningar gav istället en negativ effekt. Därför behöver sortblandningar noga testas. Ett test med en ny kornsortblandning drog till sig fler nyckelpigor och bromsade därmed bladlusangreppen.

– Det här representerar en ny strategi i resistensförädling av växter. Interaktioner mellan sorter kan vara naturliga källor till kemisk växtinducerad resistens, sa Velemir.

Att formulera biologiska bekämpningsmedel

Per Wessman från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), berättade om förutsättningarna för att ett biologiskt bekämpningsmedel ska kunna fungera när det levereras till den avsedda platsen. Det biologiska preparatet måste kunna lagras i minst ett år, mikrobernas funktion ska vara stabil under process och lagring, produktionskostnaden ska vara låg, produkten ska passa existerande utrustning och dessutom vara enkel att hantera. Utmaningen just nu är att skapa produkter som passar användarna men där mikromiljön för mikrober optimeras för deras överlevnad.

Blandningar av mikrober bekämpar axfusarios

Margareta Hökeberg från CBC (Kompetenscentrum för biologisk bekämpning på SLU) berättade om ett forskningsprojekt som handlar om att blanda olika sjukdomsantagonister för att bekämpa axfusarios. Axfusarios orsakas av en svamp och är ett väldigt stort problem eftersom den både ger lägre skörd och leder till att mykotoxiner bildas. Om nivåerna av mykotoxiner överskrider ett visst gränsvärde får skörden inte längre användas som mat för djur eller människor. Axfusarios gynnas av varmt och fuktigt väder och kan alltså bli ett ännu större problem med klimatförändringarna. Det har varit svårt att få till en effektiv kemisk bekämpning mot den här sjukdomen och därför är det extra intressant att titta på biologisk bekämpning. Forskningsfrågor i projektet är t ex om mikroberna överlever tillsammans och om en blandning av mikrober kan förstärka effekten mot sjukdomen.

­– Genomgående resultat från tre års fältförsök var att besprutning med en blandning av mikrober gav bättre bekämpningseffekter än mikroberna var för sig. Blandningar kan alltså förstärka bekämpningseffekten, men vi är ännu inte klara med att optimera formuleringarna och doseringen, berättade Margareta. För att få till en bra bekämpningsstrategi mot axfusarios behöver vi också undersöka hur den biologiska bekämpningen kan kombineras med andra bekämpningsåtgärder.

Jordbruksverket om dagens och framtidens växtskydd

Temadagen avslutades med att Katarina Holstmark och Johanna Jansson, båda från Jordbruksverket, berättade om biologiskt växtskydd idag och i framtiden i svensk odling. Katarina berättade om växtföljder och hur man kan lösa problem med sjukdomar genom mellangrödor. Ett exempel är att använda vitsenap och oljerättika som mellangrödor i potatisodlingar. De här mellangrödorna tar bort nematoder som annars skulle skada potatisarna.

Johanna berättade att biologisk bekämpning sällan har ersatt den kemiska bekämpningen, men ändå blivit en betydande del av växtskyddstrategin för många odlare. Den egna arbetsmiljön är ofta en viktig drivkraft för att använda mindre kemiska bekämpningsmedel.

– De flesta växthusodlare har prövat biologisk bekämpning idag och de flesta använder någon form av biologisk bekämpning, sa Johanna.

Johanna berättade även om nya nyttodjur som kan komma att användas i och med den nya lagstiftningen. Allt fler mikroorganismer tas fram för att användas som biologiska bekämpningsmedel, och även medel för tillväxtstimulering. Ofta behövs kompletterande medel för att de biologiska medlen ska få bra effekt, det kan t ex röra sig om allmänkemikalier och lågriskmedel. Spridningstekniken behöver utvecklas i många fall, till exempel för att få ut organismer på ett helt fält.

– Allt det vi pratat om under dagen ska ut i odlingen på något sätt och det kommer ställas högra krav på rådgivningen. Biologisk bekämpning är en väldig viktig del i växtskyddet i framtiden, avslutade Johanna.

Varför pratar vi inte om det här med konsumenterna?

Temadagen avslutades med en paneldiskussion med representanter från odlingen, forskningen, myndigheter och företagsvärlden. Moderator var Anna Lehrman från SLU. De största hindren idag för biologiska bekämpningsmetoder diskuterades, liksom forskning om att kombinera biologiska och kemiska preparat. Även möjligheterna att på ett tidigt, förebyggande stadium arbeta med biologisk bekämpning och inte sätta in bekämpningen först när skadegörarangreppet är stort diskuterades.

– Det här är så himla spännande, det borde pratas mer om det med konsumenterna! Det finns dock utmaningar här. Är det odlarna, producenterna eller handeln som borde prata om det? Undrade Amanda Allvin från Livsmedelsakademin.

– Det har varit en spännande dag med många möten mellan odlare, forskare och myndigheter. Vi är glada över att så många ville delta i temadagen och hoppas att alla har fått med sig något nytt hem att fundera över, säger Hanna Friberg, forskare på CBC och en av arrangörerna för temadagen.

Spara


Kontaktinformation

margareta.hokeberg@slu.se, 018-671863

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se