SLU-nyhet

Miljövänliga och ekonomiska proteinfoder i ekologisk mjölkproduktion

Publicerad: 15 november 2016

Ekologisk mjölkproduktion i Sverige har hög kväveeffektivitet i växtodlingen. Däremot har mjölkproduktionen låg kväveffektivitet då endast en liten del av kvävet i fodret återfinns i mjölken. Det förekommer också en generell överskattning av den marginella responsen av proteintillskott i utfodringen. Kon behöver äta grovfoder med utmärkt fodervärde och kraftfoder som kompletterar grovfodret till så låg kostnad som möjligt för att uppnå en miljövänlig och ekonomisk kväveförsörjning.

Ny forskning har visat att tillförseln av energi till våmmen har större betydelse för produktionen av mjölkprotein än man tidigare bedömt, i relation till koncentrationen och kvalitén på foderproteinet. Därför ville forskarna i detta projekt utvärdera olika utfodringsstrategier med målet att uppnå en optimerad proteinförsörjning i ekologisk mjölkproduktion. Forskarna genomförde tre produktionsförsök med mjölkande kor för att utvärdera olika svenska proteingrödor i foderstaten. Rödklöver är en vanlig baljväxt i grovfoderproduktionen och ärt samt åkerböna är alternativ i kraftfoderblandningen. I studierna har man analyserat responsen på proteinutnyttjandet av ökad proteintillförsel med olika proteinfodermedel och effekter av ökad energihalt i grovfodret.

Resultaten visade att det inte var någon effekt på produktionen, förutom något lägre koncentration av mjölkprotein med ökande nivåer av rödklöver i foderstaten. Dessutom fanns inga skillnader i mjölkproduktion mellan utfodring av ärt, värmebehandlad och obehandlad åkerböna eller rapsexpeller. Även om rapsexpeller ökade mjölkmängd och
mjölkproteinkoncentrationen, så ökade det inte mängden energikorrigerad mjölk. Det var en besvikelse att varken ärt eller åkerböna påverkade mjölkproduktionen. Man vet att ärt snabbt kan brytas ned i vommen och kväve förloras som ammoniak, vilket troligen hände. En annan orsak kan vara att värmebehandlingen av åkerböna inte var tillräcklig.

Det behövs mer forskning för att förstå hur man kan uppnå en optimal värmebehandling, som minskar nedbrytning av protein i våmmen utan att förstöra essentiella aminosyror. För att få ett högt kväveutnyttjande vill man att proteinet transporteras till tunntarmen där det bryts ned.

I de nya studierna undersöker forskarna andel protein som utnyttjas av mjölkkon i olika foderstater.

Eva Salomon

Fakta:

Projektansvarig: Pekka Huhtanen, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap (NJV), SLU Umeå
Medsökande: Mårten Hetta, NJV, SLU Umeå

Finansiär: SLU Ekoforsk 2011 – 2013

Läs mer om projektet på Ekoforsks webbplats.

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se