Metaanalysen lade samman livscykelanalysresultat från 164 studier för att utvärdera miljöskillnaden mellan ekologiska och konventionella system. På samma sätt jämfördes även växt- och djurbaserade produkter och mellan betes- respektive spannmålsbaserad nötköttsuppfödning.
Utsläpp av växthusgaser, markanvändning, energianvändning, övergödningspotential och försurningspotential beräknades per kilogram produkt för olika livsmedelskategorier, som till exempel oljeväxter och baljväxter i en grupp och ägg och mejeri i en annan.
Resultat: eko vs konventionellt
Analysen, som till stor del bekräftar tidigare resultat från livscykelanalyser, visade att per kilogram produkt kräver de ekologiska produkterna mer mark, har en större övergödningspotential, men använder mindre energi och orsakar liknande växthusgasutsläpp som livsmedel från konventionella system.
Elin Röös, på deltid anknuten till EPOK, forskar på hållbar matproduktion med hjälp av livscykelanalyser. Hon påpekar att enheten "per kilogram mat" för övergödningspotential inte är det enda sättet att räkna på övergödningspotential. Per hektar är kanske ett mer relevant mått då övergödning är en lokal påverkan.
– Markanvändningen är större för de ekologiska produkterna. Tidigare studier har visat att övergödningspotentialen per hektar ofta är lägre i ekologiska system.
Vegetariskt ger störst miljöeffekt
Metaanalysen visade också att ett byte från djurbaserade produkter till växtbaserade livsmedel, skulle ha större positiv effekt på miljön än att byta från konventionellt till ekologiskt kött. Man visade också att betesbaserade nötköttssystem kräver mer mark per kilogram kött än spannmålsuppfödda djur, medan växthusgasutsläpp var ungefär lika stora. Elin Röös påpekar här att på grund av databegränsningar gjordes ingen skillnad mellan olika typer av mark, som betesmark och åkermark.
Begränsningar i studien
Livscykelanalyserna som inkluderats i metaanalysen är baserade på hur jordbruk ser ut i Nordamerika och Europa. Författarna pekar på att det inte går att säga om en motsvarande analys över system med låg användning av insatsvaror såsom exempelvis handelsgödsel och bekämpningsmedel, som till exempel jordbruk i delar av Afrika och Asien, skulle ge samma resultat.
Artikelförfattarna manar till försiktighet vad gäller att dra för vida slutsatser från sin jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk utifrån resultaten i denna studie. Det är endast ett urval av aspekter som ingår i studien.
De skriver:
"Although organic systems have higher land use and eutrophication potential and tend to have higher acidification potential, this should not be taken as an indication that conventional systems are more sustainable than organic systems."
Istället pekar de på att ett hållbart jordbruk behöver utveckla system som tar in fördelar från både ekologisk och konventionellt lantbruk. Framförallt pekar artikelförfattarna på konsumtionsaspekten. Växtbaserad mat har klart lägre miljöpåverkan vad gäller de miljökategorier som inkluderades i denna studie, medan djurprodukterna har betydligt större påverkan. Störst påverkan har nötkött: omkring 100 gånger mer än växtbaserad mat.
