SLU-nyhet

Nya råd om jäst som proteinkälla i fiskfoder

Publicerad: 07 september 2017

Bagerijäst som vuxit på restprodukter är ett bra proteinfoder vid odling av regnbåge, och kan ersätta 40 procent av det fiskmjöl som används idag. Vid högre andel kan tillväxten försämras och orsaken tycks delvis vara blodbrist, vilket troligen hänger samman med jästens stora innehåll av DNA och RNA. Vidare är det bättre att använda avdödad än levande jäst då fisk odlas i varmare vatten. Detta visar David Huyben i en avhandling från SLU.

Akvakultur, odling av vattenlevande djur och växter, är den livsmedelsindustri som växer snabbast globalt och har nyligen uppnått samma omfattning som viltfångad fisk. Laxfiskar, såsom regnbågslax och röding, liksom andra rovfiskar såsom abborre, kräver höga proteinnivåer i sin foderstat för att upprätthålla tillräcklig tillväxt.

Idag är sojamjöl och fiskmjöl de viktigaste proteinkällorna i fiskfoder, men vid SLU pågår forskning om flera alternativa proteinråvaror som inte kan användas som mat till människor direkt. Ett lovande proteinfoder är jäst som odlats på restprodukter, t.ex. matavfall. Jäst tycks dock inte kunna användas som enda proteinfoder, då vissa studier har visat att utfodring av stora mängder jäst kan minska tillväxten hos fisk. David Huyben från SLU har undersökt varför det är på det viset, i en avhandling som fokuserar på odling av regnbåge ("regnbågslax").

I studierna gick det inte att se någon negativ inverkan på fisken när upp till 40 procent av fiskmjölet i fodret ersattes av jäst. Upptaget av protein var likvärdigt, och fiskarna visade inga tecken på att vara mer stressade. Jäst tycks alltså ha goda förutsättningar att åtminstone delvis ersätta fiskmjöl som proteinkälla, och därmed bidra till en mer hållbar fiskodling.

När 60 procent av fiskmjölet ersattes av jäst kunde David Huyben och hans kollegor däremot se tecken på anemi hos fiskarna, dvs. att antalet röda blodkroppar minskade. Den troliga orsaken är det höga innehållet av DNA och RNA i jästcellerna. Människor som konsumerar stora mängder jäst kan utveckla njursten och gikt, medan fisk antas kunna hantera betydligt större mängder DNA och RNA utan att ta skada. Men även för fisk finns det alltså skadliga nivåer.

– En metod som minskar innehållet av DNA och RNA i fiskfoder skulle göra det möjligt att blanda in mer jäst i fodret i framtiden, säger David Huyben.

I doktorsarbetet undersöktes också hur fiskens tarmflora och tillväxt påverkades av om fodret innehöll levande respektive avdödad jäst. Vid en vattentemperatur på 11°C var det inga väsentliga skillnader mellan fodren, men vid odling i varmare vatten (18°C) verkar det vara mer riskabelt att utfodra levande jäst. Regnbåge som odlades vid 18°C visade större tecken på stress, med nedsatt immunitet som följd, och utfodring av levande jäst förstärkte detta problem.

– Vid högre vattentemperaturer tycks det alltså vara bättre att använda avdödad jäst, säger David Huyben.

Slutligen visade det sig också ha betydelse vilken art av jäst som används. I merparten av försöken användes Saccharomyces cerevisiae, som ofta används vid bakning och öltillverkning. En annan jästtyp som testades, Wickerhamomyces anomalus, rekommenderas däremot inte, eftersom den störde tarmfloran hos fisken.

En längre sammanfattning på svenska finns på s 71–73 i avhandlingen.

__________

MSc David Huyben, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Effects of feeding yeasts on blood physiology and gut microbiota of rainbow trout vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 8 september 2017, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Samuel Martin, University of Aberdeen, Storbritannien

Mer information

David Huyben
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Akvakultur
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 15 95, david.huyben@slu.se
http://www.slu.se/cv/david-huyben/
https://twitter.com/DavidHuyben

Länk till avhandlingen (pdf) 

Mer om fiskfoderforskning vid SLU

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Jäst på agarplatta. Foto: David Huyben

David Huyben i labbet. Foto: Privat

 

Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se