SLU-nyhet

Svampangrepp på potatis kan öppna dörren för nematoder

Publicerad: 18 september 2017

Såväl svampen Rhizoctonia solani som olika nematoder hör till potatisens fiender. Men drar de nytta av varandra i sina angrepp? En ny studie från SLU visar att även om ett angrepp av den ena inte förvärrar ett angrepp av den andra, förekommer vissa nematoder rikligare i jorden kring svampinfekterade potatisplantor.

Den enskilt allvarligaste skadegöraren på konventionellt odlad potatis brukar anses vara Rhizoctona solani, en sjukdomsalstrande svamp som orsakar ett flertal symptom, såsom lackskorv (svarta fläckar och flagor på knölen) och groddbränna (bruna frätsår på groddar och underjordiska stjälkdelar). Potatisen har även andra fiender, som nematoder, eller rundmaskar. Detta är en mycket art- och individrik grupp som påträffas i alla jordar och vattendrag. Flera av dem orsakar sjukdomar. Potatisen är särskilt utsatt och angrips av såväl rotsårsnematoder, som invaderar potatisens rötter och lever inuti dem som en parasit, och stubbrotsnematoder, som inte själv tränger in i cellerna men sticker hål och äter dem från utsidan.

Samspel vanliga

Det finns flera exempel där sjukdomsalstrande svampar och nematoder har gemensamma värdväxter, och där förekomsten av den ena på något sätt gynnar den andra. Denna effekt brukar ofta tillskrivas fyra olika mekanismer: a) nematoden försvagar växten och gör att den har mindre resurser att försvara sig mot svampangrepp, b) nematoden orsakar hål i växten varigenom svampen kan infektera, c) metaboliter läcker ut i marken när nematoden angriper växten och lockar till sig svampen, eller påskyndar dess utveckling, eller d) nematodens angrepp påverkar växtens tillväxt på ett sådant sätt att den blir mer känslig för angrepp.

Det har inte varit känt om sådana effekter uppkommer mellan Rhizoctonia solani och nematoder på potatis. Detta har nyligen undersökts i en studie från institutionerna för skoglig mykologi och växtpatologi, och för ekologi, vid SLU. Eva Edin är en av författarna.

"Såväl rådgivare som bönder har ofta nämnt att de tycker sig hitta fler nematoder i potatisfält som är angripna av Rhizoctonia, men detta har inte undersökts kvantitativt i odlad jordbruksmark", säger Eva.

Högre koncentrationer i infekterad jord

Forskarna valde ut åtta åkrar angripna av groddbränna i Östergötland. Vid kraftiga sådana uppträder ett stort område med döda eller angripna plantor på åkern. Ju längre ut mot kanterna på området man kommer desto mindre infektioner hittar man. Forskarna tog jordprover i områdets mitt, vid dess kant och i den del av åkern som inte ännu inte angripits. Nematoderna i jorden identifierades och kvantifierades under mikroskop.

"Vi upptäckte att det fanns högre koncentrationer av stubbrotsnematoder runt de angripna plantorna än i åkern i övrigt", säger Eva. "Synergier mellan dessa nematoder och andra patogena svampar har tidigare noterats i bland annat sockerrör. Rotsårsnematoderna däremot förekom i lika stor utsträckning utanför det angripa området av åkern."

En tredje nematod, potatiscystnematoden, förekom också i högre utsträckning i jord runt infekterade plantor, men återfanns totalt sett bara i tre av de åtta undersökta fälten.

Inga egentliga samspelseffekter...

"Men att vissa nematoder trivs bättre när potatisen även är angripen av groddbränna är inte det samma som att infektionerna förstärker varandra", säger Eva. "För att samspel mellan svamp och nematod ska uppstå i verklig mening måste den patogena effekten av dem båda tillsammans vara större än den additiva effekten av dem var för sig. Detta ville vi också undersöka."

Eva Edin och hennes kollegor planterade sex olika potatissorter i krukor i växthus, och behandlade dem med svamp, nematod, svamp och nematod, eller ingenting. Effekten mättes i torrvikt efter elva veckors infektion.

"Hypotesen var att nematod och svamp tillsammans skulle ge större effekt på potatisen än den summerade effekten av bara den ena respektive den andra. Överraskande nog kunde vi inte se någon sådan effekt för någon av potatissorterna; effekten av svamp och nematod tillsammans var aldrig större än den för svampbehandlingen plus den för nematodbehandlingen. Däremot noterade vi en stor spridning i hur de olika sorterna hanterade skadegörarna."

... men liknande konsekvenser

Sammantaget visar Eva Edin och hennes kollegors studier alltså att vissa nematoder gynnas av att Rhizoctonia solani också angriper potatisen, men att detta inte nödvändigtvis innebär att nematoder och svampar tillsammans skadar potatisen mer än motsvarande den kumulativa effekten av deras individuella angrepp.

"Däremot gör detta det troligt att nematodangreppen ändå blir fler i plantor som också angripits av Rhizoctonia", avsluta Eva. "På det viset gör svampen nematoden till ett större problem än vad den varit på egen hand, även om de inte uppvisar några samspelseffekter i själva infektionen."

Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Sidansvarig: marten.lind@slu.se