SLU-nyhet

Freden som ett hot mot Colombias miljö

Publicerad: 02 oktober 2018

I mer än fem decennier orsakade inbördeskriget i Colombia stort mänskligt lidande och miljontals människor flydde till städerna med omgivning. När landsbygden avfolkades återhämtade sig skogen och den biologiska mångfalden snabbt, något som kan räknas som den enda positiva aspekten i sammanhanget. Nu efter fredsöverenskommelsen kan människor återvända för att bruka sitt land. Marcos Lana på SLU ska tillsammans med forskarkollegor och lantbrukare hitta metoder att odla och bedriva boskapsskötsel i samklang med skogen.

Juan Manuel Santos, president i Colombia, fick Nobels fredspris 2016 för att han förhandlade fram en fredsöverenskommelse med FARC-gerillan. Det markerade slutet på ett blodigt inbördeskrig mellan regeringstrupper och FARC-gerillan där gerillan och droghandlare under lång tid hade kontrollerat landsbygden. Människor flydde, ofta på grund av striderna men ibland var orsaken att de inte ville odla illegala droger. Dessa människor var den näst största gruppen interna flyktingar i världen. En viktig del av fredsöverenskommelsen var att lantbrukare som flytt till städerna och dess omgivningar skulle kunna återvända hem.

Skogen återtog åkrarna

Landskapet har förändrats mycket under de dryga 50 år som kriget pågått. Skogen har återtagit åkrarna. Området har fungerat som en kolsänka och det har också gett mer livsutrymme till Colombias rika biologiska mångfald.

Marcus Lana.

- Det enda positiva med det blodiga kriget var att skogen återhämtade sig, säger Marcos Lana.

Men nu är skogen hotad. Avskogningstakten har skjutit i höjden och området håller på att förvandlas till en kolkälla. Det projekt som Marcos Lana koordinerar går ut på att hitta och testa jordbruksmetoder där man kan behålla delar av skogstäcket. Projektet är ett samarbete mellan ett universitet i Tyskland och Colombia* som har godkänts ända upp på ministerienivå. Nu är SLU inblandat tack vare att Marcos Lana fick anställning som postdoktor på institutionen för Växtproduktionsekologi.

Lantbrukarna är centrala i projektet.

- Det handlar absolut inte om att vi tar med oss en ny teknologi som vi lär ut. Vi vill skapa nya saker tillsammans. Forskarna kan bidra med idéer om vad man skulle kunna göra och lantbrukarna vet vad som skulle kunna fungera. Tanken är att vi ska hitta metoder som ger bra inkomster, producerar låga utsläpp av koldioxid och är positivt för biologisk mångfald genom att tillåta samexistens med lokal mångfald, säger Marcos Lana.

Integrera boskapsskötsel, träd och grödor

Utgångspunkten är att integrera boskapsskötsel (betesmark) med träd och grödor. Särskilt i tropiska regioner finns grödor som kan växa i halvskugga. Träden är också en stor fördel för betande djur eftersom de skyddar både djuren och gräset från solen. Aningen kan några av träden som växer på åkrarna i dag integreras i ett produktionssystem (skogsjordbruk) eller också kan snabbväxande träd kan planteras som också kan användas som djurfoder.

Det är inte första gången Marcos Lana forskar i nära samarbete med lantbrukare. I ett projekt i Tanzania var målet att hitta odlingsmetoder som minskade risken för missväxt och svält.

- Frågeställningen var annorlunda än i Colombia. I Tanzanie handlade det verkligen om matsäkerhet, att inte skördarna skulle torka bort helt och hållet.

Öppning för storjordbruk oroar

Projektet tillsammans med Colombia ska pågå i fyra år och Marcos Lana åker dit på ett startmöte i Colombia nästa år. Han är orolig över att regeringen nyligen utökade det område där det är tillåtet att bedriva jordbruk och också har öppnat för större jordbruksföretag med ett intensivare jordbruk. Marcos Lana har tillsammans med två kollegor skrivit om det i Nature Communications.

- De jordbrukare som återvänder till sitt land har sällan papper på att de äger det. Men det räcker att man kan bevisa att släkten har brukat jorden. Men om stora företag kommer in med stora ekonomiska resurser finns risk att de förlorar marken, säger Marcos Lana.

Och då minskar också möjligheterna till ett hållbart jordbruk som ger många människor möjlighet till en inkomst på Colombias landsbygd

*The Leibniz Center for Agricultural Landscape Research-ZALF (Germany), the International Center for Tropical Agriculture (CIAT) and the Colombian Center for sustainable systems of agricultural production (CIPAV)

Så här kan det ser ut när skogen har huggits ner för att marken ska odlas igen. Foto: pixabay.com

Kontaktinformation

Marcos Lana, Universitetslektor, biträdande
Institutionen för växtproduktionsekologi, Agrara odlingssystem
marcos.lana@slu.se, +4618672054, +46705382755