Många ville prata om mångfald

Det var trångt vid kaffeborden och stundtals gick diskussionens vågor höga. Hur kan kommunerna arbeta för biologisk mångfald? Vad är egentligen nytt i rapporterna? Hur kan kunskap och engagemang i frågan spridas i allas vårt vardagliga liv? Och finns det några vägar framåt för biologisk mångfald?

Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien genomförde konferensen Biologisk mångfald och samhällsutveckling - nya vägar framåt? Utgångspunkten var två rapporter från den internationella organisationen IPBES (The Intergovernmental Science Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), som släpptes under våren 2018. Rapporterna som diskuterades handlade om: statusen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Europa och Centralasien (som innefattar Sverige), den tekniska rapporten "Land degradation and restoration" (markförstöring och restaurering), samt en ny IPBES-liknande studie om livsmiljöer i nordiska kustområden.

Konferensen visade upp det akuta läget för biologisk mångfald och landförstöring. Orsakerna bakom det är bland annat förändrade sätt att använda och bruka marken, kemikalieanvändningen, och att den ekonomiska tillväxten inte är frikopplad från negativa miljöeffekter. Vägar framåt som föreslås är till exempel sektorsintegrering och mainstreaming av hänsyn till biologisk mångfald.

- Mycket av det som sägs i rapporterna är inte nytt - men den samlade kunskapsbanken och bilden av statusen samt den tydliga kopplingen till samhällsperspektiven är nytänkande. Ambitionen var också att inkludera lokal och traditionell kunskap på ett integrerat sätt - även om man inte lyckats fullt ut, säger Tuija Hilding-Rydevik, föreståndare för CBM.

Cecilia Lindblad, forskningssekreterare på Naturvårdsverket och kontaktperson i Sverige för IPBES:

- Vi tar med oss dels det stora intresset för konferensens tema. Det är glädjande. Och vi kommer därmed att på nästa års konferens ta upp IPBES kunskapssammanställning om det globala läget för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi tar också med oss behovet av att bättre synliggöra näringslivets insatser och potential i arbetet med en hållbar användning av biologisk mångfald. Likaså är det viktigt att vi uppmärksammar alla nivåer i samhället, från det lokala perspektivet till nationella, så att alla blir delaktiga i att minska förlusten av biologisk mångfald.

Konferensen spelades in och kommer att kunna ses på konferenswebben:  www.slu.se/mk18

Pris till arbete för levande kulturarv

Konferensen sammanföll även i tid och rum med Kålrotsakademiens höstmöte. Denna sammanslutning är akademien för främjandet av den svenska matens kulturarv, som under konferensen delade ut sitt Stora pris. I år var temat för priset "Det levande kulturarvet", och det gick till Föreningen Sesam. Motiveringen lyder:

"Föreningen Sesam har sedan 1982 verkat för att bevara den mångfald som finns hos trädgårdens och åkerns växter. Hängivna odlare runt om i landet har genom praktiskt arbete räddat ett stort antal äldre sorter som annars hade varit utdöda för alltid. Genom att upprätthålla och förmedla kunskap om fröodling och utan ersättning skänka frön till varandra har föreningen Sesam skapat ett system för att bevara vårt levande kulturarv där det bäst hör hemma - på åkern, i trädgården och på matbordet."

"En härlig erkänsla och uppmuntran för många tidigare, nuvarande och kommande fröodlare!" skriver föreningen Sesams ordförande, Agneta Magnusson, på deras hemsida.