SLU-nyhet

Minska smågrisdödligheten

Publicerad: 02 oktober 2018
SLU_120402_7375_jsg-300x300.jpg

I ett examensarbete utfört av Matilda Cronqvist, student vid Lantmästarutbildningen vid SLU i Alnarp, har olika åtgärder för att minska dödligheten den första veckan i smågrisens liv studerats.

Suggans och smågrisens olika behov

Smågrisdödligheten ökar ju fler smågrisar suggan föder då det krävs mer av suggan bland annat en större försiktighet för att inte trampa eller lägga sig på sina smågrisar. Det krävs också att suggan har en bra mjölkproduktion för att kunna försörja ett större antal smågrisar.

Suggan och smågrisen har olika behov när det gäller temperatur i sin omgivning, därför är det vanligt att dela upp boxen i olika ”temperaturzoner” med hjälp av värmelampa och eller golvvärme. I en grisningsbox finns det oftast en smågrishörna dit det är avstängt så att suggan inte kan ta sig in. I denna smågrishörna finns det möjlighet att få upp en högre temperatur och lockande ljus med hjälp av värmelampa. Detta är ett bra hjälpmedel till att få en säker miljö för smågrisen och där den kan ligga utan att riskera att bli trampad eller klämd av suggan. Att ha en dragfri och rätt tempererad miljö i smågrishörnan bidrar till att smågrisarna själva söker sig dit och chansen att de överlever de första dagarna i livet ökar.

Vid försökets start delades suggorna först upp i åldersklasser, unga och gamla suggor för att få en jämn fördelning åldersmässigt. Efter denna indelning delades suggorna upp i två olika grupper, en kontrollgrupp och en s.k. omsorgsgrupp. För att skapa en gynnsam miljö i stallet, som är av äldre modell, valdes fyra olika åtgärder.

Fyra åtgärder

Första åtgärden var att kontrollera flödet på vattennipplarna till suggan för at hon ska få i sig tillräckligt mycket vatten och på så vis ha en god aptit och hålla en hög mjölkproduktion.

Andra åtgärden var att undvika drag i smågrishörnan. Därför kompletterades smågrishörnan med tak över för i form av flyttbara plexiglas.

Tredje åtgärden var att kontrollera miljön i hyddan med temperaturmätning med hjälp av IR- termometer. Att se hur smågrisarna ligger under lampan är också ett bra hjälpmedel för att veta om temperaturen är rätt. De ska ligga bredvid varandra på sidan vid en behaglig temperatur. Ligger de i en hög visar det att de utsätts för drag eller att lampan är för högt upp för att ge tillräcklig värme.

Som fjärde åtgärd användes skift di som en åtgärd för att de små i kullen skulle få en bättre förutsättning att få i sig råmjölk och bli mer konkurrenskraftiga. Det innebär i stora drag att de stora smågrisarna tas bort från juvret så att de små får mat tillsammans med några större kullsyskon som stimulerar suggan. Dessutom gjordes en extra kvällsrunda under grisningen för att ha mer tillsyn. Denna åtgärd gynnade dock både omsorgsgruppen och kontrollgruppen.

Resultatet visade att det fanns en positiv skillnad mellan smågrisarna i ”omsorgsgruppen” jämfört med de i ”kontrollgruppen” men att antalet avvanda per kull inte var signifikant då mitt material var litet med få suggor under en kort period. I försöket ingick totalt 44 suggor varav 33 togs med i bearbetningen (17 i kontrolloch 16 i omsorgsgruppen). Då det är stor variation i materialet när man mäter smågrisdödlighet krävs det många fler kullar i varje behandling för att visa signifikanta resultat.

Läs hela examensarbetet här.

Författare: Matilda Cronqvist

Handledare: Anne-Charlotte Olsson, SLU, Försöksledare, Institutionen för biosystem och teknologi

Btr handledare: Oleksiy Guzhva, SLU, doktorand, Institutionen för biosystem och teknologi

Examinator: Madeleine Magnusson, SLU, Forskare, Institutionen för biosystem och teknologi

Relaterade sidor:
Sidansvarig: hanna.weiber.post@slu.se