SLU-nyhet
Nya grödor genom slumpmässiga eller riktade genetiska förändringar – ska lagstiftningen ta hänsyn till det?
Publicerad: 20 november 2018
Är det relevant att genom biosäkerhetslagstiftningen kontrollera hur genetiska förändringar har uppstått? Det är knäckfrågan i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel där forskaren Dennis Eriksson ger en överblick över EU:s regelverk för genetiskt modifierade organismer (GMO) och lagstiftningens eventuella tillämpning på nyare växtförädlingsmetoder där man vet mer exakt vilka gensekvenser som ändras.
Artikeln publicerades i tidskriften Theoretical and Applied Genetics. Den färdigställdes efter ett beslut i somras där EU-domstolen avgjorde frågan om huruvida EU:s strikta GMO-regler ska gälla för riktad mutagenes, som man till exempel använder "gensaxen" Crispr till. Domstolen kom fram till att produkterna från riktad mutagenes ska regleras enligt GMO-direktivet, vilket stora delar av forskarsamhället är starkt kritiska till.
– Det går inte att se skillnad på en gröda eller slutprodukt med en genetisk förändring som har uppkommit slumpmässigt i förädlingsledet, och en som har tagits fram med hjälp av mer målinriktade metoder. Är det då någon poäng med att reglera de olika metoderna på olika sätt? säger Dennis Eriksson.
Eriksson menar att man måste ställa sig frågan vad som i det här sammanhanget är relevant ur biosäkerhetssynpunkt. Han föreslår i artikeln att forskare och lagstiftare, mer noggrant än vad de gjort hittills, ska se över den här frågan.
Invändningar mot domen har på senare tid kommit från såväl Jordbruksverket som EU-kommissionens vetenskapliga råd.
Mer information
Se en längre nyhetsartikel publicerad av forskningsprogrammet Mistra Biotech.
Kontaktperson
Dennis Eriksson, forskare
Institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-41 54 52, dennis.eriksson@slu.se
Artikeln
Eriksson, D. 2018. The evolving EU regulatory framework for precision breeding. Theoretical and Applied Genetics Doi: 10.1007/s00122-018-3200-9