SLU-nyhet

Viktiga lärdomar för skogens dialogprocesser

Publicerad: 08 november 2018

Vad är viktigt att tänka på när man inleder en dialogprocess om naturresursfrågor? – Att vara tydlig från start och att vara systematisk och noggrann vid utförandet av de olika processleden, svarar statsvetaren Johanna Johansson, Södertörns högskola. Tillsammans med Camilla Sandström, Umeå universitet och Tomas Lundmark, SLU, har hon studerat Skogsstyrelsens dialogprocess om målanpassad ungskogsskötsel.

Sedan början på 2000-talet har dialogprocesser om skogsbruk och naturvård kommit att bli vanliga. En väl hanterad dialogprocess kan generera mer legitima beslut, ett socialt lärande och ökad förståelse mellan olika parter i konflikter. Men en dåligt skött dialog kan leda till avhopp, besvikelse hos deltagarna och fortsatt osäkerhet.

För att öka kunskapen om hur dialogprocesser fungerar har Future Forests i samverkan med Skogsstyrelsen prövat och utvärderat en vetenskaplig modell för dialog – structured decision making (SDM), som kan beskrivas som en form av adaptiv förvaltning. Temat för studien var ungskogsskötsel.

En vetenskaplig metod

Konceptet structured decision making (SDM) är utvecklat av forskare för att hantera beslutsfattande som försvåras av komplexitet, konflikter och vetenskapliga osäkerhet. Johanna Johansson konstaterar att Skogsstyrelsens val av tema och målbild påverkade studien. Ungskogsskötsel är inte en så kontroversiell fråga i dagsläget, men väl komplex, och målet med processen var en palett av handlingsalternativ för ett mer variationsrikt skogsbruk snarare än konkreta beslut, eftersom besluten ligger helt i skogsägarens händer.

Trots detta visar studien att viktiga lärdomar kunde dras av arbetet. De intervjuade deltagarna uppskattade den tydliga systematiken i processen och inslaget med en utomstående faciliterare.

– Det är nog en lärdom i sig att en teoretisk modell måste anpassas till den förvaltningspolitiska verkligheten. Vi kan konstatera att vi trots allt har empiriskt stöd för att modellen kan fungera i ett verkligt beslutsfattande, säger Johanna Johansson.

Tänk igenom före

Hon ser det som en risk att dra igång dialogprocesser utan att i förväg tänka igenom processtegen och hur man ska hantera konfliktytor. Det finns viktiga frågor att reda ut innan en dialogprocess dras igång. Vilka är förutsättningarna? Hur ser den rådande politiska ramen ut? Finns det samsyn i vad som är problemen? Har man samma målbilder? Pratar man om samma sak? Hur förhåller sig frågan till andra politikområden? Vad har deltagarna för handlingsutrymme?

– I en kontroversiell fråga kan det vara bra att falla tillbaka på formerna, säger Johanna Johansson och konstaterar att den största utmaningen ofta är att bli tydlig med vad exempelvis en myndighet ska göra med det processen kommer fram till och betonar att det är viktigt att i förväg ha en idé om vad dialogen kan åstadkomma, hur resultatet ska nå ut i praktiken och vilket ansvar olika aktörer har.

Det är långt ifrån bara inom skogsförvaltningen som dialogprocesser blivit vanliga och därför finns en hel del vetenskaplig litteratur om teorierna som ligger till grund för till exempel SDM. Empiriska studier som denna är mer sällsynta. Som statsvetare bjuds Johanna Johansson ofta in i olika naturvårds- och skogsförvaltningssammanhang för att prata om principerna kring dialog och samverkan.

– Nu har vi inom Future Forests börjat samla på oss en hel del empiriska studier som vi kan dra lärdom av, säger Johanna Johansson, som gärna kan tänka sig att studera fler dialogprocesser.

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se