SLU-nyhet

Vilken livsmedelsforskning behövs?

Publicerad: 19 februari 2018

Vilka styrkor har svensk forskning inom livsmedelsvetenskap? Vilka forskningsområden har högst relevans de kommande fem åren? Hur kan vi samarbeta för att underlätta denna forskning? Nätverket Food Science Sweden arrangerade i december 2017 en konferens för att presentera ny forskning och söka svar på dessa frågor. Resultaten är nu sammanställda.

Food Science Sweden (FSS) är en nationell plattform, ett samarbete mellan SLU, Chalmers, Lunds universitet, Örebro universitet och RISE, som syftar till att stärka och synliggöra svensk livsmedelsforskning.

Konferensen ägde rum på SLU i Uppsala och samlade över 70 deltagare. Workshopens resultat är nu sammanställda och presenteras i sin helhet på Food Science Swedens hemsida.

Följande områden konstaterades vara nationella styrkor:

  • Hållbarhet
  • Process
  • Livsmedelssäkerhet
  • Mat och hälsa

Följande områden bedömdes ha hög prioritet för framtida forskning: 

  • Mat och hälsa
  • Nya processer
  • Nya livsmedel
  • Multi-OMIC:s
  • Cirkulär bioekonomi

Forskningsområden som tydligt identifierades som starka idag, samt av hög framtida betydelse var ”mat och hälsa” och ”(nya) processer”. Termen ”hälsa” rymmer mer specifika ämnen som inviduliserad nutrition, hållbar nutrition och OMIC:s, med tonvikt på metabolomik och tarmhälsa. Ämnen som sorterats under ”Nya processer” är alternativa processer, digitalisering och automatisering.

Hållbarhet är en nationell styrka som ger tyngd åt de framtida prioriteringarna ”Nya livsmedel”, ”Nya processer” och ”Cirkulär bioekonomi”, samt helhetssyn på resursanvändande i livsmedelskedjan.

Under ”nya livsmedel” har växtbaserade livsmedel och nya proteinkällor kategoriserats. Titeln ”Multi-OMIC:s” innefattar karaktärisering av livsmedel, djur- och växtgenetik, fenotyp och upprättande av profilbibliotek för livsmedelskomponenter.

Ett tydligt behov av ytterligare samarbete uttrycktes under konferensen, för att bäst utnyttja nationella styrkor inom de prioriterade framtida forskningsområdena.

Ökat samarbete mellan akademiska institutioner, samt mellan akademier, forskningsinstitut och industri kan uppnås via doktorander samt genom samarbetsprojekt som involverar forskare från akademi, forskningsinstitut och industri. Andra frågor som ansågs viktiga var kopplingar till små och stora industrier, samt kommunikation med samhället som helhet, inklusive politiker, journalister och sociala medier.

Sidansvarig: gunilla.leffler@slu.se