SLU-nyhet

Workshop om marken - vår mest värdefulla men minst uppskattade resurs

Publicerad: 22 mars 2018
Peter-Sylwan.jpg

För att vi ska klara av att försörja vår växande befolkning krävs ett hållbart livsmedelsystem. Därför arrangerade institutionen för mark och miljö en två-dagars workshop i slutet av januari om hur vi kan intensifiera vårt jordbruk på ett hållbart vis. Vi lyfte fram viktiga utmaningarna inom markvetenskap för livsmedelsproduktionen, tillsammans med drygt 90 deltagare från olika länder.

Med en ökande befolkning är livsmedelsförsörjning en av våra största utmaningar. Hur ska vi odla i framtiden för att producera tillräcklig med mat och samtidigt påverka vår omgivande miljö så lite som möjligt? För att tackla de frågorna och kunna intensifiera jordbruksmarken på ett hållbart vis har EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomgått flera reformer och den politiken bör förankras i Sverige.

Hur ska forskarna tackla utmaningarna?

Men hur kan vi forskare tackla den här utmaningen? Det var kärnan i workshopen “Hållbar intensifiering av jordbruket – utmaningar i markvetenskap för en säker livsmedelsförsörjning”. Anke Herrmann var koordinator för workshopen och forskar också själv inom samma område. Workshopen finansierades via SLU:s tvärvetenskaplig initiativ kring hållbar markanvändning och framtidsplattformen SLU Future Food.

– Över 90 personer deltog i workshopen. De flesta deltagarna var från SLU men gästföreläsarna från Storbritannien, Schweiz, Sydafrika och USA deltog också. Vi hade också deltagare från olika intresseorganisationer i Sverige och några av våra samarbetspartner från Norge och Frankrike var med och delade sina idéer och funderingar kring temat, säger Anke.

Från risodling till mikroskopiska studier av jordpartiklar

Workshopen tacklade viktiga frågor som t ex småjordbruk i Afrika, risodling i Asien samt precisionsodling världen runt, men även betydelse av markprocesstudier vid mindre skala ner till nano-och mikroskala togs upp.

sia2.jpg
Marcel van der Heijden från Agroscope i Schweiz berättade om mångfald i marken och hur marken kan modifieras för ett hållbarare jordbruk. Foto: Tobias Bölscher.
sia3.jpg
Kristin Boye från Stanford University i USA föreläste om nuvarande och kommande utmaningar med produktiviteten i risodlingar.
SIA-workshop-deltagarna.jpg
Över 90 personer från fyra världsdelar deltog i mötet. Foto: Tobias Bölscher.
karta.jpg
Över 90 personer deltog i workshopen om hur vi kan intensifiera vårt jordbruk på ett hållbart vis. På kartan syns deltagarnas länder markerade i blått samt workshopens logo.

”Vi måste vara bättre än schimpanserna på att utveckla jordbruket”

På kvällen samlades vi i MVM-huset (MVM står för mark, vatten och miljö) på Campus Ultuna i Uppsala för att umgås och fortsätta samtala om hållbar intensifiering av jordbruk. Under kvällen visades Hans Roslings TED-talk The Ignorance Project (https://www.gapminder.org/ignorance/) där Hans bland annat jämförde den svenska befolkningen och TED-talk deltagarna med schimpanser. Resultat av hans ”undersökning” visade att schimpanserna var bättre att svara på frågorna i jämförelse med svenska befolkning och TED-talk deltagarna.

Detta tema togs upp på andra workshopdagen med slutsatsen att vi borde bli bättre än schimpanserna när vi utveckla framtida jordbrukssystem, eller hur?

Marken - vår mest värdefulla men minst uppskattade resurs

Workshopen avslutades med att vetenskapsjournalisten Peter Sylwan gav en föreläsning med titeln ”Försoning: S.O.S. Save Our Soils. Den mest värdefulla men minst uppskattade resursen”. Peter tog upp jordbrukets utmaningar från ett populärvetenskapligt perspektiv som var ett inledande moment för slutdiskussionen av workshopen där ”vad kommer härnäst” togs upp.

– Workshopen har verkligen varit intressant och lyft den viktiga frågan om mark och livsmedelsförsörjning på SLU. Vi hade många intressanta diskussioner och jag tror att många av deltagarna från olika universitet och organisationer i Sverige och världen kommer fortsätta hålla kontakten och samverka kring ämnet, säger Anke Herrmann.

Forskare måste bli bättre på att synliggöra markens betydelse

Anke betonar att markvetare har ett stort ansvar i samhälle och vi borde tackla följande utmaningar:

– Även om marken är plattformen för produktion av livsmedel finns det i de flesta moderna samhällen ofta en generell omedvetenhet om markens roll och betydelse. Det kan bero på att de flesta av markens viktiga egenskaper är osynliga för blotta ögat och att marken kan betraktas som en underjord som är mentalt dold – ”out of sight is out of mind; syns inte, finns inte”, sa Anke.

– Därför har vi forskare ett ansvar att synliggöra mark i olika sammanhang. För att visa den forskning som bedrivs planerar Institutionen för mark och miljö ett evenemang på World Soil Day den 5 december i år, fortsätter Anke.

Anke sammanfattade workshopen med att konstatera att ännu mer samverkan kring mark vore önskvärt. En särskild plattform för mark som samlar forskare från olika discipliner tillsammans med avnämare kring markvetenskapliga frågeställningar är något som vore värdefullt för framtiden.

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se