Under perioden 9 juli till 21 augusti genomför institutionen för akvatiska resurser vid SLU nätprovfisken i Vänern för att bland annat ta reda på hur sjöns fiskbestånd påverkas av fiskeregleringar och variation i vattenstånd. I år görs extra provfisken vid Klarälvens mynning där yrkesfisket noterat minskade fiskfångster.
- Yrkesfiskarna i området kring Klarälvens mynning har rapporterat om kraftigt minskade fångster av gös, abborre, gädda och ål. Vi kommer därför på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland att genomföra ett provfiske i Sättersholmsfjärden som ligger nära mynningsområdet. Vi ska undersöka hur fiskfångsterna i området ser ut i jämförelse med andra delar av Vänern och förhoppningsvis kan vi på sikt också förstå varför fiskarnas fångster minskat så mycket, säger Alfred Sandström, forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Under sommarens provfisken görs även särskilda provtagningar av sik, en art som tidigare var viktig för yrkesfisket i Vänern. År 2000 landades 127 ton sik men idag är fångsterna nära noll, på grund av att fiskarna inte kan sälja sik som har halter av miljögifter som överstiger EU:s gränsvärden. Halterna av främst dioxiner och dioxinlika PCB:er är relativt höga i sik från Vänern och kostnaderna för de analyser som krävs för att kontrollera att ett fångstparti har tillåtna halter är mycket dyra vilket sammantaget gör att ytterst få fiskare numera riktar sitt fiske på sik.
- Eftersom sikfisket i princip har legat nere de senaste sju åren är provfisket viktigt för att följa utvecklingen av bestånden. Man kan förvänta sig att sikbeståndet blir större och att det eventuellt kan få effekter på resten av ekosystemet på djupare områden. Vi har också ett samarbete med IVL och SIC (Sveriges Insjöfiskare) när det gäller miljögifter i fisk där resultat från våra provfisken blir användbara, säger Alfred Sandström.
Idag är gösen den viktigaste arten för yrkesfisket i Vänern och sedan 2017 är gös från Mälaren även MSC-märkt. År 2016 landades 139 ton gös, vilken är den högsta årsfångsten sedan 1976. Det har funnit en viss oro över att fisketrycket på gös ökat så mycket att det påverkat bestånden, men någon negativ trend har inte synts i de nätprovfisken som hittills genomförts.
- Våra undersökningar gör det möjligt att fånga upp utvecklingen och larma berörda myndigheter om det sker stora förändringar i bestånden. Vi kan också föreslå ändringar i gällande fiskregleringar som till exempel införande av minimimått eller utökning av fredningstider, om vi tycker att det behövs, säger Alfred Sandström.
Om och hur regleringar i Vänerns vattenstånd påverkar fisksamhället är också något som provfisken kan bidra till att avslöja. Regleringen av Vänern har ändrats vid ett flertal tillfällen de senaste hundra åren, och från och med 2008 tillämpas en ny tappningsstrategi som sänkt medelvattenståndet med 16 centimeter. Under vår och sommar regleras vattennivån för att förhindra översvämningar. För fiskarter som exempelvis gädda som leker i skyddade, grunda och vegetationsklädda miljöer kan detta ha negativ inverkan på rekryteringen och på bestånden.
Provfiskena i Vänern genomförs av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och sker genom standardiserat nätprovfiske i vikar och stora fjärdar under juli och augusti vart tredje år, samt genom ekolodsundersökningar av fisk i den fria vattenmassan (pelagiska arter) i augusti varje år. Provfisket i Vänern ingår i den nationella miljö- och fiskeriövervakningen, och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, Vänerns vattenvårdsförbund och lokala länsstyrelser.
Alfred Sandström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
alfred.sandstrom@slu.se, 010-478 42 41
Sara Bergek, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
sara.bergek@slu.se, 010-478 41 14