Klarar ekologiskt lantbruk torka bättre?

I en vetenskaplig översiktsartikel (Reganold & Wachter, 2016) konstateras att det finns studier där avkastningen varit större i ekologisk produktion än i konventionell under år med torka, vilket kunde förklaras av en större vattenhållande förmåga hos jordarna i de ekologiska systemen. Men studierna är få och så vitt vi vet finns inga sådana jämförande studier i regioner i norra Europa eller i Sverige. Det vi vet är att jordar med en högre vattenhållande förmåga generellt är en fördel under torrår och att den förmågan påverkas av jordens mullhalt tillsammans med andra markegenskaper såsom typ av jord. Exempelvis kan en lerjord hålla betydligt mer vatten än en sandjord. Ekologisk produktion skulle samtidigt kunna vara mer sårbart för torka ur andra aspekter. Om man använder ett organiskt gödselmedel som kräver fukt för att kväve ska frigöras, kan grödan lida av kvävebrist på våren vilket hämmar tillväxten tidigt på säsongen och gör den mer sårbar för torka. Det finns således en mängd faktorer som påverkar hur sårbar odlingen är och olika produktionssystem har sina för- och nackdelar. För att kunna dra slutsatser dras kring hur ett visst produktionssystem i sin helhet klarar torrare somrar krävs studier som tar med många faktorer.

Vad kan vi säga om svenska förhållanden? Den nationella övervakningen av tillståndet för svensk åkermark visar att svenska jordar genomsnittligt har ganska tillfredsställande mullhalter men med regionala skillnader och skillnader som beror av produktionsinriktning. Mullhalterna är högre på mjölk- och köttgårdar än på gårdar som odlar främst spannmål, vilket till stor del beror av hög andel flerårig vall i växtföljden på gårdar med nötkreatur (Eriksson m.fl. 2010). En tidigare rapport från övervakningen visar att mullhalten var positivt korrelerad till vallandelen i växtföljden (Eriksson m.fl. 1997). Vallen lämnar mycket skörderester och rötter som bidrar till mulluppbyggnad samtidigt som en flerårig vall innebär mindre jordbearbetning och därmed en mindre exponering av markens mull för nedbrytning. En skillnad mellan svenskt ekologiskt och konventionellt jordbruk är att andelen vall är större på ekologiska gårdar, och att det gäller för samtliga produktionsinriktningar. Man odlar alltså vall även på ekologiska växtodlingsgårdar (Wivstad m.fl. 2009). Ekologiska odlingssystem behöver ha en mer varierad växtföljd för att fungera och här har vallen en viktig roll även på ekologiska gårdar som inte har djur, vilket inte är vanligt på konventionella växtodlingsgårdar. Det är också de fleråriga vallgrödorna som bedöms vara den främsta orsaken till generellt högre mullhalter på ekogårdar i ovan nämnda metaanalys av Gattinger et al. (2012).

I år var torkan så svår att hög mullhalt kanske inte haft någon större betydelse, även om det generellt är en fördel för att buffra mot effekter av starkt skiftande väder. Svaret på hur jordbruket klarat torkan beror också till stor del på vilken produktionsgren man tittar på. Exakt hur utfallet blir för i år får vi se av kommande utvärderingar och förhoppningsvis mer forskning. Det vi kan säga redan nu är att mjölk- och nötköttsproduktionen haft svårt att få fram tillräckligt med vallfoder och bete, att spannmålsskördarna drabbats hårt, men att växthus eller fältmässig odling med bevattning förstås klarat sig bättre. Det har framförts av odlare att gamla kultursorter av spannmål har klarat sig bra relativt sett jämfört med de mer förädlade moderna sorterna, beroende på att de har långt strå och djupare rotsystem. Kultursorterna avkastar dock genomsnittligt mindre än mer förädlade sorter och hur avkastningen i absoluta tal hos dessa sorter varit i år jämfört med moderna sorter vet vi inte. Men förutsägbarhet, det vill säga att kunna veta vilken skördenivå man kan förvänta sig, kan också vara viktigt, så med fler torra somrar kan intresset för egenskaper hos dessa äldre sorter öka. Detta behandlas också i en nyligen publicerad artikel om gamla vetesorters betydelse i ett förändrat klimat (Carranza-Gallego et al. 2018).

Vi har nu en pågående diskussion om att vi generellt behöver förbereda svenskt jordbruk bättre för sommartorka, inte minst vad gäller möjligheter för bevattning. Men vi bör också ta vara på kunskaper och erfarenheter från olika typer av produktion för att förbättra hela det svenska jordbrukets motståndskraft mot extremväder.

Maria Wivstad & Eva Salomon, EPOK, SLU

^* I sommarens inslag på P4 Jönköping intervjuades EPOK:s Maria Wivstad om eko och torkan. Rubrik och ingress kunde tolkas som om det finns forskning som visar att svenskt ekojordbruk klarar torkan bättre, men det är alltså oklart, vilket Wivstad även påpekade för reportern men det kom tyvärr inte med i reportaget.