Gösbeståndet i Galtfjärden i norra Roslagen minskar kraftigt. Det visar resultat från de nätprovfisken i fjärden som genomförts sedan 1995. Stora gösar har helt försvunnit från provfiskefångsterna, och nu minskar även fångsterna av mindre och yngre gösar. Nedgången i bestånden är så stora att forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet förslår att gösen fredas.
- Utvecklingen är mycket oroande. För att motverka den fortgående beståndsminskningen så bör fisketrycket på gösen minskas kraftigt. En fredning av gösen från både fritidsfiske och yrkesfiske skulle skapa förutsättningar för beståndet att återhämta sig, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
Både fritidsfiske och yrkesfiske efter gös är främst riktat mot stora individer. Det är därför troligt att ett högt fisketryck är den främsta orsaken bakom nedgången av stor gös. Få stora gösar kan i sin tur ha lett till en svag rekrytering och en nedgång även hos ungfisk. En sådan utveckling är kännetecknande för starkt överfiske.
Under provfiskeperioden har sälar blivit allt vanligare i området och en skarvkoloni har etablerats. Predationen från skarv och säl utgör antagligen ytterligare påfrestningar på göspopulationen.
- Det ökade predationstrycket från säl och skarv kan tänkas påverka gösbeståndet negativt. Skarven och sälen äter dock många olika fiskarter och vi har inte sett någon nedgång hos någon av de andra arterna i provfisket. Det förefaller alltså osannolikt att sälen och skarven skulle vara huvudorsak till den minskade förekomsten av stor gös, säger Noora Mustamäki vid SLU Aqua.
Utöver fisketryck och predation av säl och skarv påverkas gösbestånden sannolikt också av ogynnsamma miljöförhållanden. Gösen föredrar grumligt vatten och vattnet i Galtfjärden har blivit något klarare under provfiskeperioden.
- Vattnet i Galtfjärden är dock fortsatt relativt grumligt jämfört med till exempel Åland där det finns gösbestånd som är starkare. Därmed förefaller det osannolikt att vattnet skulle ha blivit för klart för gösen, säger Noora Mustamäki.
Provfisket i Galtfjärden utanför Östhammar är riktat mot att övervaka gösbeståndet i norra Roslagen, men enligt SLU Aquas provfiskeresultat är gösbestånden svaga även i andra svenska kustområden. Gösen är en värdefull art för både fritids- och yrkesfisket, och för att återfå goda bestånd kommer det att behövas åtgärder från förvaltningens sida.
Provfisket i Galtfjärden har utförts varje höst sedan 1995, och genomförs av kustlaboratoriet vid SLU Aqua. Den mest talrika arten i fångsterna har genom åren varit mört. Abborre, strömming, hornsimpa, gers och gös är andra vanliga arter i fångsten. Medan strömming, hornsimpa, nors och löja har ökat i förekomst, så är gösen den enda art som har minskat i provfiskefångsten. Gösar större än 40 cm har varit helt försvunna ur provfiskefångsten sedan 2006, och förekomsten av mindre och yngre gösar har minskat under de senaste femton åren. Den senaste lite starkare årsklassen var 2005, och sedan dess har rekryteringen varit väldigt svag.
Provfisket i Galtfjärden ingår i den svenska övervakningen av kustfisk. Kustfiskövervakning utförs av SLU Aqua Kustlaboratoriet och finansieras övergripande av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). I vissa provfiskeområden delas kostnaden mellan HaV och länsstyrelsen. Tack vare tidsserierna som samlas in med standardiserad metodik i provfisken, kan man följa utvecklingen av fisksamhället.
För mer information, se det uppdaterade faktabladet för Galtfjärden som innehåller resultat från 1995–2017 för gösbeståndet och för 2002–2017 för hela fisksamhället. Faktablad för Galtfjärden tillsammans med faktablad från andra områden som ingår i kusfiskövervakningen finns här >>
Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17
Noora Mustamäki, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
noora.mustamaki@slu.se, 010-478 41 79