SLU-nyhet
Rätt fisk i fällan med sälsäkra redskap
Publicerad: 14 januari 2019
Östersjöns tre sälarter har återhämtat sig från 1970-talets historiskt låga nivåer, men de växande bestånden skapar också problem för det kustnära yrkesfisket när sälarna tar fisk och skadar fiskeredskap. Push-up fällor är ett sätt att minska både sälskadorna och konflikterna mellan sälar och yrkesfisket. I en ny licentiat-uppsats från institutionen för akvatiska resurser vid SLU redovisas försök med vidareutvecklade fällor med så kallade sälgrindar och selektionspaneler.
På 1970-talet beräknades det finnas cirka 3 000 gråsälar i Östersjön. I dag beräknas beståndet uppgå till mellan 38 000 och 50 000, och beståendet växer årligen med cirka åtta procent.
- De växande sälbestånden är en framgång för sälförvaltningen, men för det kustnära yrkesfisket som både ger oss lokalt producerad fisk och är ett viktigt kulturarv, blir sälarna ett problem. Genom min forskning om sälsäkra fiskfällor vill jag hjälpa de kustnära fiskarna att samsas med sälarna, säger Linda Calamnius, forskare vid Högskolan i Gävle som skrivit sin licentiat-uppsats vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Linda Calamnius har under tio år arbetat tillsammans med lokala yrkesfiskare från norra Uppland till södra Västernorrland för att utvärdera olika typer av sälsäkra och selektiva push-up fällor för sik och lax, abborre och strömming.
- Push-up fällor är idag väldigt vanliga och viktiga för de kustnära yrkesfiskarna. En av de yrkesfiskare jag samarbetat med anser att om det inte vore för push-up fällan, skulle det inte finnas några fiskare kvar efter Norrlandskusten, säger Linda Calamnius.
En push-up fälla består av en serie kammare som leder fisken in i fällan. Den sista kammaren – fiskhuset - lyfts upp ur vattnet vid vittjning. I fiskhuset kan sälarna inte simma in. Men de kan komma in i kammaren före fiskhuset, d v s vatthuset, där de både stressar och tar fisk. För att förhindra detta testades sälgrindar, alltså en ram med ett nät av snedställda maskor eller fyrkantsmaskor, som placerades i öppningen till vatthuset.
- Vi ville se om grindarna påverkade fångsten och hoppades också kunna visa att grindarna hindrade sälar från att ta sig in i fällorna. Tyvärr var antalet sälbesök under försöken för få för att vi ska kunna dra någon slutsats om sälgrindarnas effektivitet. Däremot hade användandet av sälgrind en positiv inverkan på storleken av den fisk som fångades. Det fångades större laxar i fällor med sälgrind, säger Linda Calamnius.
I en annan delstudie gjordes försök med selektionspanel i innergarnet i fiskhuset till en sik- och laxfälla. Selektionspanelen bestod av fyrkantsmaskor, vilka har visat sig fungera bra för just sik. Syftet med panelen är att mindre sik skall kunna simma ut och därmed minska bifångsterna av icke-kommersiell sik (mindre än 30 centimeter lång).
- I stort sett alla små sikar hittade ut. Att använda selektionspaneler istället för att vara utan som i en standardfälla, bidrar definitivt till ett mer hållbart fiske, säger Linda Calamnius.
Att öka selektionseffektiviteten i push-up fällor kräver ett ständigt utvecklingsarbete. Just nu driver Linda Calamnius ett projekt om selektion i push-up fällor för abborre där hela innergarnet i fiskhuset består av selektionspaneler.
- Det kommer att bli väldigt spännande att se vad den kommande sommarens fältförsök resulterar i. Jag hoppas på en god fiskesäsong.
Linda Calamnius försvarar sin licentiat-uppsats "Salmonids and grey seals (Halichoerus grypus). Mitigation in pontoon traps" vid Gävle Högskola den 15 januari. Information om seminariet >>
Seminariet kommer att streamas (http://tcs.video.slu.se/tcs/?id=d28031b4-099e-4659-936d-6a0aa930cac8) ange kod 7171 för anslutning).
Länk till uppsatsen:
Salmonids and grey seals (Halichoerus grypus) - mitigation in pontoon traps
Kontakt
Linda Calamnius, 070 – 332 67 56, linda.calamnius@hig.se eller linda.calamnius@live.se