SLU-nyhet

Är skogsgödsling bra för klimatet?

Publicerad: 16 oktober 2019
skogsgodsling-joachim-strengbom.jpg

Skogen spelar en nyckelroll för att motverka klimatförändringarna. Nu har SLU-forskaren Joachim Strengbom och hans kollegor fått bidrag från Vinnova för ett projekt som kan få stor betydelse. De ska studera möjligheten att öka skogens naturliga inlagring av kol med hjälp av skogsskötsel. De ska också följa upp hur det skulle påverka till exempel vattenkvalitet och biologisk mångfald.

Möjligheten att utveckla hållbara lösningar för att motverka klimatförändringar är en stor samhällsutmaning. Om klimateffekterna ska hållas inom hanterbara gränser måste vi snabbt nå noll i nettoutsläpp av växthusgaser. Då krävs inte bara stora minskningar av utsläppen, utan också innovativa lösningar för att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären.

Utnyttja naturlig inlagring av kol

En lösning är att öka trädens naturliga inlagring av kol (NCS) genom skogsskötsel. Vid sidan av ökad tillväxt kan skogsskötsel också öka markens kolförråd. Produktion av skogsråvaror kan dessutom bidra till att minska koldioxidutsläppen eftersom den producerade biomassan kan ersätta produkter som orsakar större utsläpp.

Till skillnad från andra metoder för att minska halten av koldioxid i atmosfären, är förbättrad naturlig inlagring inte beroende av tekniska innovationer. Det finns lovande skötselmetoder som redan är i bruk – men de måste utvärderas för att vi ska få största möjliga klimatnytta.  

I det här projektet ska forskarna studera skogsgödslingen potential för att öka kolinlagringen. Det är en relativt billig metod som redan i dag används.

Men hur och var man ska gödsla för att få bäst effekt på kolinlagring utan att negativt påverka andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald? Det är viktiga frågor att svara på om skogsgödsling ska användas i stor skala.

Jämföra gödslade skogsbestånd

För att klargöra vilka marker som ger den största utväxlingen av gödslingen kommer forskarna bland annat jämföra avverkningsvolymer (data från skogsmaskiner) från ett stort antal kommersiellt gödslade skogsbestånd. Vid sidan av kolinlagring i träden kommer de också att kvantifiera kolinlagring i marken och hur stabiliteten i markens kolförråd påverkas av skogsgödsling. Eftersom nettoeffekten på klimatet i hög utsträckning är beroende av vilka produkter man tillverkar av den avverkade biomassan kommer man också att genomföra livscykel-analyser (LCA) på de olika skogsråvaror som gödslad skog kan leverera.

Andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Tidigare studier har visat att positiva effekter på skogsproduktion och kolinlagring efter skogsgödsling ofta sammanfaller med negativa effekter på andra värden som skogen kan bidra med. När man utifrån ett samhälleligt perspektiv ska bedöma vilken klimatnytta som gödsling kan innebära är det därför viktigt att också förstå hur andra värden påverkas. Inom projektet kommer forskarna därför att undersöka hur storskalig gödsling för ökad kolinbindning påverkar vattenkvalitet (finns risk för kväveläckage), produktion av bär, potentialen för renbete (produktion av lavar) och hur den biologiska mångfalden kan påverkas.

Joachim Strengbom kommer att samarbeta med flera andra SLU-forskare:

  • Björn Lindahl, Institutionen för mark och miljö
  • Karina Clemmensen, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
  • Achim Grelle, Institutionen för ekologi
  • Torun Hammar,  Institutionen för energi och teknik
  • Per-Anders Hansson, Institutionen för energi och teknik

Samt från Uppsala universitet:

Gustaf Granath, Institutionen för ekologi och genetik

skog-joachim-strengbom.jpg
Trädens naturliga inlagring av kol (NCS) genom skogsskötsel kan bidra till en klimatneutral framtid. Foto: Joachim Strengbom
renlav-joachim-strengbom.jpg
Men skogsgödsling kan påverka andra värden. Hur skulle tillgången på lavar som renarna äter påverkas? Foto: Joachim Strengbom
lingon-joachim-strengbom.jpg
Och hur blir det med lingonsylten? Bär är en viktig ekosystemtjänst. Foto: Joachim Strengbom
Fakta:

Innovationer för en klimatneutral framtid

Projektet Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring fick 6 500 000 kronor. Det var det enda projekt från SLU som fick bidrag i denna utlysning från Vinnova.
Här hittar du övriga projekt som fick bidrag  Det handlar bland annat om offentlig upphandling som ett klimatpolitiskt styrmedel, hållbar distribution i e-handeln och hur det långväga resandet i framtiden kan bli förenligt med klimatmålen.


Kontaktinformation

Joachim Strengbom
Forskare, studierektor för grundutbildning
Institutionen för ekologi
018-672428 joachim.strengbom@slu.se