SLU-nyhet

Lantbrukares och forskares experiment kompletterar varandra

Publicerad: 08 oktober 2019
IMG_6896_300.jpg

De experiment som lantbrukare har gjort på sina åkrar, genom historien och fram till idag, har vissa fördelar jämfört med fältförsök utförda av forskare. Lantbrukarna har ofta upprepat sina försök fler gånger och deras studier är utförda under autentiska förhållanden. Å andra sidan är forskarnas moderna vetenskapliga försök utförda med strängare kontroller och mer exakta analyser av data. Det är en av slutsatserna i en vetenskapsfilosofisk översiktsstudie.

Lantbrukare över hela världen utför experiment på sina åkrar. Det har de gjort långt innan den moderna experimentella jordbruksvetenskapen tog form. Det finns mycket att läsa om det i den antropologiska litteraturen, som ofta är rik på empiriska detaljer. Men de filosofiska frågorna som experimenten ger upphov till har inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare.

Nu har Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH och SLU och programchef i Mistra Biotech, tittat på metoderna i jordbrukarnas experiment med filosofiska glasögon. Han menar att vi borde se experimentens filosofi som en egen filosofisk disciplin, och inte som en underdisciplin till vetenskapsfilosofin. Detta eftersom det finns många experiment som inte är utförda som en del av det man vanligen menar med vetenskap, men ändå har stor betydelse för kunskapen på respektive område.

Jordbrukares och forskares experiment utgör två traditioner som är komplementära, menar han, och ingen av dem kan ersätta den andra. Många av lantbrukarnas experiment är sofistikerade; de involverar till exempel kontrollfält och långsiktiga försök. De syftar oftast till att hitta metoder som förbättrar det praktiska arbetet i jordbruket och kan i viss mån jämföras med den tillämpade forskningen, till exempel kliniska prövningar och vetenskapliga fältförsök.

I jämförelse med fältförsök som forskare utför, har jordbrukarnas experiment fördelen att samma sak ofta testas mer omfattande, det vill säga med mer material (fler replikat) och att jordbrukare undersöker saker och ting under olika förhållanden som är specifika för olika platser. Å andra sidan har jordbrukarnas experiment ofta inga stränga kontroller och deras utvärderingsmetoder är mindre exakta än forskarnas.

Bristande kunskaper, om exempelvis orsaker till växtsjukdomar och andra stressfaktorer som påverkar grödor, kan ibland vara ett hinder för att lantbrukare ska kunna formulera troliga hypoteser i sina experiment. Hypoteser som är lättare för forskare, med specialkunskaper, att få fram. Således har var och en av de två experimentella traditionerna fördelar som den andra saknar. Ingen av dem kan ersätta den andra, men det finns potential för ömsesidigt och respektfullt lärande dem emellan.