SLU-nyhet

Ur Skog & Framtid: Intensiv debatt om hyggesfritt skogsbruk

Publicerad: 25 november 2019
Kristina_Espmark.jpg

För 50 år sedan blossade kalhyggesdebatten upp i Sverige. Under de senaste årtiondena har den fortsatt, oftast under rubriken ”hyggesfritt skogsbruk”.

Kristina Espmark, forskare vid SLU, visar i en Future Forests-studie via 730 pressklipp hur debatten böljade mellan 1994 och 2013. I början av perioden hördes främst två röster: skogsbranschen och miljöorganisationerna. Branschen såg hyggesfria metoder som helt otänkbara, medan miljöorganisationerna krävde sådana. Några nyanser däremellan fanns knappast.
Under 2000-talet engagerade sig också politiker, journalister, samer, turismföretagare, forskare och allmänheten i frågan. Det skedde samtidigt som insikten vaknade om att skogen inte bara har betydelse för industrin och den biologiska mångfalden, utan också för klimat, sociala värden och turism.
– Debatten har periodvis varit mycket intensiv, ibland hätsk och präglats av bristen på vetenskapliga fakta, säger Kristina Espmark. Det har gjort att känslor och tyckande fått stort utrymme, vilket medfört att parterna knappast närmat sig varandra. Dock är man överens om att det behövs mer kunskap – men var den ska hämtas är fortsatt en tvistefråga.

Debattdeltagarna kan samlas i nedanstående grupper:

”Den svenska modellen är bra”
Detta hävdas av det etablerade skogsbruket som lyfter modellens ekonomiska fördelar och lägger stor vikt vid begrepp som förnybarhet, substitution och klimatnytta. De bemöter vad de anser vara okunniga krav på metoder i områden där de inte är lämpliga. 
”Hyggesfritt är ekonomiskt överlägset”
Gruppen anser att stat, lagstiftning och vetenskap medvetet motarbetar småskaligt skogsbruk till fördel för skogsindustrin. Man ser praktisk erfarenhet och ”sunt förnuft” som minst lika värdefulla som vetenskapliga rön.
”Hyggesfritt ger mest klimatnytta”
Hävdas av en liten grupp klimatforskare med stöd av miljöorganisationer. De anför att kalhyggen orsakar stora utsläpp av växthusgaser medan hyggesfria skogar binder kol.
”Hyggesfritt bevarar sociala värden”
Gruppen ser skogen främst som en plats för välbefinnande och poängterar skogens betydelse för rekreation och välmående.
”Trakthyggesbruk är en miljökatastrof”
En stor grupp som ifrågasätter den svenska modellen. Budskapet omfattas av alla miljöorganisationer, större delen av den icke skogsägande allmänheten, MP- och V-politiker samt många journalister.
Slutsatser
  • De olika intressenternas argument har olika grund – som inte nödvändigtvis behöver ha med vetenskapliga kunskaper att göra.
  • Debatten försvåras av att ”hyggesfritt” saknar en entydig definition. Många gånger talar man därför förbi varandra.
  • För en konstruktiv dialog behöver man inte dela varandras idéer. Däremot behövs större förståelse för olika syn i samma fråga.
  • Parterna i pressmaterialet skriver sina inlägg utan att mötas. Det ger distans och gör det svårt att reda ut missförstånd.
  • Det är i dag fler än tidigare som deltar i skogsdebatten. Det försvårar för beslutsfattarna, men är samtidigt en styrka då det öppnar för fler synsätt.
debatt-hyggesfritt.jpg
– Debatten har periodvis varit mycket intensiv, ibland hätsk och präglats av bristen på vetenskapliga fakta, säger Kristina Espmark. Det har gjort att känslor och tyckande fått stort utrymme, vilket medfört att parterna knappast närmat sig varandra. Dock är man överens om att det behövs mer kunskap – men var den ska hämtas är fortsatt en tvistefråga.
Relaterade sidor:

Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se