SLU-nyhet

Ur Skog & Framtid: Tre faktorer som förenar framtidsstudierna

Publicerad: 12 november 2019

Det är inte bara Future Forests som har studerat den skogliga framtiden. Också Stockholm Environment Institute (SEI) har arbetat med frågan. Medan SEI-studien handlade om möjliga framtider skapade Future Forests en bild av hur den önskvärda framtiden ser ut. Intressant är att de på flera områden stämmer överens med varandra.

Future Forests studie om önskvärda framtider: Gav begreppet skogens sociala värden en vidare innebörd.

Fyra grupper med ett fyrtiotal representanter för olika skogliga intressenter formulerade varsina ”brev från framtiden” daterade 2054, där de beskrev sina önskebilder om skogen och hur den då utnyttjades.

Visionerna behövde inte framstå som realistiska. Det var gruppernas värderingar som forskarna ville komma åt. Vad som förenar och vad som skiljer. Resultaten bekräftade flera divergerande etablerade uppfattningar men avslöjade också stor samstämmighet i andra, bland annat tron på landsbygdens möjligheter. Alla grupper lyfte också fram skogens förmåga att skapa lokal sysselsättning – småskaliga företag inriktade på skogsbruk och förädling av skogsråvara. Inte minst olika former av turism.

– Det ger begreppet skogens sociala värden en vidare innebörd, säger statsvetaren Camilla Sandström, som ansvarade för studien. Hittills har sådana värden främst setts ur tätortsperspektiv. Här såg grupperna skogens sociala värden också med landsbygdens ögon. Men även om man är överens i stort, skiljer sig synen vari de sociala värdena ligger. Några grupper sätter traditionellt skogsbruk främst medan andra lyfter fram möjligheterna med upplevelsebaserade verksamheter. Det innebär att de välkända spänningarna mellan brukande och bevarande består, men på ett mer lokalt plan. Annat som förenar är vikten av hänsyn till skogarnas biologiska mångfald. Men här har man olika uppfattningar om hur detta ska lyckas.

Gruppen Skogsbruk och energi, och i viss mån också gruppen Rekreation och lokal utveckling, menar att det är skogsbrukets lönsamhet som är förutsättningen för att kunna ta naturhänsyn. De andra grupperna anser att naturen har ett värde i sig och att naturhänsyn är en förutsättning för skogens övriga ekosystemtjänster. I synnerhet gällde detta den samiska gruppen.

– Sammanfattningsvis har studien gett oss en bättre grund i arbetet med att staka ut vägarna för en skogspolitik som mer än dagens beaktar helheten, säger Camilla Sandström. Den bekräftade flera välkända spänningsfält, men gav också ny kunskap om framför allt skogens sociala värden. Enigheten om att skogen spelar en viktig roll för den framtida landsbygdsbefolkningen var kanske den enskilt största överraskningen. Det öppnar onekligen för möjligheter i det fortsatta arbetet.

Intressentgrupperna:

1 NATURVÅRD OCH MILJÖ Miljöorganisationer och länsstyrelser.

2 BIOMASSA OCH ENERGI Skogsföretag, skogsägarföreningar, myndigheter och energiföretag.

3 REKREATION OCH LOKAL UTVECKLING Företagar- och friluftsorganisationer.

4 SAMISKA VERKSAMHETER Samebyar och organisationer.

 

SEI:s framtidsstudie om möjliga framtider: Bioekonomin vinner terräng

Den studie över möjliga framtider som gjordes av Stockholm Environment Institute (SEI) bekräftar flera av de resultat som kom fram i Future Forests studie över önskvärda framtider

Studien genomfördes med anledning av de svenska ambitionerna att basera en större del av samhället på biologiska råvaror. Branschorganisationen Skogsindustrierna finansierade den. Rapporten utgår från fyra globala scenarier i 2050-perspektiv. I samtliga bedöms bioekonomin utvecklas positivt. Flera slutsatser går igen i flera, eller alla, av de möjliga framtiderna. De kommer att vara särskilt viktiga att beakta för såväl företag som politiker. Läs mer på: sei-international.org

Slutsatser av SEI:s studie

  1. Renässans för jordbruket. Ökad världsbefolkning och fokus på livsmedlens ursprung och kvalitet gynnar svensk livsmedelsproduktion.
  2. Ökad efterfrågan på skogsråvara. Skogarna sköts för att ge mer virke och uppfylla miljömålen – bevarad artmångfald och mer variationsrika.
  3. Levande landsbygd. Bioekonomin förutsätter odling och brukande i hela landet.
  4. Mer träbyggande. Nya byggsystem med bland annat limträ tar marknad inom och utom Sverige.
  5. Fler bioraffinaderier. Drivmedel, textilråvara och olika kompositmaterial tillverkas av biologiska råvaror.

Texter av Lars Klingström

Fakta:

Den här texten är hämtad från Future Forests tidning Skog & framtid nr 1 2017.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Annika Mossing, kommunikatör
Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
annika.mossing@slu.se, 0727-10 39 44